Kategoriarkiv: Rasism

”Sluta se bruna människor som offer och vita som förtryckare”

Integration, Mångkultur, Mattias Gardell, Offerindustrin, Offerkoftor, Rasism

Denna debattartikel från GP är värd att återge, skribent är en klarsynt invandrare.

Utgångspunkten till hans artikel kommer från tidskriften Fokus som återger Mattias Gardells föreläsning om islamofobi, där han är riktigt i sitt esse om rasistiska svenskar, hans själsfrände Mirjam Haj Younes håller en workshop i samma offer anda Hon berättar om projektet “Motståndskraft mot rasism” som släppt en rapport om den upplevda rasismen i Göteborgs skolor. Ungdomar som aldrig hade upplevt sig rasistiskt behandlade fick lära sig att de visst råkat ut för det, bland annat genom så kallad “subtil rasism”. Det ges exempel, som när lärare har svårt att uttala elevens namn, eller när man blir tillfrågad om sitt ursprung, då skall man bli kränkt.

Vad säger man, att dessa rasistiska vänster idioter inte belagts med yppandeförbud är för mig en gåta. Nej, nu ljuger jag, detta budskap trummas ständigt ut från vänsterliberaler, som sitter högt ovan verkligheten på deras mångkulturella piedestal, som blänker av självgodhet.

—————————————————————————————————————————–

”Under min uppväxt fick jag lära mig att jag som invandrare är utsatt för strukturellt förtryck och diskriminering. Jag började se rasistiska mönster överallt; otrevlig butikspersonal misstänktes ogilla min hudfärg, komplimanger för mina språkkunskaper ansågs nedlåtande, och lärare som gav mig dåliga betyg misstänktes vara rasister. Men var detta verkligen rasism? skriver Mosa Mazroui-Sebdani, https://www.gp.se/debatt/sluta-se-bruna-m%C3%A4nniskor-som-offer-och-vita-som-f%C3%B6rtryckare-1.114267846

”…….I ett mångkulturellt land så finns det friktionsytor där missförstånd, (oskyldiga) fördomar och okunskap är naturliga. Det finns ingen strukturell rasism i Sverige, men rasism kan förekomma mellan individer. Rasism kan dock inte bekämpas med slagord eller socialt ingenjörsskap, utan enbart med mänskliga möten. Att indoktrinera invandrarungdomar i ett narrativ där majoritetssamhället är riggat emot dem bidrar till ett misstänkliggörande av svenskar som hämmar just nödvändiga möten. I en hälsosam kultur är frågan om ens ursprung ett tecken på intresse, en öppning för ett trevligt samtal, och ett sätt att lära känna en ny människa. I Sverige ses det som ett uttryck för strukturell rasism…..Utan att förminska det verkliga utanförskapet, bör vi fråga oss vad misstänkliggörandet leder till? I stället för att uppmuntra strävsamhet, pragmatism och öppenhet så indoktrineras invandrarbarn in i en offerroll där tillkortakommanden kan härledas till strukturellt förtryck, och att hårt arbete inte lönar sig. Konflikträdda svenskar väljer i högre grad att exkludera invandrare i rädsla för att råka säga eller göra något som kan uppfattas som rasistiskt. Resultatet blir det motsatta; Människor sluter sig i sina grupper…

Gardells antirasistiska kamp verkar gå ut på att vända invandrare mot svenskar, som i sin tur ska botgöra den inneboende rasismen de bär på.

Ett bättre sätt kunde vara att uppmuntra människor till att våga säga och göra fel. Man kan inte förvänta sig att interkulturella möten ska ske friktionsfritt. Vi kan skratta åt missförstånden, och debattera där vi inte kommer överens, men det är hög tid att sluta se bruna människor som offer, och vita som deras förtryckare.

Mosa Mazroui-Sebdani, systemutvecklare och debattör”

————————————————————————————————————–

Om invandrakillar tidigt hade fått denna insikt istället för Gardellska offerkoftor, så kanske fler hade varit systemutvecklare i stället för gängmedlemmar som riskerar att mördas eller att mörda i nätverkskrigen.

Fast då hade en mängd professionella tycka synd om experter, projektledare, utredare och fritidspedagoger blivit arbetslösa.

Bild från blogspot.com

Har 3-årige Alan Kurdis död och 13-årige Milos gemensam nämnare?

Brottslighet, Ledarsidorna.se, Media, Rasism

Alla minns vi hur bilden av den drunknade Alan Kurdi fick hela Europa att öppna sina hjärtan, som bidrog till den stora migrationsvågen till Europa under 2015 med Sverige i täten.

Bild. Sveriges radio.se

I en enkätundersökning från Göteborgs universitet framkom att bilder som blivit ikoniska har olika påverkan på kort och lång sikt. Initialt står känslor i centrum, för att senare mattas av och ersättas av ideologiska ramar. Jag skulle vilja uttrycka det som mer förnuftsbaserad konsekvenstänkande.

Analysen bygger på upprepade enkätundersökningar av 1 800 personer under 2015, och resultaten är publicerade i Journal of Ethnic and Migration Studies.

Vilket är ganska självklart för det är så vi människor fungerar. Men forskare kommer ofta fram till vad människor redan vet av livserfarenhet.

Tyvärr tycks vänsterliberala politiker, statsmedia med deras kvinnliga väljarbas fastna i känslosvallet. Magdalena Anderssons (S) tirader om hur svenska barn nu svälter tack vare regeringens politik är ett utmärkt exempel, på tom och förolämpande retorik.

När det handlar om mordet på 13-årige Milo så blir många ledarskribenter förskräckta, men stor ovillighet råder att koppla i hop nya rekord i sprängningar och mord med landets gränslösa invandring från icke integreringsbara invandrare från kulturer som står ljusår från vår egen. Där den starke, ofta med stöd av klanen, med våld löser alla problem.
Frånvaro av fritidsgårdar verkar nu vara en tunn förklaring har till slut vänstern insett, men unisont förkunnar statsmedias skribenter att samhället alltid måste gör mer.
De förfasar sig över utvecklingen, vars drivkraft är att visa vilken god människosyn de bär. Nu måste alla ta ansvar för att få stopp på våldet, lyder uppmaningen från höger till vänster med undantag av förortens befolkning och absolut inte av de kriminella själva.

När jag tar del av Johan Westerholms artikel ”En död blatte är en död blatte- inget mer” https://ledarsidorna.se/imamen-en-dod-blatte-ar-en-dod-blatte-inget-mer/blir jag konfunderad.

Han menar att mordet och uppmärksamheten på Milo bevisar hur utbredd vardagsrasismen är i Sverige genom att statsmedias journalister gör skillnad på hudfärg. Han tycker att Milos död får mindre uppmärksamhet än till exempel mordet på rapparen Einár.

Något som jag har svårt att hålla med om.

Westerholms slutsats är att mord på vita barn upprör. Svarta och bruna kan leva i en våldsspiral i generationer och böna om hjälp utan att media, samhället med medborgare reagerar. Han exemplifierar detta med ett par fallbeskrivningar, som jag inte tror är representativa för ungdomar i riskzonen för värvning av Foxtrot och Dalen nätverkens underhuggare.

Hur många av dessa unga har vädjat om hjälp undrar jag?

Förortens föräldrar skickar hellre sina barn på glid på uppfostringsresor till hemlandet, eftersom de inte litar på socialen. Det skulle inte jag göra heller. Majoriteten är kvinnor med öppet hjärta för mångkulturen, annars skulle de inte stå ut. Bagatelliserande av hedersförtryck sker alltför ofta, möjligen kan kan det mumlas om patriarkatet som självklart omfattar alla män, inte minst de med vit hudfärg.

Uppdrag Granskning har i olika reportage skildrat hur politiker, tjänstemän, rektorer, arbetsledare osv är livrädda för att bli anklagade för rasism, vilket har resulterat i korrekta glasögon som får unga, främst invandrartjejer, att bli lämnade i sticket och hamna i famnen på en gammal kusin.

Mina invändningar mot Westerholms slutsats är för det första, så reagerar människor mer när deras egen ras, klass, klan etc blir utsatt för våld och övergrepp, vilket ligger i vårt DNA.
Först skyddar vi den egna familjen, sedan släkt, grannar, närstående i vår närhet. Ju längre radien blir till utsatta och förföljda ju mindre blir engagemanget. Vi orkar helt enkelt inte.
Det är bara den korrekta eliten som ser sig som världsmedborgare som låtsas att radien för engagemang är utan betydelse. I praktiken flyttar de snabbt ifrån mångkulturella områden, när antalet med annan etnicitet överstiger några procent och predikar samtidigt om mångkulturens välsignelser.

Varken den gråtande nakna flicka under Vietnamkriget eller förnedringsbilder från fångar i Abu Ghraib-fängelset var av vit hudfärg, men uppmärksamheten för dessa ikoniska bilder finns ännu kvar.

Våldtäktsoffer, förenedringsrånade Svennar, gamla Greta som genom telefonbedrägerier blivit av med alla sina besparingar, Svensson som skall till sitt arbete och ser bilen utbränd på parkeringen med otaliga andra offer för den importerade invandrarkriminaliteten kommer nästan aldrig till tals.

De är bara offer och ingenting mer.

Till skillnad från förövare som tom får gråta ut i Agenda och i insmickrande reportage, ofta av kuttrande feminister, är budskapet att allt är samhällets fel med ondskefulla rasister.

Westerholm tycka ha glömt bort vilken enorm uppmärksamhet den påstådda sjalavryckningen från en muslimsk, gravid kvinna fick på en parkeringsplats under 2013. Röda mattan rullades ut snabbt till dåvarande justitieminister Beatric Ask för upprörda feminister med sjalar runt deras huvuden.

https://word.harrietsblogg.se/2017/09/06/sjalprotest-och-afghanprotest-slipat-bedrageri/

Jag tror tvärtom att den gemensamma nämnaren för uppmärksamhet kring lille Alan Kurdi och unge Milo är att de inte har vit hudfärg.

Ps. Jag undrar om förövaren i Sandviken i torsdags kväll hade vädjat om hjälp för sina kriminella böjelser?

”Två män är döda sedan någon öppnat eld på en krog i centrala Sandviken. Ytterligare två män har skadats.
Polisen misstänker att en av de döda var måltavlan för dådet – och att de andra tre inte hade något med saken att göra…” https://www.svd.se/a/3E3OgP/misstankt-skottlossning-i-sandviken

Så se till att du inte är på fel plats på fel tid i helgen! Ds.

Olle Ljungbeck ger rasist-upprörd politiker svar på tal

Olle Ljungbeck, PK-folket, Rasism, Vård

Helena Englund (L), ojar sig i Gävle Dagblad, 4/8 om rasism inom vården. Hon anser att vi borde göra mer för att motverka detta, förmodligen menar hon med ”Vi” andra änglakörspolitiker. Och de utsatta är givetvis invandrare. Att svenskar kan bli utsatta för rasism av invandrare finns inte i hennes lilla hjärnkontor.
För anställda och utsatta patienter vågar inte anmäla, när de utsätts för rasism av invandrare. Kriminella gäng med sin klan som kräver förturer och skall anmäla personal på akuten och vårdavdelningar. De kan leva amok och skrämmer och tom skadar andra patienter (Jag själv blev redan under min yrkestid som sjukgymnast 1969-2012 utsatt för hotelser av missnöjda invandrare som önskade funktionsintyg för mera bidrag).

”Tag med dig din man”, sa en väninna till min syster om du skall få bra bemötande av den utomeuropiska läkaren, det räcker om maken sitter så han syns bredvid Dig i väntrummet.
(Kanske jag som ingen har, kan göra ett upprop på bloggen om lite manshyra inför nästa läkarbesök?)

https://www.gd.se/artikel/debatt-vi-behover-gora-mer-for-att-motverka-rasism-inom-varden

—————————————————————————————————

”Det har blivit alltmer vanligt att politiker uttalar sig om sådant de inte vet något om. Du Helena Englund utgör inget undantag. Samma besser-visseraktighet som landets statsminister ger uttryck för. Ni politiker förfasar er över ord och uttryck, men är totalt oförmögna att göra något åt det som rent faktiskt är  fel, i er rädsla för att bli kallade rasister eller invandrarmotståndare. Här skall Du därför få dig en tankeställare; 

Jag vårdar sedan en tid en nära anhörig som drabbats av det ni aldrig vågar tala om. Hur sant och verkligt det än är i er skräck för att bli beskyllda för rasism. Denna person som jag nu vårdar sedan tre år sedan blev då hastigt sjuk med svåra smärtor. För oss var det därför nödvändigt att omgående söka läkar-hjälp på en av Gävles hälsocentraler. Den läkare vi anvisades visade sig vara en invandrare som förklarade att han inte kunde ställa någon diagnos och därefter ge behandling.

SvD: Tar tid för utländska läkare att legitimeras

Den svenske läkaren var ledig varför hon fick återkomma om 14 dagar då den svenske läkaren skulle vara tillbaka. Efter 14 dagar besökte vi ånyo hälsocentralen med samma resultat. Beskedet vi fick var att den svenske läkaren fortfarande inte var i tjänst varför vi ombads återkomma ånyo efter 14 dagar.

Tyvärr blev min anhörig så dålig redan efter en vecka att vi trots tidigare besked tvingades uppsöka läkare på nytt på hälsocentralen. Samma besked som förra gången. Den svenske läkaren fanns inte på plats och då kunde varken diagnos ställas eller behandling ske. Vi hann emellertid inte mer än få detta besked då min anhörig svimmade och föll till golvet. Ambulans larmades som förde henne till lasarettet för omedelbar behandling. Beskedet vi fick en dag senare var att om vi väntat med behandlingen mer än två timmar hade hon avlidit. Min anhörig är fortfarande inte frisk.

Det som genomsyrar er politiker som är bärare av godhetssyndromet är att ni aldrig vågar säga sanningen om sådant som har med invandrare och migration att göra.

Nej vi andra skall tvingas att förneka verkligheten som ni gör varje dag annars är vi rasister. Självklart var felet i första hand politikernas och tjänstemännens och inte den invandrade läkarens, som inte garanterade de sjuksökande sådan läkare som besatt nödvändig kunskap. Den invandrade läkaren borde emellertid självklart fått redogöra för sin kompetens. Men den som hade krävt detta hade självklart varit rasist i era godhetsapostlars ögon och öron.
Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle”