Kategoriarkiv: Liberalerna

Frankrike: Kan Éric Zemmour bli president?

Bild från artikeln i Gatestone. Éric Zemmour, som ligger på andra plats i opinionsundersökningarna efter den sittande presidenten Emmanuel Macron inför valet i Frankrike år 2022, representerar gårdagens Frankrike: Napoleons, Notre Dame de Paris och general Charles de Gaulles Frankrike, ett Frankrike som inte vill bli en islamisk republik. ”Faran för Frankrike är att bli ett andra Libanon”, säger Zemmour ofta, vilket betyder ett land som är fragmenterat mellan sekteristiska samhällsgrupper som avskyr och räds varandra. (Foto av Christophe Simon/AFP via Getty Images)

https://sv.gatestoneinstitute.org/17961/frankrike-eric-zemmour

Frågan är om inte många fransmän föredrar gårdagens Frankrike än dagens?

Éric Zemmour är en Tv-personlighet, författare och journalist har gjort kometkarriär och ligger på andra plats i opinionsundersökningar, så Marine Le Pen börjar blekna. Det är priset för att ha närmat sig etablissemanget och vigt ner sig för vänsterns skamkultur, där hon i rädsla för att bli kallad nazist, plötsligt började tala positivt om muslimsk invandring.

Jag tycker mig känna igen SD:s utveckling, dvs avveckling från sin forna ideologi, med Åkessons retorik för att komma in i den riktiga värmen. Det är nästan som om jag saknar Ian och Bernt inhopp i politiken. Ni minns väl hur Bengt Westerberg (L) i sin godhetsnit reste sig från TV-soffan, när valets partiledare intervjuades. Samma godhetsdemonstration visade liberaler i Linköping nyligen på deras partistämma i förhållande till SD, som var lika oklart som det mesta i deras partiprogram.

Citat från Gatestone instituts artikeln;

  • Han är mannen som bröt sig igenom glastaket för att ta upp ämnen som ”invandring” och ”jihad” i mediediskussionen – som ingen någonsin hade vågat prata om offentligt. Han är en man som förkroppsligar rädslan för att se det traditionella Frankrike – det med kyrktorn och ”baguetten” – försvinna under jihads tillslag och den politiska korrektheten.
  • Zemmours kometkarriär har fått en till effekt: han har krossat en förnedrande väljarfälla i vilken det franska folket sitter fast … och splittrar högern för att hindra dem från att återgå till makten.
  • Från mitten av åttiotalet till och med nu har media och vänstern tillsammans producerat en ultrastark skammaskin för att stigmatisera den som vågar yttra sig om problemen med invandring som ”rasist” och ”nazist” …

Invektiven haglar från statsmedia monster, högerextrem, rasist, nazist, den högervridna förståsigpåaren är några tillmälen. Precis som i andra EU länder är en stor del av folket innerligt trötta på den politiska klassen, som för en politik som berikar dem själva och utarmar medborgare som vill försvara sitt land och sin kultur.

”……En sak är dock säker: Zemmour återupprättar en autentisk demokratisk debatt om ämnen – säkerhet, invandring, islam – som verkligen betyder något för fransmännen. För många är Zemmour den sista chansen för Frankrike att inte bli en islamistisk nation eller ett ”Libanon i Europa”.

Vem skall återupprätta Sverige som redan är ett Libanon i Europa?

Godhets demonstration med rädsla för att se verkligheten som den är

När liberalerna under flera väljarundersökningar har hamnat under riksdagsspärren är goda råd dyra. Valet av Nyamko Sabuni till partiledare är nödvändigt för att visa på förändring från ett otydligt parti. Men inte alla håller med.
Veteranen Linnea Darnell (L) lämnar nu sina uppdrag i partistyrelsen och Kerstin Heineman, lämnar partiet i protest. Båda  känner rädsla att socialliberala värderingar urholkas och för att hårdare tag inom ”flyktinpolitiken” och kriminalvård skall förverkligas.
För dessa politiker verkar det vara viktigast att bevara sin godhetsgloria i stället för att se verkligheten som den är och inte som den borde vara. Tyvärr är okunnigheten hos politiker stor om migrationens bakomliggande orsaker och dess konsekvenser, nationellt och internationellt. Migranters sociala och kulturella kompetens är relaterad till deras hemland. Deras religion och traditioner blir i värdlandet alltför ofta en belastning, eftersom krock sker mot vår värdegrund, där allas lika värde hyllas, oavsett ras, religion, kön och sexuell läggning, men krocken förklaras av de korrekta med utanförskap och främlingsfientlighet.

 Hedersförtryck, pedofili, klankultur och förakt mot både andras religioner och levnadssätt är legio i invandrartäta förorter, öppet eller dolt. Detta är just detta som urholkar socialliberala värderringar och inget annat.
Kända och respekterade migrantforskare världen över har kommit till samma slutsats, att förutsättning för integration är invandrares vilja att anpassa sig till värdlandets språk, kultur, lagar och regelverk. Mångkultur låter fint i teorin, men är skadligt i praktiken, för det  fungerar inte.
Hyckleriet är stort bland politiskt korrekta medborgare, när alltför många invandrare blir grannar, så flyttar oftast de mest humana. Dessa politiker borde i stället känna rädsla över vad den naiva, kravlösa, hutlöst dyra och skattefinansierade bidragspolitiken har resulterat i. Otrygghet, politikerförakt, eroderat samhällskontrakt och uteblivit skyddsbehov för flyktingar, kvinnor och barn i undermåliga flyktingläger. Landets vänsterliberala politiker har i sin mångkulturella hybris öppnat famnen för majoriteten av migranter, som saknar skyddsbehov, främst unga, friska män som ljugit sig in och som frekvent tillämpar sitt hemlands seder enskilt eller i grupp, vilket Löfvens favoritprofessor, Jerzy Sarnecki på Brå ihärdigt förnekar.

Till sist får ordet gå till Ronny Hellström, som skriver på Facebook: ”Den första invandrade partiledaren, dessutom rasifierad och kvinna, borde kan man tycka glädja den yttersta vänstra feministiska hemisfären av tyckonomin. Istället blir hon stämplad som högerkonservativ nationalist? Det är banne mig inte lätt att vara vänstern till lags.. ” Linnea Darnell och Kerstin Heineman får sällskap av Helle Klein.

Erik Ullenhag sprider lögner, Tino Sanandaj förmedlar fakta

Liberalernas partiledarbyte är en sorglig historia. Först var jag rädd att Nyamko Sabunis vakenhet över mångkulturens svårigheter skulle locka väljare från KD och SD. Men nu är jag fullständigt lugn efter hennes åsiktshattande.
Ena dagen dagen strama upp, nästa släppa loss!
Jag håller helt med Kasselstrand, vi behöver inte fler ryggradslösa politiker.
Eller är det precis det som behövs för att fler medborgare skall se eländet och komma till sans?

Trots allt är EU valet en tröst att sprickan mellan globalister och fosterlandsvänner synliggjordes allt tydligare. Sakta går det, men ibland kan det gå fort, som när Berlinmuren föll.

Nu har den andra partiledarkandidaten Erik Ullenhag morskat upp sig och tar arbetssamma invandrare från Finland som albi, för att rättfärdiga Fredrik Reinfeldts politik.

Ullenhag verkar ha legat i koma de sista 20 åren och aldrig konfronterats med konsekvenserna för landets medborgare från massmigrationens samhällseroderande effekter.  Myten, som makthavarna odlar är att vi klarar oss inte utan invandring!  Deras ”vi” är enbart korrekt om det syftar på dem själva. Reinfeldt, Borg, Bildt med flera globala springsjasar har blivit rikligt belönade till mer än ekonomiskt oberoende och visat vägen för fler giriga och karriärlystna av folkets representanter. Kännetecken är att de kommit upp sig tack vare sitt rövslickeri inom partiet och sin verbala förmåga för duperande floskler.

Så nu känner jag mig lugn, varsegod bästa liberaler; välj mellan pest och kolera!

Vem det nu blir som håller i ratten är nog ganska likgiltigt, när hjulen på det ihopsnickrade transportmedlet pekar åt alla håll. Jeander har koll på de tre kandidaterna som alla vill hålla i ratten.

Tino Sanandaji skriver på Facebook:
Erik Ullenhag är tillbaks och fortsätter sprida myter.
 

Expressen: ”Ullenhag: Vi klarar oss inte utan invandring. Efter angreppen från Nyamko Sabuni ger Erik Ullenhag nu sin syn på den i Liberalerna så infekterade frågan om invandring och integration i en stor intervju med Expressen – där han försvarar arvet efter Fredrik Reinfeldt: – Vi kan vara stolta över vad vi gjorde…Sverige hade aldrig klarat sig utan finnarna, turkarna och jugoslaverna som var med och byggde Sverige. Låt oss inte glömma bort den delen av vår historia. Låt oss inte glömma bort att Stockholms läns landsting inte skulle klara sig utan alla de människor som kommit till vårt land och går upp varje morgon och jobbar och betalar skatt”

Det finns inget stöd på att Sverige byggdes av invandrare, detta är bara populistisk invandringsromatik som enkelt motbevisas med fakta.

• Sverige blev rik innan invandring tog fart. 1940 när Sverige redan var bland världens rikaste länder var invandrare endast en procent av befolkningen. Invandring tog fart efter andra världskriget medan Sverige industrialiserades decennier tidigare, illustrerad av när företag grundades (Ericsson 1876, ASEA 1883, Scania 1891, SKF 1907, Pharmacia 1911, Astra 1913, Electrolux 1919, Volvo 1926 osv) 

• Sverige hade ovärderlig nytta av utländska idéer, handel och teknologi, men detta är inte synonymt med invandring. Både då och nu tas information in främst genom andra kanaler.

• Sveriges välstånd byggdes genom liberalisering och industriell företagande, det är historierevisionism att tillskriva det till invandring. Sverige var världsledande i välstånd, demokratiska institutioner, kultur, teknologi, näringsliv osv innan invandringen tog fart. Det fåtal invandrare som bidrog till detta förtjänar uppskattning, men det gäller lika mycket de svenskar som utgjorde över 95 procent av arbetare, jordbrukare, företagare, forskare och uppfinnare som genom hård strävan över lång tid byggde Sverige.

• Omfånget av efterkrigstidens arbetsinvandring överdrift ofta. Mellan 1950 & 1970 ökade antal utrikes födda med 34 tusen från Jugoslavien, 12 tusen från Grekland, knappt 4 tusen från Turkiet och 5 tusen från Italien, dvs några promille av befolkningen. Bara finnar kom i stora tal, och även då motsvarande ett par procent av befolkningen.

• Att överhuvudtaget prata om att länder ”behöver” eller ”inte klarar sig” utan invandring är fel. Enligt Jan Ekbergs forskning gav arbetsinvandringen en samhällsvinst på ca 1 procent av BNP under perioden, det är oseriös att hävda att Sverige annars ”inte skulle klarat sig”

• Invandrare betalar in mindre till vård och övrig välfärd och har större välfärdsbehov. Med mindre invandring skulle våden ha färre patienter och mer resurser per patient. Ingenstans har vård slutat fungera på grund av låg invandring, att påstå det är bara en bluff