Om Jonas Sjöstedts kaxighet kommer att bestå efter byte av partiledare är ovisst.
Bildkälla: Twitter
Hur kunde partiet släppa fram Löfven som statsminister med hans liberala Jökar, begriper jag inte.
Läste han inte förnedringsklausulen i JÖK avtalet om att “Vänsterpartiet kommer inte att ha inflytande under den kommande mandatperioden?”
Löfven den slipade förhandlingsräven, som nu övergått i förhalningsläge, räknade kallt med att partiet lät sig förödmjukas, eftersom valet för dem handlade om pest eller kolera.
Att stödja M+ KD kanske de skulle ha överlevt men inte tillsammans med den hatade Åkesson.
Ni minns väl Rassana Dinamarcas t-shirt i riksdagen där det stod att SD = rasister, ett demokratiskt valt parti.
Hade det varit utomlands då hade hon blivit utslängd med huvudet före, när hon frankt sa att “Du är inte min talman” åt Björn Söder.
Hon avgick efter valet, då hon inte fick gehör för sin åsikt att partiet inte borde ha släppt fram Löfven om inte V fick samma inflytande som C och L.
Risk finns dock att hon återuppstår, då partiet nu efterlyser en ledare med tuffare linje mot Löfven och där en kvinna helst med invandrabakgrund kommer att ha förtur.
Men jag vill tro att vice partiledaren Nooshi Dadgoster ligger bättre till hos partiledningen, för hon har samma fallenhet som Sjöstedt och påminner mig om musen som röt.
SD försöker efter alla eftergivenheter att bli mer synliga. Efter partiledardebatten anmälde de Löfven till KU, för att han for med osanning i sitt uttalande att “den största delen av invandringen är arbetskraftsinvandring.”
Men KU har gång på gång visat att de är ledare för dagens skendemokrati i sin egenskap av “Lame duck”. Lam eller halt spelar ingen större roll, när demokratin redan är satt ur spel och skattebetalarna får vara dörrmatta åt våra mångfaldspolitiker, som ständigt belönas för sitt folkliga svek.
