Kategoriarkiv: Språkförsvaret

Björn Ranelids appell för det svenska språket

Hej!

Björn Ranelid ber oss sprida hans tankar i nedanstående text.
Vänligen, en bloggvän.

Språkförsvaret

Björn Ranelids appell för svenska språket är som ett adventsljus i det språkliga mörkret.

Av Nätverket Språkförsvaret – Måndag 27 nov 16:52

Författaren Björn Ranelid, som tidigare förärats Språkförsvarets hederspris, publicerade följande appell på Facebook idag. Björn Ranelid har 72 000 följare på Facebook.

Jag vill starta en fredlig revolution för det svenska språket och dess ställning och betydelse i riket Sverige. Jag menar allvar i en helig mening.

Jag blir gärna ledaren i skrift och i tal och jag vill inte ha någon lön i pengar för det arbetet och ingen ära eller berömmelse.

Denna uppmaning är viktigare för dig och alla andra människor i Sverige än vad styrräntor, väderleksrapporter, politiska strider och oräkneliga röster och texter på de digitala kanalerna är.

Det gäller bokstavligen våra barns framtid i Sverige och deras förmågor och färdigheter att kunna tala, skriva och att utbyta tankar, åsikter och sina personligheter. Blott deras liv och hälsa är viktigare. Jag har fem barnbarn.

Endast ett fåtal av Sveriges barn och ungdomar behärskar en handstil, när de skriver. Det är en tragedi.

Jag vill inte ens ha ett tack, ty jag ämnar göra det av ren kärlek till mitt modersmål som jag önskar att alla invandrande människor och redan bofasta med främmande härkomst skall lära sig.

Språket är överordnat allt arbete och alla beslut, debatter och omröstningar i den svenska riksdagen och regeringen.

Det är ett vetenskapligt och empiriskt faktum som ingen vettig och sanningsenlig politiker eller annan person kan bestrida.

Det talas åtminstone 150 olika modersmål i Sverige i dag. Många människor som bor här talar och skriver en bristfällig och undermålig svenska eller rentav inte alls vårt nationalspråk.

Svengelska är inte ett språk; det är ett enfaldigt läte, en styggelse och en slapp ovana.

Nu vill jag att var och en av er sprider denna appell till så många människor som möjligt är. Det har hänt att cirka 1 500 000 personer har läst ett av mina inlägg här på min officiella Facebooksida. Nu vill jag ha ännu fler som medverkar.

Jag vill inte ha några bråk här, inga elaka och onda ord som en följd av min uppmaning nu. Lägg undan alla möjliga strider och glöm alla tänkta personangrepp.

Jag har aldrig använt en svordom i hela mitt liv och aldrig slagit en människa.

Jag har undervisat i svenska för invandrare i nästan tre år och i det svenska språket i fjorton år på ett gymnasium. Då lärde jag mig mycket om min nästa och elevernas hemländer. Det har jag haft nytta av som författare.

I fyrtio år har jag framträtt på nästan 5 000 platser och scener i Sverige och talat om språket och litteraturen. Jag har skrivit fyrtio böcker och flera tusen artiklar, essäer och krönikor i olika ämnen.

Mina böcker har sålts i över 1 000 000 (en miljon) exemplar och ännu fler har läst dem. Ni har hört min röst i televisionen, radion och i ljudböckerna som jag läst in. Då har jag försökt att förmedla skönheten och den gränslösa betydelsen av det svenska språket i djup och bredd.

Jag kommer inte att tystna så länge jag kan tala och jag lägger inte ned min penna förrän kroppen och själen hindrar mig.

Vänligen Björn Ranelid, måndagen den 27 november i nådens år, i respekt och kärlek till alla mina läsare och lyssnare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)”

Bild från https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rn_Ranelid

Språkförsvaret kritiserar SVT för brott mot språklagen

Varför döper SVT en dansk tv-serie till When the dust settles?

SVT började sända den danska serien Når støvet har lagt sig den 11 april, men under titeln When the dust settles.  

Men varför har denna serie överhuvudtaget fått en engelsk titel?

Denna fråga har flera medlemmar i Språkförsvaret och andra ställt till SVT de senaste två veckorna. Tre av SVT:s kommunikatörer har därför försökt besvara denna fråga. Språkförsvarets styrelse har tagit del av deras svar utan att imponeras det minsta.

En kommunikatör skyller på Danmarks Radio (DR) och skriver att ”DR (Danmarks radio) har två titlar på denna serie och vi tycker att When the dust settles passar bättre i Sverige och på SVT”.

Menar kommunikatören att SVT enbart hade att välja mellan den danska och den engelska titeln?

Hade DR formulerat ett sådant villkor?

Hade DR förbjudit SVT att översätta titeln till När dammet har lagt sig?

Samtliga ord i den danska titeln finns dessutom på svenska, med något olika stavning; når blir när. Till och med stöv finns på svenska, även om det numera i huvudsak används dialektalt eller i den begränsade betydelsen hudavskrap från en häst.

Varför passar When the dust settles bättre i Sverige? Den som kommer med ett sådant påstående måste självfallet försöka leda det i bevis på något sätt. Har fler svenska medborgare engelska som modersmål än svenska? Definitivt nej. Säger den engelska titeln något mer, något oöversättbart, än den svenska? Självklart inte. Har inte SVT noterat att svenska är Sveriges officiella huvudspråk och att engelska inte ens är ett minoritetsspråk? Finns det en enda vetenskaplig undersökning eller opinionsundersökning, som visar att SVT:s tittare föredrar engelska titlar framför titlar på svenska? Sveriges Annonsörer lät 2018 Novus genomföra en opinionsundersökning om svenskarnas inställning till reklam på engelska. Det visade sig att endast 11 procent av de intervjuade var mycket eller ganska positiva till reklam på engelska, medan 45 procent var ganska eller mycket negativa. Det finns all anledning att tro att svenskarna har samma inställning till filmtitlar på engelska.

Samme kommunikatör skrev: ”Vi hittade ingen bra titel på svenska som passade. ’När dammet har lagt sig’ på svenska blir inte samma sak som på danska.”

Men om støv ska översättas med damm, så blir det samma sak. Exakt vilken är skillnaden?

En annan kommunikatör skrev: ”Det är inte helt ovanligt att vi översätter titlar till antingen svenska eller engelska. Oftast översätter vi titlar till svenska, men om serien i fråga är internationellt känd brukar vi använda den engelska titeln.”

Men ska inte SVT översätta alla titlar, utom de som innehåller egennamn, till svenska?

Varför behandlas svenska och engelska som jämställda i svenskspråkig television? 

 SVT förser väl icke-svenska filmer och serier med undertexter på svenska?

Singlar SVT slant om vilket språk titeln ska översättas till?Det märkliga är att det förekommer en svensk översättning i förtexterna till de olika avsnitten. När röken har lagt sig. Men den översättningen är tydligen så undanskymd att SVT:s  kommunikatörer själva inte ens känner till den. Denna titel spelar dock inte någon som helst roll i reklamen kring serien i Sverige. I Norge heter serien naturligtvis Når støvet har lagt seg.

SVT skriver på sin webbplats:

”Vi har ett särskilt ansvar för det svenska språket. Våra ledord är att språket ska vara begripligt, korrekt, levande och inkluderande.”

Titeln ”When the dust settles” syndar mot alla dessa ledord. Den är ett brott mot språklagens paragrafer:

”Svenska språket

4 §  Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §  Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §  Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Titeln är också ett hån mot alla som behärskar svenska bättre än engelska eller lite eller ingen engelska alls. Har de som ansvarat för namngivningen av den danska tv-serien en egen agenda att befrämja engelskans expansion i Sverige i tid och otid?

Ge Når støvet har lagt sig en svensk titel – förkasta den engelska titeln!

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret
http://www.sprakforsvaret.se

E-post:
sprakforsvaret@yahoo.se

Kontaktpersoner:
Christer Janson – tel:070-309 39 32
Olle Käll – tel: 026-65 91 88
Per-Åke Lindblom – tel: 08-760 23 02 – 070 778 23 02
Kajsa Pehrsson – tel: 070 4470817
Arne Rubensson – tel: 070 535 55 01″  


Det känns som SVT i mjugg tolkar 6 §  så här: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan inte används och avvecklas.”
Vi får vara glada så länge som det inte blir titlar på arabiska, men den tiden är nog inte så långt borta.

Årets Anglofån blev Stefan Löfven, Fredrik Lindström fick däremot hederspris!

Hej Harriet! Skriver en bloggföljare.

Läs bl.a. om Årets Anglofån! Det är Språkförsvarets pris till den som ringaktar svenska språket. I år är det Stefan Löfven. Språkförsvaret borde presenteras på Harriets blogg.

Det gör jag gärna och lämnar alla larm rapporter om Corvid 19. Sunt förnuft med handtvätt räcker långt.

Det är inte bara det svenska språket som vår statsminister ringaktar. Fosterlandet med dess traditioner och kultur är nog en klar konkurrent till hans ringaktning av svenska språket.

Ibland tror jag att de där uppe, skrattar i mjugg åt oss därnere som kan skilja på mitt och ditt, betalar sin skatt, ställer upp för grannen, sina och andras ungar och på måndagmornar cyklar till jobbet trots motvind och gör gott för sin hembygd under sin fritid.

 Dessvärre tror jag de däruppe hånler åt min mor och far, som sparade och gnetade, odlade sina grönsaker på den efterlängtade tomten, när ett eget hem äntligen förverkligades under 50-talet.

Mor återanvände sina plastpåsar, diskade ur sina förpackningar, slängde aldrig några rester. Skillnaden är stor till dagens självgoda medelklass som röstar vänster.  Man hjälptes åt, när livet var svårt i brukssamhället, utan att göra något väsen av det. Verbala förkunnelser var få, i motsats till praktisk handling.

När jag tänker tillbaka så vill jag bara säga Fy Faen för dagens etablissemang, precis som min far sa, när han inte skulle få betalt för allt slit i skogen.  ”Larsson kan väl inte få ut samma lön som de har på kontoret. .” sa skogvaktaren.Men då hamnade han högt upp i en tall och sedan gifte Larsson sig med en av hans döttrar, men det är en annan historia, som satt sina spår.

Nu om priset till statsministern, så jag inte tappar bort mig helt i backspegelns nostalgi.

—————————————————————————————-

Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån har tilldelats Fredrik Lindström och Stefan Löfven

Prisutdelningsceremonin kommer att äga rumi Palmesalen, ABF-huset, Sveav. 41. Stockholm kl. 12.30 – 13.00 den 29/3. Fredrik Lindström, årets mottagare av Språkförsvarets hederspris, har lovat att närvara. Givetvis inbjuds även Stefan Löfven eller företrädare för regeringskansliet.

Nedan återges prismotiveringarna i diplomtexterna. Nytt för i år är att mottagaren för Språkförsvarets hederspris också kommer att få en statyett.

Mötesdatum gäller tills vidare, men kan komma att ändras om strängare restriktioner än högst 500 mötesdeltagare påbjuds av Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet.

Motivering till Språkförsvarets hederspris 2020

Fredrik Lindström har genom SVT-serierna Värsta språket och Svenska dialektmysterier lyckats förmedla dialektforskning, ett akademiskt ämne, med en inlevelse och kreativitet som gör dialekterna intressanta för en bred publik.

Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vare Fredrik Lindströms berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.

I november 2019 publicerade Fredrik Lindström boken 100 svenska dialekter med autentiska ljudexempel som ger alla möjlighet att ta del av dialektlandskapets rikedom.

Motivering till Årets anglofån 2020

Den 3 april 2019 höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta skedde trots att EU har världens mest avancerade simultantolkningssystem. Regeringskansliet försvarade hans handlande med följande motivering: 

”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.”

De regeringsföreträdare som använder sina egna modersmål i parlamentet är alltså oartiga. Men alla tal i EU-parlamentet, även de på engelska, tolkas automatiskt till EU:s alla officiella språk. EU:s konferenstolkar föredrar dessutom att talarna använder sina egna språk, eftersom alltför många talare inbillar sig att de talar flytande engelska.

Löfven skulle t.o.m. ha kunnat improvisera om han hade talat svenska. Svenskans ställning i EU kan bara försvaras om den används. Att talet sedan inte ens översatts till svenska är ett direkt brott mot språklagen som stadgar att alla medborgare i Sverige ska ha tillgång till svenska.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se
http://www.sprakforsvaret.se

Ps. Vi får väl ändå vara glada att Löfvens tal inte heller översattes till arabiska, som nu vill komma in i skolans kursplan.” Ds.