Kategoriarkiv: Förr och Nu

Gott Nytt År med en ny salva från ett trött fornminne

Att nästa år skulle bli gott tror jag inte ett dugg på, med ständiga årsrekord i skjutningar, sprängningar och mord.

Mitt alibi är generationers tradition att önska sina nära, kära, grannar och de vi möter ett gott nytt år eller god fortsättning, även om vi bara utbyter lite artigt småprat.

Tyvärr har det gått för långt utför med förstörelse av fosterlandet.

I den stora världen är det naiva och skrämmande okunniga politiker som blint följer USA/Nato, FN och EU för egen vinning, vilka i sin tur styrs av den giriga globala finanseliten, som inte gillar nationalstater. Sammanhållningen från tidigare generationers traditioner måste brytas, för det är lättare att styra och manipulera mindre grupper som inte gillar varandra, än om alla håller ihop mot maktens uråldriga splittra och söndra metod. Ju mer västs makt minskar desto mer ökar hatet mot oss som värnar nationen och påtalar världspolisens avtagande kraft.

Att folket inte protesterar, beror på skicklig indoktrinering tidigt i skolan, som fortsätter inom högre utbildning och ut i arbetslivet. Brottslingar med annan hemvist presenteras som svenskar, Linköpingsbor med fingerade namn som Kalle, Lukas, Viktor etc ofta i känslosamma snyft reportage, där samhället ständigt har sviket och att mer bidrag behövs. Konstigt att det egna ansvaret bara finns hos värdlandets befolkning aldrig hos bidragskrävande migranter.

USA styr Europas medier som har dopat folket med humanitet, det lika värdet, feminism, solidaritet med minoriteter oavsett deras handlingar mot värdlandet. Samtidigt som de skrämt oss för Sverigedemokrater, höger extrema krafter, nationalism, som nästan rimmar på nazism, vaccintvivlare och för alla som hävdar att fossilfritt samhälle varken räddar världen eller klimatet. Solens påverkan och försvagade magnetfält vid jordens poler är inget som nämns hos domedagspredikanterna, allt är bara den enskilda människans fel.

Det är miljön som skall räddas, men då måste storföretagen sänka profiten och då är det enklare att sätta skam stämpel på folk som kör bensinbil, äter kött och flyger på semester. Undantagna från all slags skam är politiker, klimatpredikanter med den globala eliten. Morgan Johansson (S) tillbringade mycket av sin arbetstid i taxi, han vann riksdagens taxiåkande för 140 000 kr i år.

Apropå feminism, så har många av USA;s förnämsta universitet empatiska vänsterkvinnor som rektorer, vilket har gynnat woke rörelsen och annan dynga som snabbt flög över Atlanten och trängde sig in i vår rödfärgade akademi.
En liten ljuspunkt i USA är dock att näringslivets stora donationer har minskat till universiteten i takt med att minoriteter, HBTQ normer, inkludering och skuldbeläggande av vita, främst män har ökat. Till slut får tunga finansiärer nog.

Min pessimism inför framtiden beror främst på indoktrinering av de små ända fram till deras pension (om pensionsfonderna inte är slut dessförinnan och dagens nyfödda får jobba tills de stupar).
Orsaker är – lärarnas degradering, – fortsatt migration från dysfunktionella länder och – värdegrundspropagandan från hjälpsam statsmedia.

Vi pensionärer är snart borta och de unga är indoktrinerade och fjällen från deras ögon kommer inte att falla av förrän sharia lag står i farstun, med tanke på den demografiska utvecklingen.

Och inte blev jag på bättre humör efter julkonserten i Domkyrkan på juldagen. Solosång med Stilla Natt som inledning bådade gott, men julstämningen dalade i takt med att kända julsånger/psalmer hade ersattas av internationella varianter. Inte ens Julevangeliet fick jag höra, Jesusbarnet puttades ut med några trötta ord från en kvinnlig präst. Men jag fattade åter mod, när jag såg att Adams julsång/O heliga natt skulle framförs i slutet på konserten, men sjönk ihop igen, ingen kraftfull manlig stämma här inte, utan som allsång med resultat att den heliga natten föll platt till marken.

Nu har jag på allvar förstått att jag bara är ett gnälligt, snart ett 77-årigt fornminne, men bussen hem till Gamla Linköping kom precis, när jag kom ner till Stora Torget och väl hemma var det Jussi Björlings vackra stämma som fick ljuda.

O helga natt, o helga stund för världen
Då Gudamänskan till jorden steg ned
För att försona världens brott och synder
För oss han dödens smärta led
Och hoppets stråle går igenom världen
Och ljuset skimrar över land och hav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav….

”Tyvärr, är jag inte förvånad, här börjar man ställa in luciatåg för föräldrar på förskolorna. Barnperspektivet heter det, barnen blir oroliga, nervösa….jag tycker det hör till och barnen växer med personalens stöd. Jag tillhör också fornminneskategorin.” fick jag som tröst av min syster.

Bild från klimatsans.com

Till alla fornminnen, bloggföljare och kommentatorer, som gör mig på gott humör. Ni finns någonstans mellan den lilla och den stora världen.

Livet vid Bohuskusten förr och nu

En fin och tänkvärd krönika om LIVET VID BOHUSKUSTEN FÖRR OCH NU skriver Jan Ivarson.

I första halvan av 1900-talet var jag med farmor till stan, Lysekil. För mig var resan med den tuffande båten det mest intressanta och jag försökte titta ner i motorrummet och se roderkättingen röra sig på däck när skepparen vred på ratten. 

Bildresultat för bohuskusten

Farmor hade några ärenden att uträtta. Först gick vi till apoteket för inköp av dr. Hoffmans hjärtstyrkande droppar och smärtstillande pulver som senare blev magnecyltabletter. Apoteket i Lysekil var en imponerade butik. Vill minnas det hade en skylt med slingrande ormar. Där fanns många ofärgade och bruna glasburkar med glasproppar och konstiga namn.

Nästa ärende var inköp av småblommigt tyg för lavoaren. Den var en vitmålad bänk för vitt porslinsfat och vattenkanna. Det var den tidens tvättställ. Tyget skulle förnyas som dolde pottan man ställde under bänken. Modet var likartat för de flesta hade småblommigt lavoartyg med blå botten. Om lavoarerna varit kvar i slutet av 1900-talet hade de kanske medfört höjt taxeringsvärde om de haft annan kulör än vit. Så var det några år för hus med färgat sanitetsporslin. Det modet tog beskattningen slut på.

Sedan besökte vi banken för att tömma min sparbössa. Det var därför jag var med. Det ansågs viktigt att en liten pojke fick besöka banken och få del av sparandets dygder. Det var innan internetlån uppfunnits. På banken tömdes sparbössan på mynten och bankmannen räknade två gånger och skrev in beloppet i en bankbok som farmor hade med sig. Han stämplade också och klistrade in ett märke vill jag minnas, men jag kan förväxla det med postkontoren där man betalde räkningar. Där lärde min far mig att räkna dem som stod i kassaköerna och multiplicera kvinnor med två, för de hade fler ärenden som tog lång tid. Så gör jag än i dag i daglighandeln.

De gånger jag var med farfar till stan, seglade vi dit. Då gick vi inte till banken, utan till Systembolaget för att köpa ut det som fanns på motboken.

Bildresultat för motbok

Farfar var måttligt benägen på brännvin men ville ha något hemma för särskilda besök som krävde kaffehalv, kaffe och brännvin blandat. Det avnjöts bäst med att drickas från fat. Kaffehalv serverades vid besök av en klok gubbe som hjälpt till att bota en sjuk ko. 

Det var alltid någon bekant som behövde påfyllning finör ett kalas (uttalades: kall-laas). Man hjälpte vänner med att avisera sina lyseksilsbesök ifall de behövde ha något inköpt. Systemet hade olika sorters drycker men som liten hörde jag aldrig talas om någon som köpte annat än brännvin. Det såldes först i flaskor om en eller en halv liter. Senare blev flaskorna mindre och kompenserades med högre pris. Gubbarna frågade varandra om de hade något kvar på boka.

Numera finns inget bankkontor som hanterar kontanter. Våra konton sköter vi från vår dator. Det är bekvämt men har risker. Utan internet, ingen bank. En annan förändring är att räntan blivit noll eller negativ. Vi skall vänja oss vid att betala för att förvara våra pengar i en bank och betala uppläggningskostnad för att få göra affär med dem. Skillnaden mellan ut- och inlåningsränta anser bankirerna tillhör banken. Tänk om uppläggningskostnader breder ut sig i handeln. Vi får ju betala för garage att förvara bilen i, så varför inte för att förvara pengar, tycker bankirerna. När kontanter avvecklats kan vi inte ta ut våra pengar från banken, utan tvingas betala för att ha dem där i evighet- en ultimat affärsidé.

Så länge kontanter finns kvar, åtminstone utländska, kommer missnöjda kontotanter köpa kassaskåp och bli rånade i hemmen. På så sätt skapas nya brottstyper som blir systemstärkande med nya jobb för poliser och jurister. Uppbrutna kassaskåp måste ersättas med nya, liksom stulna utombordsmotorer. Det kommer fortgå år efter år och ge staten moms för nya varor, medan politiker lovar väljarna i årtionden att se över lagstiftningen.

Nu kan få barn räkna med att bo kvar vid kusten när de blir vuxna. Deras föräldrahem säljs för att lösa ut syskonen. Husen blir fritidsbostäder som renoveras med nya fasader, får fina fönster och entréer belagd med sågad granit. Bilarna parkeras med fördel på annans mark. Fastighetsskatten stiger inte bara för de sålda husen utan även för alla andra som plötsligt anses vara rika. De får trösta sig med att kanske kunna bo kvar några år till med annuitetslån för att betala fastighetsskatten.

Jan Ivarson Politiskt obunden