Kategoriarkiv: Jan Ivarson

Livet vid Bohuskusten förr och nu

En fin och tänkvärd krönika om LIVET VID BOHUSKUSTEN FÖRR OCH NU skriver Jan Ivarson.

I första halvan av 1900-talet var jag med farmor till stan, Lysekil. För mig var resan med den tuffande båten det mest intressanta och jag försökte titta ner i motorrummet och se roderkättingen röra sig på däck när skepparen vred på ratten. 

Bildresultat för bohuskusten

Farmor hade några ärenden att uträtta. Först gick vi till apoteket för inköp av dr. Hoffmans hjärtstyrkande droppar och smärtstillande pulver som senare blev magnecyltabletter. Apoteket i Lysekil var en imponerade butik. Vill minnas det hade en skylt med slingrande ormar. Där fanns många ofärgade och bruna glasburkar med glasproppar och konstiga namn.

Nästa ärende var inköp av småblommigt tyg för lavoaren. Den var en vitmålad bänk för vitt porslinsfat och vattenkanna. Det var den tidens tvättställ. Tyget skulle förnyas som dolde pottan man ställde under bänken. Modet var likartat för de flesta hade småblommigt lavoartyg med blå botten. Om lavoarerna varit kvar i slutet av 1900-talet hade de kanske medfört höjt taxeringsvärde om de haft annan kulör än vit. Så var det några år för hus med färgat sanitetsporslin. Det modet tog beskattningen slut på.

Sedan besökte vi banken för att tömma min sparbössa. Det var därför jag var med. Det ansågs viktigt att en liten pojke fick besöka banken och få del av sparandets dygder. Det var innan internetlån uppfunnits. På banken tömdes sparbössan på mynten och bankmannen räknade två gånger och skrev in beloppet i en bankbok som farmor hade med sig. Han stämplade också och klistrade in ett märke vill jag minnas, men jag kan förväxla det med postkontoren där man betalde räkningar. Där lärde min far mig att räkna dem som stod i kassaköerna och multiplicera kvinnor med två, för de hade fler ärenden som tog lång tid. Så gör jag än i dag i daglighandeln.

De gånger jag var med farfar till stan, seglade vi dit. Då gick vi inte till banken, utan till Systembolaget för att köpa ut det som fanns på motboken.

Bildresultat för motbok

Farfar var måttligt benägen på brännvin men ville ha något hemma för särskilda besök som krävde kaffehalv, kaffe och brännvin blandat. Det avnjöts bäst med att drickas från fat. Kaffehalv serverades vid besök av en klok gubbe som hjälpt till att bota en sjuk ko. 

Det var alltid någon bekant som behövde påfyllning finör ett kalas (uttalades: kall-laas). Man hjälpte vänner med att avisera sina lyseksilsbesök ifall de behövde ha något inköpt. Systemet hade olika sorters drycker men som liten hörde jag aldrig talas om någon som köpte annat än brännvin. Det såldes först i flaskor om en eller en halv liter. Senare blev flaskorna mindre och kompenserades med högre pris. Gubbarna frågade varandra om de hade något kvar på boka.

Numera finns inget bankkontor som hanterar kontanter. Våra konton sköter vi från vår dator. Det är bekvämt men har risker. Utan internet, ingen bank. En annan förändring är att räntan blivit noll eller negativ. Vi skall vänja oss vid att betala för att förvara våra pengar i en bank och betala uppläggningskostnad för att få göra affär med dem. Skillnaden mellan ut- och inlåningsränta anser bankirerna tillhör banken. Tänk om uppläggningskostnader breder ut sig i handeln. Vi får ju betala för garage att förvara bilen i, så varför inte för att förvara pengar, tycker bankirerna. När kontanter avvecklats kan vi inte ta ut våra pengar från banken, utan tvingas betala för att ha dem där i evighet- en ultimat affärsidé.

Så länge kontanter finns kvar, åtminstone utländska, kommer missnöjda kontotanter köpa kassaskåp och bli rånade i hemmen. På så sätt skapas nya brottstyper som blir systemstärkande med nya jobb för poliser och jurister. Uppbrutna kassaskåp måste ersättas med nya, liksom stulna utombordsmotorer. Det kommer fortgå år efter år och ge staten moms för nya varor, medan politiker lovar väljarna i årtionden att se över lagstiftningen.

Nu kan få barn räkna med att bo kvar vid kusten när de blir vuxna. Deras föräldrahem säljs för att lösa ut syskonen. Husen blir fritidsbostäder som renoveras med nya fasader, får fina fönster och entréer belagd med sågad granit. Bilarna parkeras med fördel på annans mark. Fastighetsskatten stiger inte bara för de sålda husen utan även för alla andra som plötsligt anses vara rika. De får trösta sig med att kanske kunna bo kvar några år till med annuitetslån för att betala fastighetsskatten.

Jan Ivarson Politiskt obunden

Längre vårdköer för ett rättvisare samhälle

Ett klargörande gästinlägg om socialministerns socialistiska dilemma, kommer här från Jan Ivarson.

“Socialminister Lena Hallengren (S) har tillsatt en utredare om köerna i
sjukvården. Hon hävdar att vården är en gemensam resurs som skall
ges efter behov och på lika villkor för hela befolkningen.

Bildresultat för lena Hallengren


Det låter bra, men som så ofta innebär samhällstjänster långa köer.
Ministern tycker inte om att personer med goda inkomster har
försäkringar som berättigar till snabbare vård än offentlig.

Hon kan börja förbjuda privata vårdförsäkringar för politiker och statligt anställda.
Sedan vill väl inte socialistiskt styrda regioner och kommuner vara
sämre.
Min fru har tidvis svåra smärtor och kontaktade ett privat vårdföretag.
Hon avvisades. Vårdbolaget sa sig bara ta patienter som anvisas av
försäkringsbolag som de har avtal med. Hon fick inte betala privat om
hon kunde. Hon hade behövt ha en välbetald tjänst för trettio år sedan
med privat försäkring. Det var ovanligt då. Nu står hon inte ens i vårdkö
för operation. Hon anses för gammal.
Visst kan man känna olust över att medborgarvård heter pengar, men
privata vårdförsäkringar och vårdbolag avlastar den allmänna vården
som annars skulle ha ännu längre köer.

De rika betalar försäkringar både för sig själva och för att korta köerna i offentlig vård. Så är det på många andra områden som bostäder, låt vara att migranter kan ha företräde.

Hallengrens regering har inte byggt ut vården i takt med
folkökningens behov.

Bildresultat för flyktingar


Vad vill Lena Hallengren åstadkomma?

Om hon förbjuder privata försäkringar ökar köerna än mer i offentlig vård. Hon kan införa ett statligt vårdanvisningsmonopol (ny myndighet) så att alla
vårdbehövande fördelas av staten till alla vårdutövare. Då finns inget
behov av vårdförsäkringar, utan skattkistorna får betala allt.
Hallengren brottas med ett socialistiskt dilemma. Förbjuder hon privat
betalning och privata vårdföretag, får hon ännu längre köer. Annars
tvingas hon hosta upp pengarna till privata vårdbolag som
försäkringarna nu betalar, om hon vill fortsätta nyttja privat kapacitet.
Har hon pengarna får hon kritik för att gynna privata vårdbolag.

Ni har väl hört devisen – Inte en skattekrona till privata företag.
Verkligheten tyder på att det behövs fler vårdbolag när vi nu har 70.000 inställda operationer. Förargligt när inte ideologi och verklighet går hand i hand.

Jan Ivarson, politiskt obunden

Tillvänjning för hög beskattning

TILLVÄNJNING FÖR HÖG BESKATTNING konstaterar Jan Ivarson i detta inlägg, som är en fortsättning på gårdagens. Detta är bara början på nya medborgarrån från regeringen.

Bildresultat för skatter

Vår feministiska regering ämnar införa skatt på kläder och skor. Avsikten med skatten är förmodligen två. Det främsta skälet är att staten behöver mer pengar för att finansiera ökad befolkning med stigande arbetslöshet. Skatten kommer främst drabba damer som står för större delen av klädkonsumtionen, att döma av antal butiker för kvinnor och män.

Barn till ensamstående mammor och andra med låga inkomster får svårare att ersätta klädesplagg som de rånats eller bestulits på. En positiv effekt av skatten kan bli att fler flickor klär sig i slöja för att inte bli rånade. På så sätt kommer de bidra till bättre integration.

Det finns ett annat skäl till att staten stjäl mer av folks inkomster och bidrag, med nya skatter på mjuka varor. Nysvenskar får vänja sig vid världens högsta skattetryck och själva bidra till folkutbytet. Nysvenska ungdomar som bär modekläder och mobiler av senaste snitt får vara med att betala skatt för att minska de ekonomiska klyftorna. Det är i linje med vad vi fått lära oss om att alla skall med. 

Till baksidan kan anföras att rånen på modeutensilier kommer öka, men även det kommer anföras som bevis på att de sociala klyftorna ännu inte har utjämnats. Därför kan vi se på klädskatter som en början på fler inkomstutjämnande skatter för att uppnå ett socialistiskt rättvisare samhälle, där alla har lika bra eller lika dåligt, beroende på hur man känner för utvecklingen.

Jan Ivarson Politiskt obunden

Dumheter avlöser varandra

DUMMHETER AVLÖSER VARANDRA, skriver Jan Ivarson i detta gästinlägg med fortsättning i morgon.

“Nu skall det blir skatt på engångsartiklar av plast som muggar, tallrikar och bestick. Miljövänner tycker att de som köper hem mat kan gå tillbaka med det de fick maten på, så det kan diskas och återanvändas!

Skatten kommer inte bara drabba snabbmat. Lagad fryst mat som köttbullar och potatis som serveras till bl. a. pensionärer kan drabbas. Skatten kan leda till uppsägningar i företag som producerar färdig mat. Se videon på Youtube av Göran Bergmark – Beskattningen fortsätter att öka. 
https://www.youtube.com/watch?v=Si6tjIHIj4E

Det sägs att skatten kan dra in sju miljarder. Den behövs för att Sverige inte mer är ett rikt land, för att politikerna gett bort resurserna. Nya skatter behövs för försörjningsstöd. Svenskar är nu bland de fattigaste av Europas invånare, men inte tillräckligt fattiga tycker regeringen. Därför uppfinner den nya skatter. Andra länders folk har lägre skatter och pensioneras vid lägre ålder. 

En annan dumhet är att staten sålde ut en del av sin guldreserv. Pengarna behövdes för ökande behov av stöd. Om staten sålt nu hade det blivit minst 30 miljarder mer. Varför sålde staten sitt guld om landet var rikt?

Vad här näst? Skatt på golfklubbor? De är av energikrävande ändlig metall och ökar utsläppen när de transporteras. Toa- och hushållspapper tär på skogen och bör beskattas. Damer bör förbereda sig på annat sätt att hålla sig säkra. De kan inte allways använda engångsartiklar utan bör återgå till ribbstickade trasor. De blötlägger och tvättar dem som kvinnor gjorde fram på 1900-talet. Greta kan leda en kampanj i TV för kvinnors recycling.

Jan Ivarson Politiskt obunden”

Bildresultat för skatt