Ibland finns det ljuspunkter i systemmedia, trots att jag ofta får adrenalinkick, när jag morgonläser grannens DN.
Men här kommer en artikel från min gamla väninna som borde spridas till varenda GD inom statliga verk/myndigheter och chefer inom både offentlig och privatverksamhet som gjort floskelkarriär.
https://www.svd.se/funktionell-dumhet–ett-maste-for-karriarister-idag
“Vill du premieras i dagens arbetsliv? Håll god min inför tomma floskler och möten som egentligen är slöseri med tid. En svag förmåga till reflektion och kritiskt tänkande är den kanske viktigaste framgångsformeln för många som vill göra karriär, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning….”
Här kommer några av hans slutsatser;
-Funktionell dumhet är den kanske viktigaste framgångsformeln för många som vill göra karriär.
-En snitsig powerpoint – presentation eller att visa upp en fin yta som ”förstärker varumärket” väger ibland tyngre än en bra praktik.
-Den med talang för funktionell dumhet krånglar inte till det hela med kritisk reflektion utan skruvar ned tankeförmågan.
-Personer med talang för funktionell dumhet samspelar väl med verksamheter som ser bra ut på ytan, men knappast under den.
“……Här får vi Pisaskolans och Pisahögskolans dåliga (men av glädjebetyg präglade) resultat, en socialtjänst som i vissa delar går på knäna, en svag polis, en arbetsförmedling som ständigt misslyckas, en integrationspolitik som fungerar illa, förbättrad jämställdhetsstatistik snarare än lika möjligheter och en sjukvård som inte sällan underlevererar…..”
-Lösningen på många problem i organisationer är välutbildade ”cut the crap”-personer som vågar gå mot strömmen
“……..Att arbeta mer begåvat, kritiskt tänkande och reflekterande kunde förbättra effektiviteten, men det skulle rubba mångas cirklar och ställa till det för ledningar, stabsfolk, professionsföreträdare, chefsförbättrare och andra med särintressen i något som ger dessa resurser och status…..”
————————————————————————————————–
Glädjande är att kända personer från akademi och kulturliv tar bladet från munnen och sätter på pränt vad de flesta av oss redan vet. När vi våndats över föreläsare med värdegrundsstinn portfölj och meningslösa grupparbeten i arbetslivet, som bara stjäl tid och döljer de riktiga problemen.