Nej, inte i Mons Kallentofts senaste deckare “Satanskäftarna” om Malin Fors. Redan på de första 50 sidorna har vi fått veta att Trump står bakom allt hat i världen, att den mördade är homosexuell och att HBTQ personer är förföljda, underförsått främst av vita, hetrosexuella män.
Men så hittade jag en deckare med markkontakt, precis som Ramona Fransson och Katarina Janouch har.
I deckaren “Låt det brinna” av Björn Paqualin, mest känd som manusförfattare till “Blå ögon” och “Hassel”, har nu skrivit första delen i en trilogi om kriminalkommissarie Stella Robertsson.
Hon är desillusionerad efter att hennes dotter Ingrid blivit gruppvåldtagen och efter denna “lek” skjuten i huvud, som förvandlade hennes framtid till ett vårdfall, där media förvandlade förövarna till offer i snyftreportage. Ursäkter och förmildrande omständigheter står som spön i backen, medan offren glöms bort, konstaterar denna kommissarie.
Nu skall Stella bistå polisen i en mordutredning under den största brandkatastrofen i modern tid i Mellansverige.
Stella om journalister:
Citat: “….Ni granskar inte makten längre, storbolagen, politikerna, centralbankerna, dom går fria – ni granskar folket, och det gör ni inte för att ni är onda, det är mycket enklare än så, ni gör det för att ni är fega, för ni törs inte sticka ut. Ni är livrädda för att förlora er position, att inte behövas längre, att ert monopol skall brytas, ni är som katolska kyrkan när Gutenberg uppfann tryckpressen, fega och falska….”
Stella om politiker:
“……..Folk körs över till höger och vänster, en ohelig allians av politiker och storföretag, allt är till salu, allt ska mjölkas ur. Folk vågar inte stå emot det, dom törs inte stå upp för sig själva, inte för varandra, Dom blir misshandlade och rånade och dom finner sig i det, dom vågar inte säga till sig själva vad dom tänker. Och vet du vad som är det värsta med feghet? Det är som heroin. Man tar det en gång , sen är man fast. Då fortsätter man att vara feg, för då har man visat dom att man inte kommer att göra motstånd. Då höjer dom bara ribban tills fegheten smittar ännu högre upp….”
“………Stundtals är man helhjärtat på hennes sida, stundtals blir man bara illa berörd……..” skriver Lotta Olsson i DN, medan jag enbart är på Stellas sida.
