Ofta kan en kommentar var lika eller ännu mer givande, än själva inlägget.
Här kommer en kommentar med goda förslag som snabbt skulle göra slut på invandrarkriminaliteten både i skolan och på gator och torg från signaturen Agda efter Assarmos inlägg.
Problemen är gigantiska och måste lösas på flera fronter samtidigt. Kraftfullt och utan att bry sig om vad EU tycker. Med familjeutvisning vid brott när brottslingar är minderåriga. Med avtal om tredjeland att utvisa till plus indraget bistånd till länder som vägrar ta emot utvisade/avvisade. Segregerade skolor så att skötsamma får bra undervisning och arbetsro. Och stökiga avkrävs sträng disciplin av vuxna med befogenheter att straffa dåligt uppförande. Invandringsstopp såklart och aktivt stimulerande av återvandring för alla som lever på bidrag. Obligatorisk permanent utvisning vid våldsbrott och omgående avvisning av illegala, som upptäcks. Dygnet runt-kontroll av gränsen. Asylsökande skickas direkt till asylcenter i Afrika. Avveckling av försörjningsstöd och bostadsförmån, gratis tolk m m efter två år här. Barnbidraget ersätts med ett barnavdrag på skatten. Jag kan hålla på hela dagen.. Men tilläggas bör att man måste ge stöd på alla sätt, även i lönekuvertet, till alla lärare, poliser, sjukvårdspersonal m fl yrkesgrupper, som gör ett hederligt arbete (rötäggen undantaget) under plågsamma förhållanden. Med verbala och fysiska attacker från dem de jobbar med och oförlåtliga svek från sina chefer och hela hierarkin uppåt till regering och riksdag. Dessa vardagshjältar som går till jobbet varje dag för mediokra löner och ständiga påhopp, bör ges upprättelse och hyllas som de nödvändiga samhällsbyggare de är, som bör utrustas med nödvändiga resurser. De är första frontlinjen i det pågående kulturkriget.”
Bild; från fria.nu
Fria Tidningen ges ut av Mediehuset Grönt AB och är en PDF tidning med normbrytande nyheter för människor som vill förändra världen.
Tyvärr i fel riktning är mitt omdöme efter att ha tagit del av artiklar.
”Vi kan inte säga nej till de ungas drömmar” men till förnedringsrånade Svennar och våldtagna Svennehorar går det mycket bra….
Under opinion återfinns mest korrekta åsikter med upprörda avsändare vars gemensamma nämnare är hat mot allt vad SD företar sig. Ett exempel var Richard Jonshofs (SD) förslag som kallas Smyckelagen under 2018.
Vilket innebar att polis får rätt att konfiskera pengar, värdesaker om tillgångar finns över 10.000 kr i migranternas bagage, för att de skall kunna bidra till sin försörjning.
Ett utmärkt förslag anser jag, men jag misstänker att förslaget dunstat bort
Men fria nu:s läsare förfasar sig.
”…Men det här förslaget är ett ohyggligt förslag. Vi pratar om att ge polisen rätten att med våld ta pengar och värdesaker ifrån dig i samband med att du lämnar in en asylansökan. Dessutom pengar du med all sannolikhet desperat behöver…..https://www.fria.nu/artikel/132739
Allt för många svenskar har inga 10.000 tusen på banken och de som har försörjningsstöd får inte ha en sekin i byrålådan.
Den korrekta änglakören har undan för undan byggt upp den kravlösa rasismens nedbrytande effekt på invandrare, som försvårat och ofta helt omöjliggjort assimilering och integration.
Efter att ha lyssnat på P1 Morgon 221010, där en korrekt liten samling försökte överträffa varandra med att ta samverkansflosklerna till nya höjder, ger Birgitta Sprav följande råd till den nya regeringen.
”…..Mina egna blygsamma råd till den nya regeringen lyder i korthet:
Lyssna enbart på Nord och andra kunniga och vettiga chefer inom polisen. Stryk absolut allt övrigt psykologiskt, socioekonomiskt och ovetenskapligt psykbabbel om föreningsliv, bibliotek, fritidsgårdar, skräddarsydda föräldrautbildningar, familjecentraler och samverkan med soc. Detta har, som alla vet, redan prövats i minst 30 år med noll i resultat.
Gängkriminaliteten bara ökar år från år, trots alla dessa helt verkningslösa miljardsatsningar, som bara göder de som leder dem som åtnjuter statliga och kommunala bidrag. Som Eskander med sitt läsfrämjande, som har bidrag till sin egen lön, och ett flertal anställda i sin förening, från Statens kulturråd, Region Stockholm och kommunen.
Stryp asylinvandringen till Sverige till noll, på obestämd tid, samt all anhöriginvandring. Tillåt endast högkvalificerad arbetskraftsinvandring, vid behov.
Säg upp samtliga internationella flyktingkonventioner så fort ni kan. Det går faktiskt, och det tar bara ett år att komma ur dem. Stoppa på så sätt effektivt gängkriminalitetens ytterligare katastrofala tillväxt i våra utanförskapsområden.
Vi får tyvärr inte fler läkare, sjuksköterskor, tandläkare, lärare, kunniga jurister inom svensk lagstiftning, kärnfysiker eller molekylärbiologer i Sverige genom massinvandring av lågutbildade människor från Mellanöstern och Afrika. Som har mycket låga chanser och/eller saknar varje vilja att integreras/assimileras i vårt land. Hur mycket man än önskar att så vore fallet. Vilket jag vet att ni redan vet.
Så sätt igång nu, så snabbt ni kan. Även om både ni och jag vet att denna destruktiva samhällsutveckling kommer att kräva många och långa år att komma tillrätta med. Om det ens är möjligt. Men ni har hur som helst mitt fulla stöd i ert kommande arbete!
Regeringen har också stöd för dessa råd från 20, 5 % av SD:s väljare, som liberalerna helst vill glömma. De hyllar demokrati , men bara så länge som väljarna tycker som de själva. Tig eller tyck som vi är Sveriges definition av demokratis yttrandefrihet, vilket är tolkningen av våra låtsasdemokrater i hela väst världen. Det som är sorgligt är att så få inser vad migrationen har för syfte.
Tyvärr tror många ännu på att alla flyr från krig och förtryck, som vi måste vara riktigt snälla emot. Trots att Frontex, EU;s egen kustbevakningsstyrka, gång på gång redovisat att > 80 % är ekonomiska migranter. Nu kan önskan om bättre liv ge rätt till asyl och därmed kravlös försörjning, som kan pågå livet ut. Då borde fler vakna och inse att flyktingkonventioner bara är alibi för att förstöra nationalstaten och ge hyperkapitalisterna nya konsumenter och bankerna fortsatta ränteintäkter, när staten tvingas till nya lån, eftersom statens skatteuttag och besparingar börjar nå sin brytpunkt. När inga pengar finns kvar till konsumtion hos de som jobbar och sliter, då börjar hjulen sakta ner och lågkonjunkturen kliver in.
Meningen enligt den stora återställningen är ju att vi skall bli lyckliga utan att äga någonting och vi får ta till oss Henry Kissingers ord, som en bloggföljare skickade;
”Allt kommer att bli annorlunda, många kommer att lida. Det bli införd en ´Ny Världsordning´. De som överlever kommer att leva i mycket bättre värld. Världen som vi har längtat efter blir realitet.”
Min tro att den nya regeringen skulle vilja lämna detta globala partnerskap är tyvärr mycket skral.
Lämna internationella konventioner, aldrig i livet, hur skulle det då gå med våra internationella karriärer? Vi har gödslat miljarder till både FN och EU och då förväntar vi oss välbetalda jobb med minimal arbetsinsats efter att väljare röstats bort oss……
Ett partnerskap som endast är till för Rockefellers och Rothschilds mål om världskontroll med sina Davosbröder i högsätet och våra makthavare som springpojkar bredvid.
Ps. Vi får i alla fall vara glada att vi slapp Carl Bildt som utrikesminister…det blev Tobias Billström, kanske som plåster på såren efter volym utskällningarna för några år sedan… https://samnytt.se/har-ar-de-nya-blagula-ministrarna/ Ds.
Hur många ggr har vi inte hört hur Märta Stenevi (MP) och Martin Ådahl (C) skrikit sig hesa i debatter om att invandrare bär upp Sverige och skulle de flytta hem så skulle landet braka ihop.
Att en majoritet glatt semestrar i hemlandet som de flytt ifrån under flera sommarmånader eller längre, så borde Sverige ha fallit ihop för länge sedan, reflekterar de inte över.
Deras övertygelse är att alla nyanlända brinner av arbetslust och vilja att försörja sig själva. Att så inte sker följs av deras vanliga mantra om att det är trångboddhet, främlingsfientlighet, ekonomiskt utsatthet, för få fritidsgårdar och medelklassens motstånd mot bussning av sina ungar till invandratäta skolor, som resulterar i kriminalitet, som de stackars invandrarkillarna knuffas in i, utan egen vilja. Vi har alla hört det till leda ända sedan SD kom in i riksdagen under 2010 med sitt väljarstöd på 5,7 %. Ramaskriet från dessa godhetsapostlar har nu tagit ny fart, när SD blev landets näst största parti med 20, 6 % och fick en majoritet av utskottens ordförandeposter som kompensation för att inte Johan Pehrsons (L) änglar skulle flyga sin kos.
Birgitta Sparf skriver på Facebook om hur vår fullkomligt vansinniga bidragspolitik, understödjer och cementerar dessa för oss helt främmande normer och kulturer, men denna sanning tar inte rörelsens frontfigurer in. De lever i tron, precis som Nalin Pekul gör att lite mer av samhällets stöd kan göra susen, eftersom hela rörelsens makt vilar på bidragspolitiken.
OM VÅR ABSURDA INTEGRATIONSPOLITIK En av de socialdemokrater som skrivit bäst om massinvandringens verkliga konsekvenser är Nalin Pekgul. Hon satte tidigt fingret på de faktiska konsekvenser hon under lång tid såg växa fram i sitt bostadsområde, som är Tensta. Dit hennes familj valde att flytta från den kurdiska delen Batman i Turkiet år 1980. Och där hon fortfarande bor kvar.
För dessa ärliga och sanna skriverier blev hon utsatt för så starka hot från sin omgivning att hon valde att avgå som riksdagsledamot 2011 och återgick till sitt arbete som sjuksköterska. Om allt detta har hon skrivit i en mängd artiklar.
Hon förtjänar all respekt för sina försök att nå fram till övriga styrande socialdemokrater och allmänheten i dessa frågor.
Problemet, för det finns ett sådant, är att Pekgul helt missar själva målet. Som de flesta andra som diskuterar integration. Från hennes DN-artikel:
”Även om föräldrar är lika i sina förhoppningar och sin oro för barnen skiljer sig Fatima och Ali från Anna och Johan i ett viktigt avseende: osäkerheten vad gäller det svenska. De talar sämre svenska än sina barn och de har dåliga kunskaper om det svenska samhället. Som många andra kommer de hit med inställningen att lära sig svenska snabbt för att få ett jobb, men tappar motivationen när de upptäcker att chansen att få ett arbete som kräver kunskaper i svenska är liten.”
Som varje sann socialdemokrat har även Pekgul anammat den officiellt kvarlevande 50-talsuppfattningen från Folkhemmets glansdagar att ”Alla vill ha ett jobb och försörja sig själva!”.
Utan att ha mer att stödja mig på än min erfarenhet från att under 22 år ha arbetat med socialbidrag i ett stort antal utanförskapsområden, i hela Storstockholm och en mängd andra näraliggande och minst lika utsatta kommuner, hävdar jag att hon och alla andra socialdemokrater har helt fel.
Alla Fatima och Ali flyttar inte alls hit med ambitionen att så snart som möjligt lära sig svenska, hitta ett arbete och bli självförsörjande. Även om några naturligtvis gör det. Snarare är det tvärtom.
Pekgul missar alltså själva grundproblemet. Hon föreslår bland annat:
”Några förslag till den kommande regeringen:
1. Barn till utrikesfödda behöver tidigt stöd för att lära sig svenska. Inför därför skolplikt från tre års ålder och ge samtidigt deras mammor möjlighet till SFI (Svenska för invandrare) och se till att det håller hög kvalitet.
2. Efter SFI måste mammorna komma vidare till ett yrkesliv och här måste de få hjälp att bryta normer för att motverka påverkan från omgivningen att stanna hemma med sina barn.”
Hon skriver även att:
”Redan vid ankomsten till Sverige bör föräldrar få en första information, som sedan följs upp, om vilka konflikter man kan hamna i när det gäller barnuppfostran.”
Grundproblemet är att den information som samtliga föräldrar som valt att flytta hit från MENA-länderna möts av är en lång och fullständig redovisning av samtliga deras bidragsrättigheter. Både som ensamstående och som föräldrar.
Det absolut minsta problemet är att de inte blir upplysta av vilka konflikter de kan hamna i när det gäller barnuppfostran.
Information om den uppsjö av olika bidrag som de har rätt till ges i första hand av socialtjänsten, vilket är första instans för samtliga nyanlända. I andra hand av Arbetsförmedlingen, som under två års tid ska jobba med deras introduktion till den svenska arbetsmarknaden.
All denna information från dessa båda myndigheter, korrekt framförd med tolk, bekräftar bara vad merparten av nyinflyttade från MENA-länderna redan fått veta från släktingar och vänner som tidigare valt att flytta hit.
Vad de alltså redan vet går i korthet ut på att i Sverige får man betalt från ”staten” för att föda barn, ju fler barn desto bättre betalt. Och allt detta är dessutom en absolut rättighet som man åtnjuter från första dagen efter att man fått sitt uppehållstillstånd. Vilket ger dem i princip samma standard som de som arbetar. Utan att man behöver jobba för att få alla dessa pengar.
Denna samhällskunskap använder väldigt många nyanlända som vapen mot både socialtjänstens och Arbetsförmedlingens personal. Ofta med hårda ord, nedsättande tillmälen och inte sällan som rena hot. ”Du ska ge mig pengar! Ditt jobb är att ge mig pengar! Det är min mänskliga rättighet!”.
Det handlar alltså inte om att ”bryta normer”, som Pekgul och många andra tror. Vad Sverige gör, med sin fullkomligt vansinniga bidragspolitik, är att understödja och cementera dessa för oss helt främmande normer och kulturer.
Vi stödjer ekonomiskt att en inflyttad kvinna från exempelvis Somalia kan föda sex, åtta eller fler barn, helt på vår bekostnad. Med efterföljande trångboddhet i ett utanförskapsområde, brist på kunskaper i svenska, i total avsaknad av varje kontakt med det omgivande svenska samhället, med uteblivna goda skolresultat och kriminalitet för barnen som enda utväg. Vilket blir det enda klart logiska resultatet.
Samtidigt sitter våra politiker och grunnar på varför de har misslyckats med den så kallade integrationspolitiken. Detta är ingenting annat än ren idioti. Det är fullkomligt absurt!
Jag förstår om du inte kan publicera bara mig men å andra sidan vill jag ligga på inför valet. Här är mitt svar på en debattartikel i GP som skrivits av en liberal som verkar okunnig om sitt partis politik. Har skrivit så att man kan förstå utan att ha läst i GP. Tyvärr har GP blockerat kopiering av deras artikel som finns att läsa på nättidningen.
Svar; Jag blir glad när fler bloggföljare vill bidra med insändare på min blogg. Det finns så mycket kunskap och erfarenhet som behöver komma på pränt. Om Du vill följa rådet är det bara att mejla till mig med din insändare som bilaga. harrietlarsson4@gmail.com.
Jan Ivarson;
”Göteborgs-Posten har en debattartikeln på nätet lördag 15 augusti med rubriken ”Något är fel när hälften av alla arbetsföra lever på bidrag”. Författaren förvånas över mångkulturens självklara konsekvenser. Artikeln är anmärkningsvärd på två sätt. Det första är att den har publicerats i GP. Det hade varit otänkbart för några år sedan. Det andra är att författaren Axel Darvik företräder Liberalerna. Han är med i Göteborgs politiken sedan 18 månader. Skriver han mer om verkligheten i samma stil lär han få det jobbigt. Hans parti står bakom massinvandringspolitiken som har lett till mängder av bidragsförsörjda som inte arbetar. Det bör varje L-sympatisör känna till och det är den politiken som partiledaren vill fortsätta föra efter valet. Det är sådana L och främst S behöver för att få röster med bidragspolitik.
Undrar vad partikamraterna tycker om Darvik när de läst artikeln? Kanske visar L- ledningen lite överseende med en nybörjare och lär honom att inte uttala vad han tänker utan att först ha kollat partikompassens skillnad mellan partipolitik och verklighet. Liberalerna kan ju inte sitta i samma regering som SD för att det partiet bl. a. vill begränsa bidragspolitiken. SD har länge påtalat just det Darvik skrivit. Liberalerna anser det är så rasistiskt att de måste ta avsteg från SD. När Darvik påstår att hälften av arbetsföra inte har arbete så syftar han förmodligen på det som kallas utanförskapsområden där invandrare bor, för än är det inte så illa i hela landet. De flesta svenskar arbetar och försörjer både sig själva och arbetslösa. Mer än halva lönekostnaden går till skatter. Liberaler och andra regeringspartier utom SD beslöt att Sverige skulle bli mångkulturellt med proposition 1976:26 och öppnade gränserna för invandring från utomeuropeiska länder. Folk med främmande värderingar strömmade in, lockade av bidragsförsörjning. Det är sådana Darviks parti vurmar för och anser behövas för att göra Sverige mer spännande. Det har de lyckats med. I en del av Rosengården har politiken lyckats så bra att ca 90 % är invandrare och majoriteten röstar rött. Det borde ses som stor framgång för mångkulturpolitiken, men nu hörs röster att invandrare inte bör vara fler än 50 %. Visst, för mycket och för litet skämmer allt.
Om man tar in folk i landet som inte kan svenska och många som inte kan läsa och skriva, då får man många arbetslösa i arbetsför ålder. Det kan barn förstå, men inte politiker. Inga företag efterlyser sådan arbetskraft, bara politiska partier som L. Då är det inget fel att många inte arbetar, det är självklar följd av politiken. Politiken med drömmar om mångkultur var fel och har förstört landet. Det borde alla förstått.
Vad har L saknat som mångkulturen bidragit med? Den naiva frågan i rubriken på Darviks artikel i GP är lika enkel att besvara som varför en oljelampa inte lyser när man fyllt den med vatten. Jan Ivarson Politiskt obunden”
———————————————————————————————————-
En av valets viktigaste frågor, är invandringsrelaterad brottslighet, som står högst på väljarnas frågor. Men 7-klöverns partier utelämnar helst ”invandringsrelaterad” och media med Säpo eldar med blåslampa på Nordiska Motståndsrörelsen, som får representera gängkriminaliteten, där hårda tag nu skall råda. Nu har vi dock fått veta från Magdalena Andersson att vi kan bättre, eftersom hon och hennes parti gjort landet sämre att leva i milt uttryckt, när skotten viner om knuten och invandrarnas klankultur får blomma ut i sin berikning med sharialag, bidragsbrott och tentakler ut till varenda liten smågangster i deras områden, där blåljuspersonal kan få en sten i skallen och bilar eldas upp.
Men det är smällar folket får ta för att trygga framtiden för den den politiska eliten med deras obrottsliga lojalitet till den globala finanseliten, där massinvandring till väst bara är medel för att söndra nationalstaten och få den på fallrepet. Då kan kan det bli rea på landets tillgångar. Sverige är jultomte åt deras hantlangare FN, EU och SIDA som slukar våra pengar. Längtan efter Nato medlemskap gör bara lojaliteten komplett.
Bild; SR
Med värdegrunden och det lika värdet som religion är det omöjligt för 7-klövern att erkänna hur landet trasas sönder av massinvandringen, för vi är ju lika. Nestorn, salige professor Assar Lindbäck konstaterade för länge sedan att en stor invandring är oförenligt med generös välfärd. Givetvis för döva öron, som bara lyssnar på den globala finanselitens order med Agenda 2030 och The Great Reseat, där ledartröjan finns på den nya tysken Klaus Schwab i WEF, som lär få en världsregering på plats med den globala eliten och dess hantlangare.
Att majoriteten väljare skall inse detta är näst intill omöjligt, de röstar som de alltid har gjort och förortens väljarbas belönas rikligt och utdelarna av bidrag vill ha jobbet kvar och måste svälja medias propaganda om solidaritet och utanförskap för att klara sig mentalt.
Författarinnan delar med sig av djupgående information, som visar på en nästintill obefintlig integration.
– Om brist i kommunikation och olika förväntningar från utbetalningsmyndigheter och andra relevanta myndigheter som spelar en central roll för integrationen.
Vad händer med skattebetalarnas tillit till socialförsäkringssystemet när vissa socialsekreterare i ängslan/stressen handlägger fel och hur påverkar det integrationen?
Hur påverkar det när bidragsfusket breder ut sig?
Läsaren får även ta del av förslag som skulle stärka socialförsäkringssystemets kontrollinstanser och därigenom minska felutbetalningar och förbättra integrationen.
Förordet är skrivet av Anna Flink, fd. områdeschef på socialförvaltningen i Södertälje och numera säkerhetschef i Södertälje.”
—————————————————————————————————-
Verkligheten börjar nu sättas på pränt av de som från sitt värv vill tala om hur den är, vilket är ljusår från ansvariga politikers floskler med vänsterns ihåliga bortförklaringar om invandrares utanförskap. Regeringen bara vräker på mer av våra skattepengar till meningslösa projekt, för väljarbasen måste öka, när det är jämt mellan blocken.
Minns från yrkestiden inom vården hur ingen vågade nämna om alla svårigheter och oegentligheter som dök upp i mötet med invandrare. I slutet på 80-talet var det vanligt att greker krävde sjukskrivning som snabbt övergick i förtidspension. Innan dess jobbade många hårt tills de kom upp i högsta sjukpenningklassen, sedan bums var rygg insufficiensen ett faktum. Minns ett ungt par som strax efter varandra lyckades med den bravaden för att därefter återvända hem med sina förtidspensioner. Förklaringen var att de jobbat hårt från snälla FK handläggare, som definitivt inte hade samma mildhet, när det gällde värdlandets skadade och utslitna medborgare.
När en kollega semestrade i Grekland ägde paret en restaurang och jobbade lika hårt, för nu var det ryggonda som bortblåst. Förklaringen från de korrekta var att värmen nog hade en gynnsam effekt….
Minns ett annat fall från min tjänstgöring som distriktsjukgymnast hur en ung invandrare fräste in på parkeringen och hoppade ledigt ur sin sportbil. Väl inne haltade han dubbelböjd fram, krävde bår för sina svåra plågor. Men trots att sjukskrivning uteblev, så fick han det senare av en privat läkare i Norrköping med samma etnicitet.
Det här är bara ett par fall, jag skall inte trötta Er med fler. De är ganska lindriga jämfört med dagens välfärdsbedrägerier från förortens välorganiserade klaner, som kan sätta sprätt upp till ca 20 miljarder varje år från värdlandets hårt arbetande skatteslavar enligt bidragsbrottsutredningen 2021.
Regeringen har haft 8 år på sig att göra något handgripligt åt detta svindleri, men icke, eftersom deras väljarbas ej får störas, så därför fortsätter bidragen att flöda. Självklart måste detta enorma läckage kompenseras med att det täpps igen för de som verkligen har behov av samhällets hjälp. De kroniskt sjuka och arbetslösa tystnar, skäms och orkar inte slåss för sina rättigheter. Här kan vi tala om riktigt utanförskap, till skillnad från förortens självvalda, som de inte vill bryta. Bidragen kommer varje månad utan motprestation, du får behålla din religion, din kultur och dina traditioner samt tilldelas en tjock offerkofta där Svenneförakt och värdlandets främlingsfientlighet finns i varje tråd.
Medias intresse för en vit medelålders man med inte bara rygginsufficiens, utan också med svåra diskbråck är svalt, för hans historia väcker lite gensvar. I går hade sjukförsäkringssystemet stora revor, som idag har förvandlats till falluckor, främst för de med fel identitet.
Bild; svt.nyheter Hur mycket som återbetalas finns ingen uppgift på?Att det fattas långt >19 miljarder verkar inte oroa regeringen, det är bara att höja skatten, för socialsekreterares förslag har ringa genomförande potential.
Jan Ivarson, politiskt obunden ger här klarsynta, men med mycket obekväma svar för bidragspartierna, som snart omfattar alla riksdagens partier i varierande grad.
”VARFÖR STRUNTAR SOSSARNA I ARBETARNA? Den rubriken har nättidningen Samtiden.nu för en pod (talad artikel). Poden gästas av Magnus Persson, riksdagsman och tjänstledig byggnadsarbetare, som avsattes av Byggnads som skyddsombud då han var med i ”fel” parti. Han berättar inifrån arbetarrörelsen hur S alltid offrar arbetarna för att nå makten. Makten är prioritet 1 för S så att partiet kan besätta tjänster i en ständigt svällande byråkrati. Svenskars väl kommer i andra hand. Det gynnar partiet på två sätt. Det får tillgång till välavlönade arbetstillfällen och kan med maktpositioner i många myndigheter sprida socialistiska värderingar och regelverk. Ett parti som säger sig vara på de svagas sida behöver många svaga. Fundera på det och om du tror att det gynnar dig och Sverige!
Politiken innebär att om partiet är framgångsrikt i att förbättra för de svaga, sågar det av den gren det sitter på. När svaga får arbete blir de av med bidrag, ledigheten upphör och de får betala skatt på lönen. Många väljer därför helt naturligt att förbli bidragsbehövande med full frihet utan krav på att tala svenska och behöva anpassa sig till arbetsmarknadens krav med bestämda arbetstider och resor för att ta sig till jobbet. Kostnaden tas från begränsningar i arbetarnas välfärd. En invandrarfamilj med tre barn kan få skattefria bidrag om ca 28.000 kr per månad med bostadsbidrag, enligt en utredning som lär ha gjorts av Norrköpings Tidningar. Det motsvarar en lön om 40.000 kr månad och kostar arbetsgivaren 52.000 kr per månad. Det vill ingen arbetsgivare betala för lågutbildade med dåliga kunskaper i svenska och utan västerländsk anpassning. Nysvenskar som satsar på arbete lämnar partiet när de konfronteras med arbetslivets krav och beskattning. Flyktingar från Ukraina antas vara arbetsvilliga och ha västerländska värderingar. Därför vill regeringen att de bara skall få tillfälligt uppehållstillstånd, då få av dem antas bli S-väljare. Det tar ungefär femton år innan hälften av migranterna från MENA-länder, mellanöstern och Afrika, har arbete som de kan försörja sig på. Få av dem hinner att med låga löner betala in skatter som täcker pensioner och samhällskostnader. Dessa kommer från arbetarnas ständigt stigande skatter. De har blivit så stora att regeringen tvingats betala bidrag så att arbetare kan betala skatter på drivmedel för att ta sig till jobben med sina bilar och ha råd med el i bostäderna. Det är en typisk S-politik för att göra fler bidragsberoende och drabbar värst glesbygdsbor. Därför ville partiet inte sänka skatterna på energi utan valde att dela ut bidrag. Bidragspartiet S har ständigt behov av att fylla på med fler fattiga när partiet för syns skull lyckas få några migranter i arbete. Påfyllning sker genom att med bidrag attrahera lågutbildade från andra länder. Ju mer oanställbara migranterna är, ju säkrare bidragsberoende är de och därmed väljare för S. Nysvenskar skall gärna ha många barn med dåliga skolresultat så de blir bidragsberoende i generationer, fast det vill man inte vidgå. Därför är man angelägen om att inte driva en effektiv politik för integration och assimilering, utan ser gärna att nysvenskar förblir svaga i utanförskapsområden. Partiet har anpassat rättssystemet för att vara milt för brottslingar med utländsk bakgrund. De och deras släktingar är ju S väljare. Politiken har lett till förödande grov brottslighet som vi dagligen får exempel på. S måste säkra folkutbytet för att landet skall ha en tillräckligt stor bidragsberoende befolkning. Därför struntar S i arbetarna.”
————————————————————————— Därför är Jan Norberg och Hans Jensviks förslag om ett nytt skattesystem totalt omöjligt att genomföra, vars länk signaturen Linden skickade i kommentatorsfältet den 30 juni.
Frågan blir då varför vi undantar migranter från skatteplikten? undrade Linden med citat från artikeln.
”Vi har därför tillsammans diskuterat om det nu inte är dags för en helt ny skattereform så att principen om ”allas lika värde” uppfylls också på skatteområdet. Kort sagt är tiden nu inne för ett paradigmskifte så att rättvisa kan skipas mellan ursprungsbefolkningen och migranterna.
Att den härnedan redovisade lösningen, kapitationsskatt (Poll Tax), är mycket enkel och effektiv samt eliminerar möjligheterna att som migrant, helt kravlöst, kunna tillskansa sig en bidragsförsörjning på ursprungssvenskarnas bekostnad…”
———————————————————————————————
”Kapitationsskatt,en skatt som utgår med en summa per person, lika för alla utan hänsyn till förmögenhet eller inkomst, men eventuellt med undantag för personer under en viss ålder. Skatten har fått sitt namn efter att den utgör en bestämd summa ”per huvud”. Opinionsskatt eller omröstnings- röstskattär exempel på Poll tax = kapitationsskatt och är ett måste för alla medborgare att betala för att få rösta. Wikipedia och https://hmn.wiki/sv/Poll_taxes
Kvitto för betalning av omröstningsskatt, Jefferson Parish, Louisiana , 1917 (motsvarande 21 USD 2021) Bild från Wikipedia.
Regeringen är mycket kreativ, när det handlar om att dölja arbetslösheten, både med utökade universitets- och högskoleplatser och inflation av låtsas jobb för invandrare med ingen eller låg utbildningsnivå.
Universiteten har varit säte för mycket av den postmoderna ideologins dårskaper och har fastnat i ett slags självupptagenhet, som diskussioner om egna ”omedvetna fördomar”. Konstfacks identitetsförstörda aktivisters upprördhet över rumsnamnet Vita havet var en del av den vite mannens förtryck, är bara ett exempel.
Bild; uppsalauniversitet.se
Alla låtsas jobbs olika benämningar har jag tappat räkningen på. Trots uteblivna resultat, så fortsätter konsulterna på Rosenbad med nya namnbyten. Varför skulle en bidragsförsörjd invandrare byta ut sin behagliga tillvaro till ett lågavlönat jobb, när han tom kan förlora ekonomiskt på denna ansträngning, begriper jag inte. Han (eftersom honorna är hemma och föder barn på löpande band) kan också utöka inkomsten med en kreativ fritid.
Håll i er, här är centerns förslag som ingick i regeringens budget:
”För att hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning behövs fler jobb och att det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden. Vi tycker att det behöver löna sig bättre att pröva att arbeta för den som får ekonomiskt bistånd. Därför vill vi att man ska få behålla mer av försörjningsstödet än idag under en begränsad tid då man prövar att arbeta.”
Tillbaka till arbete??? När de inte jobbat alls? Är det vi främlingsfientliga som knuffat ut dem, undrar jag.
Birgitta Sparf sammanfattar sitt kärnfulla inlägg på Facebook detta fjäskeri för valboskapen, med att regeringens och centerns grundsyn är ”Gärna arbete, men först ett rejält socialbidrag!”
Skillnaden är stor hur arbetslösa akademiker och invandrare behandlas av mångkultursmarinerade myndigheter. Bidragsförsörjda invandrare, som aldrig kommit in i A-kassans krav på att söka mellan 6-20 jobb varje månad kan tacka nej på löpande band till erbjudit arbete och ändå ha sin försörjning tryggad, eftersom barn, som ofta finns i rikligt mått ej skall drabbas.
Arbetsförmedlingen är A-kassornas kontroll instans och deras krav kan variera beroende på vilken utbildning den arbetssökande har och vilken handläggare de möter. Men AF:s gemensamma fokus på antal jobb som den arbetssökande måste söka är inte verklighetsanpassat. Lämpliga jobb är sekundärt. Detta leder till att många söker jobb som de inte har kvalifikationer för, som resulterar i att arbetsgivare inte annonserar ut lediga jobb, eftersom det är så oerhört tidskrävande att sålla agnarna från vetet.
Av inlägg på sociala medier att döma så verkar AF:s handläggare ha fäbless för att sätta klorna i jobbsökande akademiker. Att bli negativt bemött, inte lyssnad på, att åsikter förbises och beslut kan tas mot den arbetssökandes vilja är återkommande och känslan av maktlöshet är stor. Inte minst om digra studieskulder finns efter en utbildning, som samhället inte efterfrågar. Uppstramning av känslolallande yrkesrådgivare på gymnasiet måste stramas upp, att inte känna hur det spritter i kroppen varje dag på jobbet är inte att vantrivas.
Regeringen som blandat sig i universitetens styrelser har prioriterat kvantitet i stället för utbildningar med kvalité, vilket genererat stora inkomster för universitet/högskolor. Vad som sedan händer rycker de på axlarna åt och AF:s handläggare har stor villighet att klämma åt de som verkligen kämpar för ett jobb, för de andra kommer de inte åt.
Vad som också är ett problem vittnar främst restaurangbranschen om, är att unga ratar deras jobb och bland de som tar dem finns de som inte är så noga med tider och att göra bra ifrån sig. De kan mycket om sina rättigheter , men nästan ingenting om sina skyldigheter, är återkommande erfarenhet från olika arbetsgivare inom handel, restaurang och besöksnäring.
Kanske har invandrares inställning smittat av sig hos främst det unga mångkulturella gardet, när tillsägelse kan tolkas som kränkning med allt som rubbar deras världsbild och synen på sig själva som unika varelser.
Tyvärr verkar samhällets myndigheter tillämpa samma princip som tidigare. När allt verkar gå åt helvete med makthavarnas politik, då drar de ansvariga i nödbromsen. De riktigt sjuka fick betala med sämre sjukpenning för att de friska skulle sluta sjukskriva sig i slutet av 80-talet. Nu är det arbetslösa, överutbildade akademiker som jagas för att valboskapens försörjningsstöd inte skall naggas i kanten. Mera bidrag till denna grupp ger flera röster till det rödgröna gardet, då måste de duktiga jagas med blåslampa och de som har jobb, måste jobba ännu mer.
Enligt en rapport från Malmö är 75.000 tusen, dvs hälften av de arbetsföra av stadens 350.000 invånare inte självförsörjande. Men det viktigaste är ju att regeringen får röster. För det är Du som betalar, medan utjämningsbidragen flödar.
Utvecklingen kring det ekonomiska utanförskapet är ohållbar och mest problematisk är situationen i Malmö. Framför allt bland utrikes födda är det alltför många som inte kan försörja sig själva,skriver en professor och två entreprenörer i SvD den 21 juni.
…..Sveriges befolkning är i dag lite drygt 10 miljoner, varav 56 procent är i arbetsför ålder. Räknar vi om självförsörjnings siffrorna så innebär det att 3,8 miljoner människor inte bara ska försörja sig själva utan även bidra till försörjningen av ytterligare 6,2 miljoner människor. Vi har alltså en liten minoritet i Sverige som bär en väldigt stor försörjningsbörda. En person får i praktiken försörja tre.…”
För att korrekt kunna bedöma utanförskapets storlek så utgår de från ett självförsörjnings mått: Hur många människor i arbetsför ålder är självförsörjande?
Måttet de satt för självförsörjning är 16.000 före skatt/månad, är medvetet lågt satt för att inte utanförskapet skall överskattas.
Detta mått är mer rättvist jämfört med bidragsberoende och sysselsättnings mått som politiker är mycket förtjusta i, där en timma/v räcker för att åka ur den besvärande arbetslöshetsstatistiken.
Själv vänder jag mig emot ordet utanförskap, vilket ger association till att någon /några har knuffat ut invandrare från gemenskap i värdlandet. Bilden vill visa på skyldiga svenskar och oskyldiga invandrare, som måste hjälpas och stöttas med bidrag, förturer och särbehandling från första steget på svensk mark fram till graven.
Att utanförskapet är självvalt nämns aldrig. Med islam som religion är utanförskapet omöjligt att bryta. Korvstoppning med rättigheter äger sedan rum från samhällets korrekta integrationselit, skyldigheter finns bara i det finstilta längst ner och tas sällan upp. Därutöver har vänstern med stor framgång delat ut offerkoftor till förorten och berättat hur förtryckta de är av majoritetsbefolkningen, som försörjer dem.
Jag fick mig ofta en släng av sleven under yrkesåren, när önskan om funktionsintyg till diverse bidrag, hjälpmedel, hemresor mm inte kunde utfärdas, eftersom underlag saknades.
Hur det ser ut nu vågar jag inte tänka på, när hot, våld gör att yrkesstoltheten försvinner både inom vården, socialkontoren för att inte tala om rättsväsendet, med hårresande snälla domar efter svåra brott. Balsam på yrkes såren blir jamsandet om utanförskap och tung bakgrund, som kan bortförklara allt i allt högre fart.
Ni minns väl hur dåvarande rikspolischef Dan Eliasson visade vägen för snyftandet.
”Dan Eliasson, Sveriges Rikspolischef i Godmorgon Sverige 26/1 2016 framför sitt budskap om ”stackars mördares trauma” efter att en kvinna knivhuggits i ryggen av en ung asylsökande man och avlidit på ett asylboende. (Detta dagen före Förintelseminnesdagen!) ”Man blir naturligtvis förtvivlad å alla inblandades vägnar, naturligtvis den som blir dödad och dennes anhöriga, men också för en enskild ung kille som begår en sån här förskräcklig händelse, vad har den personen varit med om för någonting, vilka omständigheter har den killen växt upp under, vad är det för trauman han bär med sig?”
Hur många svenskar har inte trauma i bagaget utan att råna, och slå ihjäl folk?
Tänker på min farfar, farmor som var fattiga statare i norra Värmland som bet ihop och kämpade livet ut och fostrade fem ungar till nyttiga samhällsmedborgare, men den välfärdsgrunden har Eliasson med socialdemokraterna förstört med deras mångkulturella politik.
Jag undrar när bomben brister?
När skall varje arbetande person, inklusive de invandrare som gör det, inse att nu är det nog med denna orimliga försörjningsbörda?
Men, så länge inflation får fortgå i alla kravlösa inkluderingsprojekt för nyanlända, där allt är gratis som cyklar, Iphone, trevliga utflykter utan motprestation, så lär försörjningsbördan öka. Kanske spricker det först när Svensson själv inte har mat på bordet?
Malmö och Perstorp har landets största arbetslöshet, men så länge utjämningsbidragen kommer så slipper Malmös röda garde rubba de generösa bidragen, som gör det olönsamt att jobba. Pensionen kan tom bli mindre om Muhammed lämnar hängmattan och vattenpipan med sina bröder och hans fru köket och barnafödandet.
För kännedom: Eftersom jag har frekventa spam angrepp, så har jag fått rekommendation att manuellt godkänna alla kommentarer innan de synliggörs, då kan jag direkt sortera bort spam, som bara förstör i kommentatorsfältet. Enda skillnaden är att Era kommentarer inte publiceras direkt, men jag tittar in på bloggen flera ggr/dag och godkänner allt eftersom Era åsikter/synpunkter. Utan kommentarer så förtvinar en blogg, spam attacker kommer i vågor. Just nu är det fler nya läsare från Europa, Ryssland och Texas, som kanske drar med sig mer spam, men blogginläggen med kommentarer bidrar till att fler kan inse att den officiella Sverigebilden är falsk.
————————————————————————————————-
Fria Tider;
”Efter att det gått ”rykten” på Norrköpings Tidningars (NT:s) sida på Facebook om att bidragstagare i staden kunde hämta ut högre belopp än löntagare får i lön bestämde sig tidningen för att sätta punkt för spekulationerna genom att göra ett ”facit” över reglerna som gäller för att få bidrag. Men det visade sig då att uppgifterna på nätet i allt väsentligt var korrekta.
Enligt tidningen kan en familj med två vuxna och tre hemmaboende barn få mellan ”14.000 och 20.000, beroende på barnens ålder” i bidrag varje månad, plus hyra. ”I Norrköping kan en ensam vuxen få hyra betald upp till drygt 4.800 kronor, medan familjen i exemplet ovan kan bo för cirka 8.900 kronor”, skriver Norrköpings tidningar. Det innebär att familjen i exemplet har rätt till 28.900 kronor i månaden i bidrag – obeskattat.
För att få ut så mycket efter skatt måste man ha en lön på 40.000 kronor brutto, vilket ger arbetsgivaren en lönekostnad på 52.568 kronor i månaden i Sverige.
Bidrag miljardsmäll för kommuner med allt tunnare plånbok. Bild; aftonbladet.se
Varför bidragstagare som skaffar barn de inte har råd med ska få mer pengar än en skötsam individ som jobbar förklaras inte i artikeln. Det är dock sedan tidigare känt att Sverige tillämpar ”den okränkbara principen om alla människors lika värde”, vars konkreta innebörd alltså verkar vara att bidragstagare har ett ungefär dubbelt så högt ”människovärde” som en låginkomsttagare som arbetar heltid och sköter sig.”
Härligt, först 28.900 i skattebefriade bidrag för familjen med tre barn och sedan lön med Annie Lööfs förslag (om bibehållna bidrag + lön) som nu ingår i regeringens budget, då kan vi konstatera att majoriteten av värdlandets vanliga löntagare lever i ekonomiskt utanförskap.
Och inte nog med detta nu skall det ordnas trevlig underhållning för förortens föräldralediga mödrar. Vad de är lediga ifrån framkommer inte i artikeln.
Samnytt;
”I integrationsprojektet Nyfeis i stockholmsförorten Farsta erbjuds föräldralediga invandrare utöver samhällsinformation även sim- och cykelkurser. När cykelkursen är slut får deltagarna ta med sig de för skattepengar inköpta cyklarna hem om de vill – utan kostnad. Nyfeis är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och Länsstyrelsen.
Leyla Abdurahman från Familjestödsenheten på Farsta stadsdelsförvaltning är samordnare för projektet Nyfeis, som står för Nyanlända föräldrars etablering och inkludering i samhället. Besök på Skansen samt sim- och cykelkurser hör till aktiviteterna som erbjuds utan kostnad för deltagarna. – Information är guld värt. Det är en utmaning att komma till ett nytt land och dessutom vara förälder. Tanken är utnyttja föräldraledigheten till att etablera sig i samhället, lära känna andra föräldrar och få en plan för livet efter ledigheten, säger hon till Mitt i.
Om planen skulle misslyckas , så kan ständigt föräldralediga förortsmödrar glädja sig åt att deras garantipension tom kan bli högre än egen försörjning från ett lågavlönat arbete. Frågan är om fattigpensionären i reportaget har insett det? Många med tunn plånbok har röstat på socialdemokraterna, som gjort den tunn för värdlandets arbetare. Det är det som är den stora galenskapen. https://www.svd.se/a/oW5kpm/pensionaren-lena-om-stigande-priserna-helt-galet
Med orden inkludering och utmaning går karriären som smort, är du dessutom feminist och med annan etnicitet så är din lycka gjord.
Linköping visar åter hur staden ligger i framkant med rekord i skjutningar och där gängens idéer blir verklighet. Åter ett mord på öppen gata i stadsdelen Lambohov.
”Vid 1-tiden under natten mot onsdagen larmades polisen till stadsdelen Lambohov i Linköping. Där påträffades en skottskadad man i 35-årsåldern vars liv inte gick att rädda.”
Bildkälla: Samnytts länk, med Arkivbild/Faksimil Youtube.
"Under några decennier har Sverige förvandlats från ett av världens tryggaste länder till ett samhälle där terror och mord har blivit en del av vardagen. Men med bombningen i Göteborg korsades en gräns, och nu måste frågan ställas: När ska vi erkänna att Sverige är i krig?
Egentligen var det bara en tidsfråga innan det skulle bli ett stort mordförsök. Ja, jag använder ordet ”mord”, för det är precis vad det är när någon lägger en kraftfull sprängladdning på ett bostadshus där familjer sover. Men i Sverige har vi lärt oss att inte kalla saker vid deras riktiga namn; här pratar vi om ”gräl”, ”explosioner” och ”skjutavsnitt” istället.
Det normaliserade våldet
Dessa explosioner och skjutningar har nu blivit så vanliga att invånarna har normaliserat dem och medierna knappt rapporterar om dem. De händer i princip dagligen, och även när barn och unga dör, resulterar det bara i några få kommentarer. Inget mer. Inga demonstrationer. Inga ministrar tvingas avgå. ”Akta dig – det finns inget att se här!” Och på tv sänder de ”Idol”, och Systembolaget är öppet, så då är allt som det ska?
Svensken har precis som grodan kokats så långsamt i denna häxbrygga att han inte känner att vattnet har börjat koka.
Men faktum är att det finns fler skjutavsnitt och explosioner i min närhet nu än när jag var i Afghanistan. Där var jag utrustad med skyddsutrustning och automatvapen, men i Stockholm får jag inte ens bära tårgasspray för att skydda mig själv och mina barn. Här förväntas det bara att vi korsar fingrar och hoppas att det inte påverkar vår familj nästa gång. Bättre du än jag, som man säger, "explosioner" och "skjutavsnitt" istället.
Fel plats vid fel tidpunkt
Under många år har politiker och myndigheter berättat för oss att det här är överenskommelser mellan kriminella, och att det är liten risk att välskötta medborgare påverkas. De som faktiskt blev påkörda ändå – det vill säga de som sköts, sprängdes eller knivhöggs – sägs ha ”varit på fel plats vid fel tidpunkt”. Men hur kan du vara på fel plats vid fel tidpunkt när du är på väg till jobbet, går en promenad eller sover i din säng?
När jag själv bodde i Malmö och väcktes av skott eller detonationer, lärde jag mig snabbt att ta reda på om det var nära hemmet, och om det inte var det, somnade jag snabbt igen. Innan min yngste son hade fyllt sex år hade han väckts av både ett gängmord utanför porten och en bombattack på gatan. Föräldrar kan försöka förklara kulhål i fasaden för en femåring utan att skrämma barnet. Tro mig: Det är svårt.
Krig med låg intensitet
På sociala medier och i dagliga samtal har röster i ett par år sagt att det pågår ett lågintensivt krig i Sverige. Det finns inga soldater på gatorna och inga bombplan som tappar lasten över städerna, men risken för våld är ständigt närvarande i stora delar av landet. Grupper kämpar mot varandra, men vem som helst kan påverkas. Osäkerhet är därför ständigt närvarande - och det är just det som kännetecknar lågintensiv krigföring. I ett krig med låg intensitet utförs attacker för att stressa polisen, bryta ner myndigheternaoch sätta förtroende mellan människor ur spel. På detta sätt kollapsar samhället långsamt, och därmed också människorna.
Nu har ytterligare en gräns passerats när en bombattack mot ett flerfamiljshus i Göteborg skadade mer än tjugo personer, fyra av dem allvarligt. Det är nu inte längre möjligt att förneka att svenska gator, torg och bostadsområden har förvandlats till terrorscener. När vanliga, välskötta medborgare inte ens är trygga i sina egna sängar är det rättvist att säga att vi har lämnat kriget med låg intensitet och befinner oss i ett krigstillstånd. I ett krig med låg intensitet utförs attacker för att stressa polisen, bryta ner myndigheterna och sätta förtroende mellan människor ur spel. På detta sätt kollapsar samhället långsamt, och därmed också människorna
”Fly för livet”
En kommentar som upprepades flera gånger i medias rapporter från Annedal, var att människor tvingades fly för livet. Denna mening låter konstigt bekant för svenskar. Detta är vad vi har fått som en förklaring till att Sverige har tagit emot två miljoner migranter de senaste 20 åren – det är vår mänskliga plikt att välkomna människor som har flytt för sina liv. Men vart ska vi fly när våra hus sprängs? När vaknar våra barn från skott? När skadas våra anhöriga, fysiskt eller psykiskt, av attackerna?
Svara mig gärna här: Nu när svenskarna i decennier har öppnat sina hjärtan för människor som flydde för sina liv – vart ska vi fly när våra liv hotas?
Många som bodde i huset i Annedal ska ha sagt att de nu vill flytta från Göteborg. Det har helt enkelt blivit för farligt att bo där. Men vart skulle de fly? Det är inte mycket säkrare någon annanstans i Sverige. Kommunalrådsledaren i Göteborg, moderaten Axel Josefson, sa också under förmiddagens direktsändning från Övre Husargatan att ingen behövde känna så här.
– Man ska inte vara rädd för att man ska ha bomber och skjutningar i sina bostadsområden, sier Axel Josefson i intervjuet med Göteborgs-Posten.
– Du ska inte vara rädd för att ha bomber och skjutningar i dina bostadsområden, säger Axel Josefson i intervjun med Göteborgs-Posten.
Nej. Du borde inte vara det. Inte i den bästa av världar. Men bomber och skott är inte fantasier, och människor lider inte av ”bombfobi”. Rädslan är berättigad. Det finns riktiga bomber som exploderar i trapphus, på balkonger och i sovrum. Bomber med explosiv effekt för att skrämma, stympa och döda. Sådana bomber bör man frukta. Tro mig!
För på platser där du kan stöta på sådana bomber i ditt vardagsliv är det inte säkert att vara. På dessa platser är det krig.…”
——————————————————————————————-
Omskrivningar av invandringsrelaterad brottslighet från systemmedia börjar nu bli pinsamma och ger upphov till både ironi och stor munterhet på sociala medier.
Media och Verkligheten
Explosioner = Bombattentat
Grupperingar = Våldsbenägna klaner (kanske ville media få oss att tro att det var etniskt svenska docenter och studenter som slogs utav helvete i Lund)
Linköpingsbo, Norrköpingsbo, Svensk osv. = Kriminell ung man, ofta med utomeuropisk etnicitet
Ingen misstänkt, ingen gripen = med stor sannolikhet en ung man från 2:a generationens invandrare
I systemmedia är etnicitet tabubelagt, till skillnad från postmoderna identitetspolitikers hyllningar, för karriären går som smort för utomeuropiska migranter oavsett deras vandel.
Vänstern med liberaler lever i symbios med mångkulturens berikare, bidrag mot röster. PK folket måste ständigt visa sin tolerans och inkluderingsvilja mot sin nya väljarbas, även om vissa av dem rånar, våldtar, skjuter, spränger, mördar och eldar upp oss, medan alltför många av deras bröder och systrar tiger och samtycker.
Eftersom det är välfärden majoriteten vill ha, inte demokrati, inte våra värderingar ochvårtsätt att leva.
