Kategoriarkiv: Vänsterpartiet

När ska V tröttna på att vara dörrmatta åt Löfven?

Om Jonas Sjöstedts kaxighet kommer att bestå efter byte av partiledare är ovisst.

Bildkälla: Twitter

Hur kunde partiet släppa fram Löfven som statsminister med hans liberala Jökar, begriper jag inte.

Läste han inte förnedringsklausulen i JÖK avtalet om att “Vänsterpartiet kommer inte att ha inflytande under den kommande mandatperioden?”

Löfven den slipade förhandlingsräven, som nu övergått i förhalningsläge, räknade kallt med att partiet lät sig förödmjukas, eftersom valet för dem handlade om pest eller kolera.

Att stödja M+ KD kanske de skulle ha överlevt men inte tillsammans med den hatade Åkesson.

Ni minns väl Rassana Dinamarcas t-shirt i riksdagen där det stod att SD = rasister, ett demokratiskt valt parti.

Hade det varit utomlands då hade hon blivit utslängd med huvudet före, när hon frankt sa att “Du är inte min talman” åt Björn Söder.

Hon avgick efter valet, då hon inte fick gehör för sin åsikt att partiet inte borde ha släppt fram Löfven om inte V fick samma inflytande som C och L.

Risk finns dock att hon återuppstår, då partiet nu efterlyser en ledare med tuffare linje mot Löfven och där en kvinna helst med invandrabakgrund kommer att ha förtur.

Men jag vill tro att vice partiledaren Nooshi Dadgoster ligger bättre till hos partiledningen, för hon har samma fallenhet som Sjöstedt och påminner mig om musen som röt.

SD försöker efter alla eftergivenheter att bli mer synliga. Efter partiledardebatten anmälde de Löfven till KU, för att han for med osanning i sitt uttalande att “den största delen av invandringen är arbetskraftsinvandring.”

Men KU har gång på gång visat att de är ledare för dagens skendemokrati i sin egenskap av “Lame duck”. Lam eller halt spelar ingen större roll, när demokratin redan är satt ur spel och skattebetalarna får vara dörrmatta åt våra mångfaldspolitiker, som ständigt belönas för sitt folkliga svek.

Varför vänstern bytte fokus; en förträfflig förklaring!

Ofta har jag undrat över hur vänstern kunde bli den globala elitens nyttiga idioter i sitt vurmande för mångkulturen?
De har naglat fast sig i massinvandringen från Mena länder och blundar för att deras ideologi hela tiden krockar med islams lära. Därför mässar de om fredens religion och vägrar se hur bokstavstrogna Koranläsare i förorten tillämpar förtryckande suror. Hedersförtrycket bagatelliseras och dövhet råder för rapporter om hur homosexuella mördas, hur otrogna kan stenas, hur pedofili trasar sönder unga flickor och kristna flyr för sina liv osv.

Anders Westberg är något viktigt på spåren, när han skriver i K-O Arnstbergs serie om hur mångkulturen växte fram i Sverige.

”…….Att bejaka och aktivt befrämja invandring blev ett inslag i befriandet av tredje världen. Därmed kopplades två frågor samman på ett sätt som gjorde det möjligt för vänstern att förstärka och vitalisera sin väljarskara. Samtidigt tog vänstern till sig universalismen. Den nya utopin blev en värld utan nationer, utan etniska grupper. Med kolonialismen och Förintelsen som tunga stenar av skuld i bagaget ville man ha en ny värld, en tillvaro där inte historiens misstag upprepades”

Denna hållning har inneburit att historiens misstag har upprepats med större intensitet än någonsin.