Kategoriarkiv: Språkförsvaret

Språkförsvaret kritiserar SVT för brott mot språklagen

Varför döper SVT en dansk tv-serie till When the dust settles?

SVT började sända den danska serien Når støvet har lagt sig den 11 april, men under titeln When the dust settles.  

Men varför har denna serie överhuvudtaget fått en engelsk titel?

Denna fråga har flera medlemmar i Språkförsvaret och andra ställt till SVT de senaste två veckorna. Tre av SVT:s kommunikatörer har därför försökt besvara denna fråga. Språkförsvarets styrelse har tagit del av deras svar utan att imponeras det minsta.

En kommunikatör skyller på Danmarks Radio (DR) och skriver att ”DR (Danmarks radio) har två titlar på denna serie och vi tycker att When the dust settles passar bättre i Sverige och på SVT”.

Menar kommunikatören att SVT enbart hade att välja mellan den danska och den engelska titeln?

Hade DR formulerat ett sådant villkor?

Hade DR förbjudit SVT att översätta titeln till När dammet har lagt sig?

Samtliga ord i den danska titeln finns dessutom på svenska, med något olika stavning; når blir när. Till och med stöv finns på svenska, även om det numera i huvudsak används dialektalt eller i den begränsade betydelsen hudavskrap från en häst.

Varför passar When the dust settles bättre i Sverige? Den som kommer med ett sådant påstående måste självfallet försöka leda det i bevis på något sätt. Har fler svenska medborgare engelska som modersmål än svenska? Definitivt nej. Säger den engelska titeln något mer, något oöversättbart, än den svenska? Självklart inte. Har inte SVT noterat att svenska är Sveriges officiella huvudspråk och att engelska inte ens är ett minoritetsspråk? Finns det en enda vetenskaplig undersökning eller opinionsundersökning, som visar att SVT:s tittare föredrar engelska titlar framför titlar på svenska? Sveriges Annonsörer lät 2018 Novus genomföra en opinionsundersökning om svenskarnas inställning till reklam på engelska. Det visade sig att endast 11 procent av de intervjuade var mycket eller ganska positiva till reklam på engelska, medan 45 procent var ganska eller mycket negativa. Det finns all anledning att tro att svenskarna har samma inställning till filmtitlar på engelska.

Samme kommunikatör skrev: ”Vi hittade ingen bra titel på svenska som passade. ’När dammet har lagt sig’ på svenska blir inte samma sak som på danska.”

Men om støv ska översättas med damm, så blir det samma sak. Exakt vilken är skillnaden?

En annan kommunikatör skrev: ”Det är inte helt ovanligt att vi översätter titlar till antingen svenska eller engelska. Oftast översätter vi titlar till svenska, men om serien i fråga är internationellt känd brukar vi använda den engelska titeln.”

Men ska inte SVT översätta alla titlar, utom de som innehåller egennamn, till svenska?

Varför behandlas svenska och engelska som jämställda i svenskspråkig television? 

 SVT förser väl icke-svenska filmer och serier med undertexter på svenska?

Singlar SVT slant om vilket språk titeln ska översättas till?Det märkliga är att det förekommer en svensk översättning i förtexterna till de olika avsnitten. När röken har lagt sig. Men den översättningen är tydligen så undanskymd att SVT:s  kommunikatörer själva inte ens känner till den. Denna titel spelar dock inte någon som helst roll i reklamen kring serien i Sverige. I Norge heter serien naturligtvis Når støvet har lagt seg.

SVT skriver på sin webbplats:

”Vi har ett särskilt ansvar för det svenska språket. Våra ledord är att språket ska vara begripligt, korrekt, levande och inkluderande.”

Titeln ”When the dust settles” syndar mot alla dessa ledord. Den är ett brott mot språklagens paragrafer:

”Svenska språket

4 §  Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §  Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §  Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Titeln är också ett hån mot alla som behärskar svenska bättre än engelska eller lite eller ingen engelska alls. Har de som ansvarat för namngivningen av den danska tv-serien en egen agenda att befrämja engelskans expansion i Sverige i tid och otid?

Ge Når støvet har lagt sig en svensk titel – förkasta den engelska titeln!

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret
http://www.sprakforsvaret.se

E-post:
sprakforsvaret@yahoo.se

Kontaktpersoner:
Christer Janson – tel:070-309 39 32
Olle Käll – tel: 026-65 91 88
Per-Åke Lindblom – tel: 08-760 23 02 – 070 778 23 02
Kajsa Pehrsson – tel: 070 4470817
Arne Rubensson – tel: 070 535 55 01″  


Det känns som SVT i mjugg tolkar 6 §  så här: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan inte används och avvecklas.”
Vi får vara glada så länge som det inte blir titlar på arabiska, men den tiden är nog inte så långt borta.

Årets Anglofån blev Stefan Löfven, Fredrik Lindström fick däremot hederspris!

Hej Harriet! Skriver en bloggföljare.

Läs bl.a. om Årets Anglofån! Det är Språkförsvarets pris till den som ringaktar svenska språket. I år är det Stefan Löfven. Språkförsvaret borde presenteras på Harriets blogg.

Det gör jag gärna och lämnar alla larm rapporter om Corvid 19. Sunt förnuft med handtvätt räcker långt.

Det är inte bara det svenska språket som vår statsminister ringaktar. Fosterlandet med dess traditioner och kultur är nog en klar konkurrent till hans ringaktning av svenska språket.

Ibland tror jag att de där uppe, skrattar i mjugg åt oss därnere som kan skilja på mitt och ditt, betalar sin skatt, ställer upp för grannen, sina och andras ungar och på måndagmornar cyklar till jobbet trots motvind och gör gott för sin hembygd under sin fritid.

 Dessvärre tror jag de däruppe hånler åt min mor och far, som sparade och gnetade, odlade sina grönsaker på den efterlängtade tomten, när ett eget hem äntligen förverkligades under 50-talet.

Mor återanvände sina plastpåsar, diskade ur sina förpackningar, slängde aldrig några rester. Skillnaden är stor till dagens självgoda medelklass som röstar vänster.  Man hjälptes åt, när livet var svårt i brukssamhället, utan att göra något väsen av det. Verbala förkunnelser var få, i motsats till praktisk handling.

När jag tänker tillbaka så vill jag bara säga Fy Faen för dagens etablissemang, precis som min far sa, när han inte skulle få betalt för allt slit i skogen.  ”Larsson kan väl inte få ut samma lön som de har på kontoret. .” sa skogvaktaren.Men då hamnade han högt upp i en tall och sedan gifte Larsson sig med en av hans döttrar, men det är en annan historia, som satt sina spår.

Nu om priset till statsministern, så jag inte tappar bort mig helt i backspegelns nostalgi.

—————————————————————————————-

Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån har tilldelats Fredrik Lindström och Stefan Löfven

Prisutdelningsceremonin kommer att äga rumi Palmesalen, ABF-huset, Sveav. 41. Stockholm kl. 12.30 – 13.00 den 29/3. Fredrik Lindström, årets mottagare av Språkförsvarets hederspris, har lovat att närvara. Givetvis inbjuds även Stefan Löfven eller företrädare för regeringskansliet.

Nedan återges prismotiveringarna i diplomtexterna. Nytt för i år är att mottagaren för Språkförsvarets hederspris också kommer att få en statyett.

Mötesdatum gäller tills vidare, men kan komma att ändras om strängare restriktioner än högst 500 mötesdeltagare påbjuds av Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet.

Motivering till Språkförsvarets hederspris 2020

Fredrik Lindström har genom SVT-serierna Värsta språket och Svenska dialektmysterier lyckats förmedla dialektforskning, ett akademiskt ämne, med en inlevelse och kreativitet som gör dialekterna intressanta för en bred publik.

Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vare Fredrik Lindströms berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.

I november 2019 publicerade Fredrik Lindström boken 100 svenska dialekter med autentiska ljudexempel som ger alla möjlighet att ta del av dialektlandskapets rikedom.

Motivering till Årets anglofån 2020

Den 3 april 2019 höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta skedde trots att EU har världens mest avancerade simultantolkningssystem. Regeringskansliet försvarade hans handlande med följande motivering: 

”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.”

De regeringsföreträdare som använder sina egna modersmål i parlamentet är alltså oartiga. Men alla tal i EU-parlamentet, även de på engelska, tolkas automatiskt till EU:s alla officiella språk. EU:s konferenstolkar föredrar dessutom att talarna använder sina egna språk, eftersom alltför många talare inbillar sig att de talar flytande engelska.

Löfven skulle t.o.m. ha kunnat improvisera om han hade talat svenska. Svenskans ställning i EU kan bara försvaras om den används. Att talet sedan inte ens översatts till svenska är ett direkt brott mot språklagen som stadgar att alla medborgare i Sverige ska ha tillgång till svenska.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se
http://www.sprakforsvaret.se

Ps. Vi får väl ändå vara glada att Löfvens tal inte heller översattes till arabiska, som nu vill komma in i skolans kursplan.” Ds.