Iett gammalt anteckningsblock fann jag följande krönika i SvD under 2013. ”Sverige är FN:s jultomte” av journalisten Jenny Norberg. Hon hade granskat FN:s enorma slöseri, där den svenska tomtesäcken har blivit allt större.https://www.svd.se/sverige-ar-fns-jultomte
Eftersom Sverige är extra snälla mot sin globala idol, så får miljarderna användas som FN vill.
”…..Andra länder vill helst bidra till specifika hjälpprojekt, men Sverige sätter en stolthet i att inte ställa några frågor eller krav, utan litar på att FN gör av med pengarna på bästa vis. Att Sverige gör så är ”nästan som en väl förborgad hemlighet” inför skattebetalarna enligt en tjänsteman på UD. Det gör oss dock uppskattade inom FN, eftersom Sverige, som en ambassadör uttrycker det, uppträder som deras ”jultomte”. Det brukar dessutom bli en extra bonus just runt jul, när UD panikskickar miljarderna som blivit över i biståndsbudgeten rakt in i detta FN:s svarta hål……”
Jörgen Arinell, Sidaarbetare beklagade sigsamtidigti en annan artikel i SvD. ”Jag har sett hur FN spenderar pengar som om de ramlat ner från himlen, på lyxiga kontor, tjänstebilar, konferenser och orimliga löneförmåner. Fattiga som de skall hjälpa får nöja sig med smulorna från deras lyxiga konferensmiddagar”
Minns att Inga-Britt Ahlenius fd undergeneralsekreterare för FN;s internrevision, strax efter skrev angående Norbergs krönika; ”Superbra att Dina intressanta och spänstiga artiklar om biståndet startar en debatt”
Debatt javisst, men som dunstar bort utan att något händer. FN:s översta skikt är redan i gång med nya konferenser, kliver ut och in i limousiner och lyxhotell alltid med en känsla hur oerhört betydelsefulla de är för demokrati och mänskliga rättigheter, som FN med sin allians med Schwab och Gates gradvis förstör.
Detta är det mest tragiska att ytterst marginell förändring äger rum efter alla avslöjanden och debatter om skandaler, nepotism och korruption. Business as usual är FN:s ledord och allt fortsätter som förut. Där våra politiker utarmar folket och små företagare med avgifter och skattehöjningar för att få ligga i framkant och imponera på denna korruptionskoloss, oavsett om det handlar om migration eller klimat. Julklappssäcken till FN med paket direkt från Löfven och SIDA blir både tyngre och större, liksom Sveriges ohämmade fjäskeri. Allt handlar om att bana väg för fortsatt karriär efter att de skinnat medborgarna.
SD ställer en skriftlig fråga om maktmissbruket inom FN, samt en liknande fråga om maktmissbruk inom FN:s livsmedelsprogram från moderaterna. Ingen minns vad dåvarande biståndsminister Peter Eriksson (MP) svarade. Förutom svammel och God Dag Yxskaft.
FrånJulius Soreffkommer denna uppmaning från Medborgerlig samling, som jag mer än gärna publicerar på bloggen.
”Skatteslöseriet förstör vårt samhälle, därför lanseras Skatteupproret.se!
Sverige är ett av de länder som har högst skattetryck i världen. Staten, kommunerna och regionerna tar årligen drygt 2 000 miljarder kronor från oss skattebetalare. De flesta av oss brukar tänka att vi gärna betalar skatt, om vi bara vet att pengarna går till det som skatten är avsedd för. De statliga och kommunala kärnuppgifterna. Säkerhet. Utbildning. Vård. Infrastruktur. Det som det allmänna måste sköta.
Allt fler undrar vad vi får för pengarna. Och det med rätta.
Sanningen är att stat och kommun har tappat fokus och ägnar sig åt en mängd uppgifter som inte utgör kärnuppgifter. Miljarder och åter miljarder kronor går till övertunga myndigheter, till onödiga myndigheter, till rent fusk och till bidrag till saker som inte har det minsta med grundläggande välfärd att göra.”
Så inleds programförklaringen för en ny kampanjsida, som vi i Medborgerlig Samling (MED) nu inviger: www.skatteupproret.se. Syftet med sidan är att den ska bli ett nav i den svenska debatten om höga skatter och slöseriet med skattemedel. Det är vi i MED som står bakom sidan, men innehållet kommer inte i första hand att vara partipolitiskt, utan fokus kommer att ligga på sakfrågorna. På så sätt ska vi nå ut till fler personer och sidan kan även fungera som en länk till mer information om MED. Sidan kommer att byggas ut efter hand, med undersidor, länksamlingar mm.
Skatteupproret.se innebär att vi framförallt ökar trycket i den första av de tre kärnfrågorna för MED inför valet: fokus på kärnuppgifterna – bort med skatteslöseriet. Men det finns även en koppling till de andra profilområdena för MED, nämligen kompetens i stället för identitetspolitik och en förnyelse av demokratin i Sverige. Högt skattetryck medför att stat och kommun helt enkelt anser sig ha råd att flyta ut och söka efter påstått svaga klienter att ”hjälpa” med skattepengar. Högt skattetryck leder också till en så stor och oöverskådlig statsapparat att det är omöjligt att upprätthålla demokratisk kontroll och ansvarsutkrävande.
Gå in på Skatteupproret.se och anmäl dig gärna till nyhetsbrevet, som kommer att gå ut med jämna mellanrum, så missar du aldrig vad som händer på sidan. Nu ökar vi tillsammans trycket i våra kärnfrågor!
”Klimatångestkurs, en rosa enhörning, somalisk konst och välfärdssystem som läcker. Slöseriet med skattepengar måste bli en valfråga, anser Slöseriombudsmannen Josefin Utas. ”
Det handlar om brutala slöserier i miljardbelopp”, säger hon till näringslivets tidning och kräver att detta gigantiska slöseri måste bli en valfråga.
Ju högre skatter, desto högre svindleri av våra pengar, svårare än så är det inte.
7 uppmärksammade slöserier från skattebetalarnas förening;
1. Konsulten utan upphandling
En psykologkonsult fick – utan upphandling – en halv miljon kronor från kommunen. Hälften gick till flygbiljetter, hotell och taxi, skriver GP.
2. Klimatångestkursen
Under nio månader gick 21 Luleåbor en kurs i ”koldioxidbantning med klimatterapi”. Kursen finansierades delvis med 817 000 kronor från Naturvårdsverket, enligt DN.
3. Rosa enhörningen
Inför World Pride i år köpte Malmö stad in en sex meter hög staty i form av en rosa enhörning. Kostnaden landade på 900 000 kronor, rapporterar Kvällsposten.
4. Barackerna som målades om – två gånger
För några år sedan skulle en om- och tillbyggnad av riksdagens ledamotshus ske. Först målades byggbarackerna om för att de hade ”fel” röd färg. Kostnad: 100 000 kronor. När ombyggnationen var klar blev notan dubbelt så hög eftersom barackerna då skulle målas om igen, skriver Expressen.
5. De tusen kommunikatörernas land
De svenska kommunerna har närmare 3 000 kommunikatörer, eller ungefär tio per kommun. Det enligt en genomgång av Timbros nätmagasin Smedjan.
6. Myndighetspoddandet
En DN-granskning visar att närmare 30 statliga myndigheter dragit igång poddprojekt. Exempelvis betalade Naturvårdsverket närmare en halv miljon för fyra avsnitt – för att sedan lägga satsningen på is.
7. Sveriges dyraste badhus
Med en prislapp på 1,8 miljarder kronor har Göteborgs planerade centralbad kallats för landets dyraste badhus. Nu görs försök för att hitta billigare lösningar, skriver GP.
Nu får vi bara hoppas att regeringen gör ett lika snabbt undantag som för cementa och rundar grundlagen genom att på stört återinföra Palmes borttagna tjänstemannaansvar.
För att inte tala om skatteslöseriets värsting; regeringen, som nu fördubblar klimatbiståndet, när den humanitära stormakten gick åt helvete!
”Inför COP26, Förenta nationernas klimatkonferens 2021, lovar den svenska regeringen att öka Sveriges klimatbistånd med 100 procent och att det ska ligga på 15 miljarder kronor till 2025.….”
Nu kommer det andra inlägget av Jan Ivarson, som jag med glädje publicerar. Det sista och tredje kommer i morgon, som sammanfattar landets misskötseln av Löfvens regeringar.
Håll tillGodo!
”SVÅRT ATT FÖRSTÅ STORA TAL”, skriver Jan Ivarson, som i detta andra inlägg skickligt avslöjar hur regeringen lurar folket genom att låtsas ge med ena handen och med den andra ta så mycket den förmår av våra dyrt ihoptjänade slantar. Han konstaterar att S inte längre är ett arbetarparti, utan ett parti för bidragstagare.
——————————————————————————————————–
”Finansministern har lovat sänkt skatt på lönen, för den kan de flesta se och förstå på löneredovisningen. För att imponera sa hon att regeringen satsar 10 miljarder per år. Det är mycket pengar men då de fördelas på 7,5 miljoner skattebetalare blir det små tal. Vi fick veta att det kommer ge ca 1000 kr lägre skatt per år. Det blir ca 80 kronor månad, men det sa hon inte.
Om man delar 10 miljarder på 7,5 miljoner skattebetalare blir det 1333 kr och alla kommer inte få tusen kr. Således bör några få betydligt mer. Osäkert som de hamnar hos dem med låga eller höga inkomster.
Priser på drivmedel och el kommer stiga under året. De flesta som arbetar och behöver bil kommer sannolikt få betala mer skatt än den utlovade sänkningen på lönen. Ökade punktskatter kommer ge mer skatt till staten än miljarderna till skattesänkning på lönen. Miljöpartiet har infört automatisk årlig skattehöjning på bensin och diesel. S försöker lura sina väljare som vanligt. Det är aldrig mening att sänka skatterna, bara flytta om dem så de blir svårare att greppa för deras väljare. Löneskatten är lätt att se. Då är det bra om den kan minska och läggas på varor och tjänster. Få tänker på om en påse socker blir en krona dyrare, men det kommer märkas i hushållskassan.
Vi får se om det blir fastighetsskatt sa Magdalena. För småföretagare och löntagare är fastighetsskatt en löneskatt med annat namn. Löntagare i eget hus får skatta för högre inkomst än de har. En gissning är att skattetrycket kommer öka för vanliga löntagare. Det är de som får betala så att S kan öka befolkningen med fler bidragsberoende väljare. Med en dålig skola blir det fler som har svårt att genomskåda trixande med skatter. Public service hjälper till att berätta om den stora skattesänkningen, men säger inget om hur andra avgifter och skatter höjs så att det blir dyrare för dem som arbetar.
S är inte mer ett parti för arbetare utan ett parti för bidragstagare.
Jan Ivarson Politiskt obunden”
————————————————————————————————–
Det är inte bara tjuvgodset som passerar gränsen, även bidragen från Löfvens humanitära stormakt.
”Sex medlemmar i två somaliska familjer i Örebro åtalas för att ha lurat Försäkringskassan på över 12 miljoner kronor i assistansersättning. De avslöjades bland annat av bilder som togs på Arlanda i samband med en semesterresa till hemlandet.….”
Och sist till Magdalena Anderssons fjäskeri för socialdemokraternas nya väljargrupp; bidragsförsörjda, som får en tusenlapp mer i plånboken jämfört med en hundralapp för de som arbetar och sliter. Partiets nya solidaritet, kom ihåg det nästa år! ”Det ska finnas ett respektavstånd mellan arbetande och bidragsförsörjda” https://kvartal.se/artiklar/veckopanelen-vecka-35/
En invandrarfamilj med 9 barn får 78.000 netto i bidrag varje månad – i bidragsparadiset! Magdalena Andersson försöker med känslosamma utspel förklara att skattehöjningar behövs för att klara välfärden. Hon ljuger som skam på torra land
I detta gedigna och läsvärda inlägg, förklarar Jan Ivarson vad som orsakar ständiga skattehöjningar. Det handlar om SKATTER FÖR ANNAT ÄN DE SÄGS GÅ TILL.
”(S) vill höja skatter för att rädda välfärden. Vi hör sådant varje år.
Välfärden är samlingsnamn för främst sjukvård, skola, äldrevård och barnomsorg
Fråga dig varför skatter behöver höjas varje valperiod, just för dessa områden. Av en vanlig knegares lönekostnad går redan bortåt två tredjedelar till olika skatter. Energiskatter och avgifter höjs årligen. Ju högre skatter vi har, ju mer tycks de behöva höjas. Målet verkar vara att alla inkomster skall fördelas av politiker. De prioriterar grupper som ger dem röster.
Hur det går för landet i sin helhet har mindre betydelse. Därför sjunker kunskapsnivån och BNP per capita, år efter år. Många röstar på partier för att få det så här. De övertygas om löften som sällan hålls. Så kan det bli när väljare kan lägga sin röst på ett parti för att partiledaren är trevlig och har snygga kläder.
Förklaring är att pengar används till annat, som försörjning av en växande svåranställbar befolkning, för galopperande brottslighet och usel skola med elever som inte kan landets språk.
En okunnig energipolitik förvärrar situationen. Det vill få politiker vidgå. De försöker övertyga att landets folkökning är lönsam. Ändå har infrastruktur och försvar eftersatts trots kraftigt ökad befolkning, eller rättare, just därför. Man kan tycka att skatter bör kunna minska i ett land som påstås gå bra, men i Sverige är det omvänt. Då är det kanske tur att BNP per capita inte ökar.
Svenskar föder inte fler barn än att befolkningen skulle vara nästan konstant eller minska något. Ändå har den ökat med 25 % på några få årtionden och med den arbetslöshet och brottslighet. De som jobbar någon timme i månaden eller i subventionerad anställning, redovisas inte som arbetslösa för att försköna verkligheten. Folkökningen har skett med delvis så okontrollerat inflöde av oidentifierade personer med osäker ålder, att regeringen inte vill ha någon folkräkning! Förvisso ingen lätt uppgift när man inte vet vilka som är i landet. Skrifter av denna typ vill regering förbjuda.
Regeringen tycker det räcker att ha koll på svenskar som betalar skatt. I bästa fall är befolkningen inte så stor som bidragen antyder. Många har flera identiteter och en del lever i utlandet där de får mer för sina svenska bidrag. Påhittade personer vägs delvis upp av helt okända som lever i Sverige på svartjobb och brott. De har rätt till vård för låg avgift utan identitet. Svenska pensionärer som slitit ett liv i låglöneyrken får avstå från tandläkarbesök och annat för att ha råd att hämta ut sin medicin. Förvånande många röstar för att få det så. Det visar hur indoktrinerade de blivit.
Här följer en sammanfattning av två artiklar i nättidningarna newsvoice.se och detgodasamhallet.com. I den senare skriver socionomen Birgitta Sparf om en migrantfamilj som visar vart en del av skatterna går. Familjen har fått ut 78.000 kr netto per månad, helt enligt regelverken för bostad och uppehälle, sedan ett ankarbarn fick hit övriga familjen som kunnat leva i sitt hemland. Vår regering anser att svenska barn skall förenas med sina familjer, men utländska familjer skall förenas med sitt barn om det är i Sverige. Här erbjuds de arbetsfri försörjning, vård och gratis bostad med förtur.
Familjen med nio barn fick bidragen från dag ett, sedan ankarbarnet fått hit övriga familjen. En skärgårdskommun söder om Stockholm hyr en villa åt familjen för 35.000 kr per månad vartill kommer olika bidrag om tillsammans 78.000 kr. Att ankarbarnet skulle återvända till sin familj där den kunnat leva, är inget alternativ för vår regering. För att få ut så mycket pengar som bidragen genom arbete efter skatt, behövs två överläkarlöner skriver Sparf i Newsvoice.
Det bisarra bidragsflödet är skapat av våra politiker som många har röstat på. En invandrad familj med nio barn anses ha ekonomiskt behov motsvarande två överläkarlöner efter skatt. Pengar tillhandahålls arbetsfritt och utan studieskulder för läkarutbildning, om vi kan tro Sparf och andra. Folk i bidragsindustrin brukar förnekar dessa berättelsers sanningshalt. Bidragen är svåranalyserade med krångliga regler. Politiker vill inte förklara av rädsla för att det kan uppröra väljarna. Läs gärna artiklarna på nätet.
Visst kan man förstå att folk i andra länder väljer att resa över halva jorden för att komma till Sverige. Att asyl skall sökas i närmaste land är inget som regeringen bryr sig om, i strävan att fylla på med bidragsbehövande väljare. Därför ropar (S) på mer skatt för välfärden i förhoppning om att få vara kvar vid köttgrytorna med nysvenskars röster.
Inte sällan påstår någon att Sverige inte skulle klara sig utan invandrare. Det är bluff eller okunskap. Inte inom något yrke har massinvandringen från utomeuropeiska länder tillfört så många yrkesmän som gruppen invandrare behöver. Svenskar får stötta upp med hjälp av yrkesutbildade personer från främst östeuropeiska länder, som läkare och byggarbetare. Under en tid har vi haft råd att attrahera läkare från östeuropa. Med fallande krona och ekonomisk uppgång i östeuropeiska länder blir det svårt. I framtiden kan svenskar få söka enkla jobb i länder som Polen och Ungern.
Ett annat sätt är att välfärden ges de resurser den behöver, som vi kunde innan massinvandringen. Partier går till val på ökad skatt för att finansiera deras migrationspolitik. Det har de hittills inte behövt. Svenskar har låtit sig luras i val efter val. Det är en farlig utveckling.
Frankrike har liksom Sverige stor invandrad befolkning. Höga franska militärer har nyligen varnat för framtida inbördeskrig på grund av folkutbyte, tilltagande brottslighet och områden där inga fransmän vågar vistas. Likheter med Sverige är skrämmande. Här har mord blivit dagliga nyheter och svenskar flyttar från invandrartäta områden.
Jan Ivarson Politiskt obunden”
———————————————————————————————-
Den humanitära stormakten skapades av karriär hungriga politiker, som offrar sitt folk för fortsatt karriär, efter sina politiska bedrifter. EU, FN och bankmaffian lockar de giriga som sällan är rotade varken i klokskap från arbetsliv eller i djupare kunskap från akademi, som nu också har eroderats av vänsterns framgångsrika wokerasism.
”Sverige är ett fritt land, med möjligheter för människor att leva sina liv som de vill. Så sägs det i alla fall. Men en sak är det långt ifrån fritt att hantera: sina egna pengar. Snarare är friheten att välja vad de egna pengarna ska gå till hårt inskränkt…….// Men om system är dysfunktionella, så duger det inte att bara pumpa in mer pengar i dem för att de ska fungera väl igen. Om de folkvalda har tappat respekten för alla oss som betalar in pengarna som de hanterar, kommer inte ännu mer pengar att förfoga över få dem att ändra attityd. Det måste till något annat……//Skatteuttag får aldrig bli ett självändamål. Uttaget av skatt innebär minskad frihet för enskilda och ökad makt till politiska representanter och tjänstemän på myndigheter. Om dessa inte lyckas förvalta skattepengarna på ett bättre sätt än vad de enskilda individerna själva klarar, finns ingen anledning att lämna bort pengarna.”
Ni har hört det förut, när vänsterns förespråkare motiverar ökade skatter, för att rädda vården, skolan och omsorgen. Nu står fastighetsskatten i dörren och i vanlig ordning har socialdemokraterna en kluven tunga. Nej, säger Löfven, ja säger tunga S-distrikt (Stockholm, Skåne, Jönköping) men statsministerns nej brukar bli ett ja, eftersom den humanitära stormakten måste finansieras.
Detta inlägg från Julius Soref, gediget underbyggt med fakta, är en replik till en av förespråkarna för återinförande av landets mest avskydda skatt.
Åsa Hansson, docent i national och skatteekonomi vid Lunds universitet i SvD den 7:e majbasunerar ” att frågan om en reform av fastighetsskatten är politisk död är olycklig”, tydligen därför att: ” alternativet till att inte beskatta fastigheter är att beskatta något annat”.
Beskattnings frågor är ett mångfacetterat ämne och har frånsett merkantila delen även en moralisk/filosofisk del. Personliga valfriheten är omvänd proportionellt till höjden av beskattning.
Att hög beskattning på arbete, så som ÅH anser kan påverka sysselsättningen är en del av situationen. Det kan påverka viljan att arbeta, men knappast ledet till, så som docenten skriver, att ”det blir färre som har ett jobb att gå till.”
Snarare missar en arbetstagare ett jobb om han inte har råd med bostadens kostnad och utan bostad är det svårt att stå till arbetsmarknadens förfogande. Fastighetsskatten fördrev förvisso många från hem och härd. Det tål att noteras att då förespråkare av fastighetsskatt tar till orda talas det högt om fastigheter gärna om fashionabla sådana och förtigs att skatten drabbar alla som äger en bostad. Inkomstskatter oavsett nivå baseras på inkomst. Fastighetsägandet för de flesta i Sverige är eget boende. Det genererar inte löpande inkomst utan kräver snarare löpande utgifter för underhåll.
En skatt på bostadsägande är i princip förmögenhets skatt.
Dålig erfarenhet med den skatten ledde till dess avskaffande. Liksom med kommunala skatteutjämningen betalades merparten av fastighetskatten av invånarna i vissa kommuner. Malmö som baserar stor del av sin ekonomi på inkomster från utjämningen har inte gjort betydande insatser att sanera sin ekonomi.
Pläderar Åsa Hansson indirekt för mer bidrag till Malmö? Å H skriver vidare att: ”Vi tar mindre ut i fastighetsskatt än andra länder”. Det stämmer inte ty fastighetsskatt i andra länder ersätter det som i Sverige är kommunala skatten. I Sverige betalar vi kommunal skatt och fastighetsavgift. Ståndpunkten att ”en skatt på fastigheter drabbar fastighetsägare som i många fall blivit rika på sina fastigheter (i många fall stenrika) ofta utan egenansträngning” är populism.
Värdet av egna boendet är ingen disponibel inkomst. Värdet på egna huset må vara i miljon klassen, men det kan ändå bli svårt att köpa mjölk till barnen om lönen är skral. Så det starkaste argumentet mot fastighetsskatten och det som gör den vidrig är att den inte tar hänsyn till betalningsförmågan.
Att priserna på fastigheter och bostadsrätter har ökat och på vissa hål bokstavligen exploderat är följd av politiska beslut.
Med ändring av skattereglerna i samband med fastighetsförsäljning och ökning av vinstskattesatsen med 10 % lades en våt filt över rörligheten på bostadsmarknaden. Med de nya skattereglerna blev det direkt helt olönsamt att byta bostad.
Den 27 dec. 2013 skrev SvD att ”144,000 bostadsägare i Stockholm vill flytta från nuvarande, ofta större boende till mindre, men gör det inte p.g.a. sättet att beräkna vinsten”.
I februari samma år skrev ledarskribenten Maria Ludvigsson ” Bostäder finns men det lönar sig inte attflytta”. VD för Stockholm Handelskammare, Maria Rankka i samma tidning bedömde vinstskatten efter fastighetsförsäljning som ”hinder för rörligheten på bostadsmarknaden”.
Saken är enkel – ekonomiska lagen om utbud och efterfrågan är orubblig och existerar oavsett vad politiker eller tyckare anser.
Att medeltiden för småhus innehav i Sverige är 38 år förvärrar saken då lejonparten av vinsten efter försäljning är inflationsvinst som beskattas hårt. ( 22 % är ganska nära till ¼ del av summan). Sedan måste säljaren söka ny bostad på en inflaterad marknad. Att flytta från ett stort boende till mindre blir dålig affär. Vissa saker var bättre förut och då fanns avdrag på vinsten beroende på innehavets längd. Det underlättade bostads byten.
Skatt är inte bara fråga om pengar. Det finns även en moralisk dimension. Ökad beskattning av boendet leder till att pensionärer och lägre medelklassare marginaliseras ekonomisk därför att deras bostäder kan tas som gissla för att klämma fram mer slantar som inte så sällan finansierar projekt som inte har med statens grundläggande åligganden att göra. En bättre väg att gå för att stabilisera statens ekonomi är att inkomster och utgifter balanseras.
Våra politiker verkar vara duktiga på att lägga ekonomiska bördor på oss undersåtar och motiverar saken med mantrat om vård och omsorg.
Visst finns det ett samhällskontrakt och samhällsservice måste bekostas, men i dagens samhälle finns en stor obalans och slagsida mot slöseri med skattemedel.
Sverige har en ständigt växande statsapparat. Det är lika märkligt som orimligt att skola/vård får 28 % av stats-budgeten 2020 och s.k. offentlig förvaltning 14 %! Sverige har 448 myndigheter. Kostnaderna för lokaler, utrustning och löner är gigantiska. Istället att minska överflödet är vi på väg att skapa nya myndigheter. Det finns 35,000 s.k. frivilliga icke statliga organisationer som uppbär ändå statliga subventioner och på så sätt är slukhål för skattepengar. Enligt statistik för offentlig upphandling fick de hisnande bidragssummorna på 21.7 miljarder sek år 2017. Regeringskansliet sysselsätter 4,700 individer. Risken att de trampar på varandra bedömer jag som stor. Explosionen av offentliga sektorn är gigantisk och åren 1950 – 2005 skapades alla arbetstillfällen inom den sektorn. Antalet chefer, handläggare, administratörer mm i sjukvården under perioden 2010 -2017 ökade med 35.8 % medan antalet läkare med 15.75 % . Endast 25 % av befolkningen har en sysselsättning som ger netto till samhället.
Arbetsförmedlingen redovisning visar att år 2019 var kostnaden för subventionerade anställningar drygt 23 miljarder. Ingen har sett att det har påverkat arbetslösheten. I år är utanförskapet i Sverige nu så stort att det ”motsvarar cirka 800,000 personer på heltid borta från arbetsmarknaden. Den totala kostnaden för detta är drygt 270 miljarder kronor per år. Det är en samhällskostnad som omöjliggör många andra välfärdssatsningar.” (DN 08 05-2021).
Invandringspolitiken bedrivs utan tanke på ekonomiska konsekvenser.
Skatteuttaget får inte förvandlas från en nödvändighet för upprätthållandet av samhällskontraktet till en ok som kväver ekonomin och driver människor bort från deras hem. Balansering med renodling av statens åtaganden och besparingar i för välfärdssystemets ovidkommande verksamhet måste komma till stånd. Här har ekonomer och politiker mycket att bita i.
Detta är titeln på en bok från golvet. Författare är Marcus Larsson, lärare och fd lokalpolitiker. Han driver sedan några år tankesmedjan ”Balans” tillsammans med Åsa Plesner. Fokus ligger på välfärdens styrning och arbetsmiljö.https://tankesmedjanbalans.se/
”Det prats mycket om friskolors vinster. Det pratas mycket om rätten att välja skola. Men vi pratar inte tillräckligt om skolmarknadens effekter för den svenska skolan som helhet. Den här boken handlar om betygsinflation, varumärken, segregation, tystnadskultur och dokumentation. Onödiga grejer allihop, men ofrånkomliga- så länge vi har en skolmarknad.”
Sverige är det enda land i världen, där skolan har hamnat på börsen!
Varumärket är nu viktigast av allt! Viktigare än verkligheten!
Därför dräller det av kommunikatörer i kommunen.
Jag har nämnt det tidigare att förstelärare blir främst de som står rektorn närmast och inte är så kinkiga med betygen. Det lika värdet står som spön i backen med mångkultur som vacker inramning. Hur många unga flickor har inte blivit våldtagna, efter denna korrekthet från katedern? Vilket gäller alla skolor, oavsett driftsform.
Dessutom gäller det för friskolor att locka till sig de resursstarka eleverna, resten dumpas på kommunala skolor. Tidigare hade friskolorna därför 80 % av av den kommunala ersättningen, men efter skicklig lobbyverksamhet så är skolpengen lika. Vilket gör att friskolor blir allt rikare, medan kommunens skolor blir allt fattigare, med stora kostnader för bokstavsungar och nyanlända.
Ni minns väl konkursen på John Bauer gymnasiet i Jönköping, kommunen fick rycka ut som städgumma. Då borde väl övriga friskolor fått dela på strandsatta elever? ”…Den tidigare huvudägaren Rune Tedfors (född 1946) hade genom den skattefinansierade skolpengen blivit mångmiljonär, och granskningen visade därtill på ett stort antal brister inom skolverksamheten (https://sv.wikipedia.org/wiki/JB_Gymnasiet)”
För att inte tala om Engelska skolan, där grundaren Barbara Bergström blivit mångmiljonär, mycket tack vare sin sambo journalisten Hans Bergström som med lätthet lobbat in sig hos socialdemokraternas högdjur.
Jag får inte in i min gamla skalle varför socialdemokraterna vek sig på stört för nyliberalismens härjningar efter Thatchers och Reagans koncept. Sälja ut offentlig verksamhet och låta marknaden sköta allt. Cancerläkaren blev tärande, medan den privata tobakshandlaren var närande.
Skandalerna har duggat tätt inom både skola och omsorgen. Privata vinster sköt i höjden, liksom inspektion och granskning från tandlös skolinspektion, så rullar det på med ”valfrihet” som lockbete.
Hela samhället är genomsyrat av sveket från arbetarrörelsens politiker, att höra Löfvens haranger gör mig bara illamående.
Det tycks vara politikers mantra, efter snyft om att bevara välfärden med vården, skolan och omsorgen. Sedan kommer den demografiska utvecklingen, med oss gamlingar, som inte trillar av pinnen i tid.
Någon enstaka gång kan det smyga in några ord om migranters svårigheter på arbetsmarknaden, efter Löfvens Agenda manual, men aldrig ett knyst om Koranen och kognitiva svårigheter efter generationers giftiga ingiften eller om smugglarnas överdådiga bild av landet som glädjs åt välfärdsmigranter. Vilket väl överensstämmer med änglakörens snyft över alla som vi måste hjälpa och vår maktgalne statrsminister som stjälper landet för röster.
Att knappt 10% av migranterna har riktiga asylskäl och att majoriteten utgörs av bidragsmigranter, sopas helst under mattan av korrekta skribenter. Nu är mattan så knölig att Löfven ständigt snubblar och tappar balansen. Även om Lena Melin på Aftonbladet ständig försöker dra upp honom, med alltmer desperata bortförklaringar.
Slöseriombudsmannen summerade slöseriet till > 25 miljarder på bara 6 månader under 2018 och inte har det blivit mer återhållsamt under fjolåret.
Läs och förskräcks!
Fester, studiebesök, mutor, Nya Karolinska
haveri med konsultnoter på 57 miljoner utan underlag, ogenomtänkta helikopterinköp,
storhetsvansinne hos mina (Linköpings) politiker, som till sist tvingades dra i
handbromsen, när kalkylen för simhallsbygget passerade 1 miljard, mutor med 12
miljoner till OECED för att Sida chefen skulle få nytt toppjobb osv, så här
rullar det på år ut och år in.
Men 25 miljarder är kaffepengar jämfört med vad migrationen kostar oss skattebetalare varje år. I värsta fall, nästan 1/3 av statsbudgeten på > 1000 miljarder.
200-300 miljarder om samtliga kostnader för samhället räknas in, utöver direkta bidrag och försörjningsstöd. Men den debatten är ännu lite försynt, här är det skattebetalarnas VD Christian Ekström som försöker tala ut om migrationens kostnader i Aftonbladet.
Förmodligen för att redaktionen skulle få publicera
motattacker från vänster, om att läsa bibeln som fan, att sitta på samma bänk
som Sverigedemokraterna och hur oumbärliga invandrarna är för vården…. Så här
rullar det på.
När skattehöjningar åter slår rekord för > 60 av landets 290 kommuner och > 100 får underskott i sin budget, då borde regeringen ta krafttag mot fusket inom välfärdsutbetalningar. Ingen blir väl förvånad över att de gör tvärtom och underlättar för fuskandet efter innehållslösa brösttoner från Löfven.
Galghumorn frodas precis som i DDR, en överlevnadsstrategi
för ett kuvat folk, skriver
ledarsidorna.se.
– Vad fan får jag för pengarna? Svar: Du får en irakisk försvarsminister!
När ska folk gå ut på gatorna och ropa att nu är det nog?
Vi luttrade skattebetalare tvingas nog i stället att följa
rådet; ”Spänn fast Er för nu går det
utför!”
Det gläder mig mycket, när tidigare gästskribenter återkommer. Här är det Jan Ivarsson, politiskt obunden, som skriver om omvända värderingar, eller kanske hellre om hur tiden är ur led, när slösa blivit idealet och spara en bakåtsträvande stofil. Spara är inget för dagens politiker, men deras frenesi för nya skatter har ökat och miljön är nu alibi för att deras humana stormakt skall få fortgå. ……………………………………………………………………
”Förr lärde man
sina barn att spara så de kunde köpa något rejält. Idag skall man lära barnen
motsatsen. Konsumera småsaker och resor, gärna utomlands. Låna till det du vill
köpa med en app på mobilen och pausa avbetalningen när du vill, får vi veta i
TV-reklam.
Köper du ett hus
för miljoner kronor behöver du inte amortera alls. När jag köpte mitt första
hus fick jag annuitetslån, ca 7 %. Det innebar att jag årligen betalade ränta
och amortering med fast belopp. I takt med avbetalningar sjönk räntekostnaden
och amorteringen ökade. Det gick då, men anses omöjligt nu när man lånar
miljoner. Nu skall pengar räcka till mer, som dator och mobil och bilen skall
ha luftkonditionering. Förr hade bilen en kylargardin som man drog upp för att
hålla värmen vintertid.
Vi ser dagligen
exempel på den nya livsstilen i TV4 när folk vinner på skraplotteritet. Nästa
alla vill resa upp pengarna. Ingen vill ha ett fritidshus med fastighetsavgift
och avloppsbädd, som var lyckan i mitten av 1900-talet. Bara hus för
helårsboende i attraktiva områden köps upp kontant för miljoner. Grannarnas
taxeringsvärden ökar, bygden avfolkas och äldrevårdens anställda reduceras av
sparkrav.
Det som var
värdefullt förr har blivit värdelöst idag. Antikhandlare vill inte att ta sig
an kristallglas och orientaliska mattor. Sådant har få köpare idag. Nu skall
jag dricka mjölk ur mina Kosta City! Lite har jag anpassat mig, för vi har
nästan inget kvar av mina föräldrars finporslin från Hackefors efter att ha
brukat det dagligen i många år. Servisen uppmanar till bordskick som även det
förfallit. Hustrun serverade helstekt kalvytterfile med kappa (fet svål som
katten gillar), ugnsbakad klyftpotatis, färsk inlagd gurka och vinsås i kopparklädd
kastrull på bordet. Jag hällde upp sås direkt från kastrullen och fick kritik
av hustrun för att jag inte använde såsskeden. En styggelse, fick jag veta.
Miljöfrågor är
kraftigt överdrivna men är Guds gåvor till politiker så de kan införa nya
punktskatter. Politiker vill komma åt mer av folks sista tredjedel av deras
löner, som de har kvar efter nuvarande skatter – arbetsgivaravgift, löneskatt,
moms och skatter på energi, alkohol och tobak. Migrationspolitiken slukar
årligen miljarder kronor. Det räcker inte att skära ner på andra områden. Dessa
behöver istället mer pengar när befolkningen ökar, men ökade kostnader skylls
på åldrad befolkning som har mindre betydelse. Migrationen behöver nya skatter
i miljöns namn. Politiker säger att mer skatt behövs för att säkra välfärden.
Det låter bättre än nya skatter för invandring och dess misslyckade anpassning.
Sverige har blivit ett vandrarhem där utlänningar får betalt för att bo.
Politikers
uppfinningsrikedom är stor då det gäller nya skatter. Båtskatt brukar föras på
tal med några årtiondens mellanrum och har nu luftats igen. Det senaste
argumentet är att bryggorna tar stor plats i havet och förstör livet under dem.
Kommer en ny båtskatt gå till ålgräs eller ensamkommande? Problemet bör i så
fall även gälla utökad befolkning som belastar naturen. Vi bör införa
miljöskatt på permanent uppehållstillstånd.
Om politiker beskattar båtar kan de ta steget fullt ut till beskattning av vatten så att anhöriginvandringen kan hållas flytande. Vatten har blivit bristvara i delar av landet när befolkningen ökar. Ny punktskatt på kommunalt vatten och moms därpå, med bensin som förebild, är frestande i många partier. Fastigheter utan kommunalt vatten får skatta för egen vattentäkt. Varför skall den rättigheten vara gratis, tänker miljövänner. Vatten i brunnar är liksom mineraler under plogdjup tillgångar som tillhör staten. Alla måste bidra till folkutbytet förklätt till miljöproblem! Politiker vill att heltidsarbetande svenskar kan avstå mer av deras sista tredjedel av lönen – i miljöns namn, för upprätthållande av den humanitära stormakten och utbyggd statlig byråkrati som säkrar välbetalda jobb för politiska belöningar.”