Vi minns den fagra ”Sopdrottningen” som fick media nöjt att spinna, när hon bredbent stod i svarta och rosa trikåer i en grävskopa och gjorde reklam för sitt företag Think Pink.

Vad hon nu tänker med ett långt fängelsestraff för landets största miljöbrott i nutid låter jag vara osagt. Think Pink har lämnat efter sig enorma mängder avfall på olika platser i Mellansverige. Att hantera detta blir en miljardkostnad, för vilka? Skattebetalarna så klart.
Att ha annan hemvist är mycket lyckosamt för då blundar politiker länge för oegentligheter.
Den gröna omställningen är också ett säkert kort för entreprenörer. Northvolts batterifabrik fick förvaltare till våra pensionspengar att själva trixa fram grönt ljus för sanslösa investeringar tillsammans med politiker från Skellefteå ner till Bryssel. Miljöpartisterna var överlyckliga, men nu är de knäpptysta, medan AfD i Tyskland är riktigt förbannade på sin investeringsglada makthavare.
”The ”Queen of Trash” Bella Nilsson flydde på 1980-talet från Iran till Sverige.
Då hette hon Isabella Khatibi Ghabagh Tabeh.
Sedan dess har hon ändrat sitt namn ett flertal gånger – enligt Skatteverket har det skett 16 namnbyten sedan 1991. Nio förnamnsbyten och sju efternamnsbyten.
Senaste namnbytet ägde rum förra året och i dag heter hon Fariba Vancor. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/sopdrottningens-alla-namnbyten/
Hur har det kunnat bli så här? frågar sig Edvard Hollertz i lokaltidningen den 25 juni.
Mitt svar är vänsterns och Tidöregeringen dörrmattepolitik för tjuven från Mena länder, Correns svar är mer återhållsamt.
”Det beror på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet år 2017 drev igenom en ny namnlag som skulle öka den individuella friheten. Nu skulle man få byta namn hur många gånger man ville.
Att Bolagsverket varnade för att en del kan vilja byta namn av oärliga syften var inget som politikerna brydde sig om.
Att politikerna inte insåg risken är obegripligt. Men ännu konstigare är fortsättningen.
För den könsidentitetslag som Tidöregeringen drev igenom för ett år sedan gör att man även kan byta från man till kvinna i sina ID-handlingar…”
Hip, hip, hurra!
Tänk så härligt för kriminella med aktivitet i hela brottsregistret kan få byta namn och kön så mycket han/hon vill, allt för att förvirra polisen och drabbade medborgare.
Vilket Nytorgsmannen har satt i system. Han dömdes nyligen för nya sexbrott och har bytt namn tre ggr.
Sydsvenskan rapporterade för några år sedan om hur kriminella och andra ljusskygga har satt dessa namnbyten i system, men givetvis för döva politikeröron.
Den individuella friheten för vänsterns väljarbas vägde tyngre än folkets och hela landets säkerhet.
Alla hinder undanröjdes från de lyckliga S och MP politikerna. Man behöver inte ens vara svensk medborgare för att få göra ett namnbyte, bara meddela hemvist till skatteverket och ansök om namnbyte, så är det klart.
Tänk så härligt för våldtäktsmannen att plötsligt få heta Annika Andersson!
SD jämrade sig lite i vanlig ordning från sin dörrmatta till Tidö kollegorna, sedan hände inget mer, eftersom ministerposter i en regering väger tyngre än folkets och rikets väl och ve.
Jag anser att alla riksdagsmän som tryckte ja för namn – och köns byte skulle dömas för brottet skyddande av brottsling som regleras i 17 kap. 11 § brottsbalken – förmodligen alla 349 riksdagsmännen.
När det gäller att säkra röster så kör rödgröna politiker över alla granskande myndigheter som Bolagsverket, Riksrevisionen och varnande remissinstanser.
Ingen har väl glömt konsekvenserna av gymnasieamnestin för afghanska ”barn” och nu funderar Annie Lööf som var motorn i detta känslosvall på att återvända till politiken. Om den come back blir verklighet, så blir det nog omöjligt att ändra dessa tjuvlagar
Återigen Herre förbarma dig över oss!