Kategoriarkiv: Kognitiv dissonans

En känslostyrd värld tar Hamas till sitt bröst

Att inte sälla sig till Hamas i kriget mot Israel och våga fördöma denna vänsterns befrielserörelse är att nu hamna i hela världens skottglugg, där skällsorden haglar.

Vänstern har i vanlig ordning fått tolkningsföreträde i statsmedia och politiken om världens konflikter, där konflikten mellan Israel och Palestina har pågått sedan 1948 efter att staten Israel bildades och långt dessförinnan genom historien med judehat som bränsle.

Vänsterns hyllningar av befrielserörelser inte minst i Afrika, Kambodja, Sydamerika förskräcker. Flertalet har resulterat i fortsatt nytt förtryck av folket, men med nya herrar vid makten. I Sydafrika vacklar nu stödet för ANC som främst de unga vänder ryggen. Utmärkande är korruption och nepotism samt förföljelse av de som opponerar sig, vilket är signum förr eller senare vid maktens alla boningar, där EU och FN är talande exempel.

Det som gör konflikten, numera kriget i Gaza så svårt är att den kognitiva dissonansen ökar. Känslor och motsägelsefulla uppfattningar krockar med varandra och då är det lätt att ändra attityder, åsikter eller handlingar. Dissonansen minskar genom att vi motiverar, klandrar eller förnekar fakta beroende på från vilket håll fakta kommer.

Detta fenomen sker både hos de som hyllar eller starkt tar avstånd från Hamas järngrepp om palestinierna i Gaza och Israels hårda krigföring i dess jakt på Hamasledare. Den bistra sanningen är att folket i Gaza inte har någonstans att fly, eftersom ingen vill ta emot dem. Deras muslimska brödragrannar vill inte ha dem, de har nog med egna problem.

Nu är det Iran som har ledartröjan i dess önskan att förgöra Israel, precis som USA/väst i deras proxy krig i Ukraina mot Ryssland/öst som givetvis då tar Iran till deras bröst. Min solidaritet blir då mycket selektiv med ökad motstridighet genom mitt avståndstagande till islam.

Jag hör till dem som tar avstånd från Hamas som befrielserörelse. Jag kan inte rättfärdiga dess handlingar som vänstern numera gör tack vare Israels hårdföra ockupations politik efter flera anfallskrig från omkringliggande arabstater.

Detta trots min upprepade kritik mot Rockefeller och Rotschilds bankdynastier med USA:s destruktiva utrikespolitik, vars syfte är att bevara sin världspolis med dess nödvändiga krigsindustri och dollarn som handelsvaluta i världen.

Trots gigantiskt bistånd har vardagslivet för palestinier ständigt försämrats, där Sverige i vanlig ordning haft ledartröjan med tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) i spetsen.

Peter Engellau i DGS sätter ord på vad många som tystnat i rädsla för offentlig utstötning i hans inlägg den 29 maj ”Överflödiga mänskliga resurser” där innehåll med kommentarer är väsen skilda mot de i Global Politics, som jag också ofta citerar i från, när överensstämmelse råder. https://detgodasamhallet.com/2024/05/30/patrik-engellau-overflodiga-manskliga-resurser/

Citat:

”Enligt min uppfattning är debatten om det pågående Israel-kriget (eller krigen) som den uppträder i västerländska media helt känslostyrd. Ett kort tag efter den sjunde oktober förra året, när det uppdagades att Hamas i Gaza och närområdet anordnat en mordfestival i syfte att döda och tillfångata judar, svepte en våg av judevänlighet över världen, i varje fall västvärlden. Européer och amerikaner enades om att Hamas plötsliga våldsdåd var oöverträffat vedervärdiga.
Detta stämningsläge vände etthundraåttio grader på några veckor efter det att den israeliska staten började slå tillbaka i syfte att krossa Hamas….”

Omvärldens makthavare får allt svårare att hålla Israel om ryggen när världsopinionen vänder. Jakten på Hamas har resulterat i tusentals döda med svält och nöd när sjukvård och all infrastruktur fallit samman, då är det förståeligt och djupt mänskligt att känslor styr, när förtvivlade palestinier ropar har världen övergivit oss…

Jag anser precis som Engellau att västvärldens ohämmade bistånd utan konsekvensanalys eller uppföljning av vart pengarna tagit vägen till Palestina (Hamas) har bidragit till denna numera olösliga konflikt.

”…..I övrigt är palestinierna inte hjälplösa utan har under västvärldens troligen förljugna medlidande utvecklat en egen överlevnadsstrategi som går ut på att övertyga resten av världen och sig själva just att de är oskyldiga offer för andras, särskilt judarnas, ondska och egennyttiga illvilja….”

Nu passar det för Kristersson att mumla att Israel har gått för långt i dess jakt på Hamas.

Att Hamas inte släpper gisslan fri, i utbyte mot vapenvila med fredsförhandlingar beror sannolikt på att flertalet är mördade.

Medieuppgifter: Död gisslan i tunnel under FN-byggnad Kvarlevorna av tysk-israeliska Shani Louk och två andra som tagits som gisslan av Hamas hittades döda i Gaza i mitten av maj. Nu uppger tyska Bild att tunneln där de döda gömts låg under en FN-byggnad…” Kvartal den 29 maj, låst artikel.

Hamas krigföring med folket som mänskliga sköldar, skolning av unga i judehat, terror, stenkastning, mord och enorma belöningar till familjer efter att deras söner fullgjort sin uppgift som självmordsbombare samt mordorgien från den 7 oktober är nu bortglömt. Likaså hur de högsta ledarna vältrar sig i biståndspengar som förvandlat dem till miljardärer och ett skyddat liv i lyx. Biståndet till Palestina överträffar nu Marshallhjälpen efter ww2 då Tyskland i praktiken blev en lydstat till USA, där Sverige nu också blir med Nato medlemskap och DCA-avtalet.

Marshallplanen utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president Harry S Trumans regering) och var ett ekonomiskt lån och biståndsprogram för återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget.
Jag är övertygad om att samma baktanke om kontroll över denna smältdegel i Mellanöstern är syftet hos biståndsgivare, samt givarnas politisk karriär. Samma syfte har hjälpen till Ukraina för att USA vill åt Ryssland tillsammans med sina Nato vänner. Jordbruksmark får de på köpet.

Förklaringen bakom alltihop är att USA måste hålla sin krigsindustri igång med ständiga krig annars brakar ekonomin ihop och oron är nu stor när fler länder överger dollarn som världsvaluta och vill bli medlemmar i Bric. Då ropar Wallenberg högt, euron, euron som får den EU-frälste John Pehrsons (L) att brista ut i nya och allt högre ovationer.

Nu får vi se om en tvåstatslösning kan komma till stånd denna gång när 77 % av FN:s medlemsländer nu har erkänt Palestina som eget land.

”Att erkänna Palestina som stat är inte bara symboliskt. Det säger den Palestinska myndighetens hälsominister när 77 procent av FN-länderna nu erkänt Palestina. ”Modigt och nödvändigt”, säger han…” https://www.svd.se/a/vgApE4/palestinsk-minister-erkannandet-av-palestina-inte-bara-symboliskt

Så länge som Hamas betraktas som Gazabornas förhandlare, så lär eventuella fredsförhandlingar återigen utmynna i fortsatt terror och med Israels allt svårare vedergällningsattacker.

Lönsamt för krigsindustrin och fortsatt katastrof för folket och vi som står utanför denna mardröm tvingas framöver att stå för återuppbyggnaden, både i Gaza och Ukraina. Stora vinster igen för de stora multinationella bolagen, då krig är en fin fin affär.

Inte konstigt att våra moderata krigshökar Jonson, Billström och Kristersson är alldeles till sig i trasorna. Men nu börjar försvaret vakna (som var ett särintresse på Reinfeldts tid) när lagren ekar tomma efter regeringens generositet till Ukraina, dvs. USA.

”Militär utrustning tas direkt från svenska försvarslager och skänks till Ukraina – samtidigt som svenska försvaret ska växa. Nu måste Ukrainastödet ”ändra karaktär”, slår Försvarsmakten fast i delvis hemliga dokument som SvD tagit del av..” Wallenberg är nog inte intresserad av någon rea.

https://www.svd.se/a/63zzjo/ukrainastodet-maste-andra-karaktar-visar-delvis-hemliga-dokument?utm_

Bild från pressenza.com

Olika tolkningar av ramsan ”From the river to the sea” som synliggör avståndet mellan vänster och höger

Anders Romelsjö redaktör för Global Politics skriver den 6 november att;

Parollen ”From the river to the sea, Palestine will be free” kan uppenbarligen uppfattas på olika sätt. Jag har själv hört den vid propalestinska manifestationer och demonstrationer. Jag har frågat en av arrangörerna i ”Palestinska arbetsgruppen, mittersta Sverige” som ordnar demonstrationerna i Stockholm. De säger att detta är från en gammal låt och avser sämja, att judar, palestinier och andra araber ska kunna leva tillsammans. Så uppfattar jag den. Arrangörerna är för att staten Israel ska existera, men vill att den ändrar sin politik mot palestinierna. Tove Livendahls tolkning är då felaktigg.
https://www.globalpolitics.se/varfor-palestinska-aktivister-sjunger-from-the-river-to-the-seaoch-varfor-det-ar-kontroversiellt/

Tove Livendahl skrev den 5 november i sitt nyhetsbrev att ”Det verkligt skrämmande hörs nu på torgen” och syftade på de propalestinska ropen from the river to the sea som nu äger rum i många städer samt på social medier, där antisemitismen blomstrar. Sloganen uppkom på 1960-talet och har sedan dess anammats av både Hamas och palestinska islamiska jihad, som har utrotandet av Israel som mål. https://www.svd.se/a/wABn7M/tove-lifvendahls-nyhetsbrev-5-november-2023

Att då tro, som många inom vänstern, att ramsan nu plötsligt innebär en önskan om fred är för mig alltför välvilligt.

När Israels skoningslösa vedergällningsattacker skördar allt fler civila offer i jakten på Hamskrigare i Gaza, där folket är instängda, då är det förståeligt att hatet blomstrar. Tyvärr vill inte deras arabiska bundsförvanter ta emot sina bröder. Deras gemensamma nämnare verka endast bestå i antisemitism och jag tror att Hamas unga krigare bara utnyttjas som proxykrigare mot Israel, precis som ukrainska män används av USA/Nato med Europa i kriget mor Ryssland.

Om nu representanten för Palestinagruppens tolkning skulle vara sann, om fred och sämja med en tvåstatslösning, där Israel har rätt att existera, då frågar jag mig;

Varför har då Hamas med PLO då alltid vägrat alla förhandlingar om en tvåstatslösning?

Judestjärnan har fått återkomst i hela Europa och antisemitismen frodas allt mer bland muslimer som har vänsterns öppna eller dolda stöd i bakgrunden.
Återkomst är nog fel uttryck, då judehat har funnits sedan medeltiden, då varken Israel eller Palestina fanns och Hitlers industriella utrotning av judar låg långt i framtiden.

 ”….Antisemitismen utgör en del av ett lika besynnerligt som motbjudande allmäneuropeiskt idépaket som folk i Sverige tagit till sig och burit på ända sedan medeltiden,” skriver historiker Dick Harrison i SvD den 5 november.
https://www.svd.se/a/l3RV4A/antisemitism-i-sverige-sedan-medeltiden-motbjudande-idepaket

Tove Livendahl gör en helt annan tolkning än Romelsjö och Palestina gruppen av ramsan from the river to the sea och menar att budskapet endast står för judehat. Hon skriver att i i länder där medborgarna åtnjuter yttrande- och åsiktsfrihet, så medför friheten ansvar, och att låna sig till skanderande massor utan att begripa vilka budskap man legitimerar är ett hån mot alla dem som inte lever med de friheter vi har. Här ligger allsköns kulturarbetare alltid i framkant med att visa vilka fina och goda människor de är, där rödgröna partier har sina trogna väljare.

Problemet är dock att en stor del av landets muslimer önskar politisk islam med sharialag, som är den enda lagen (Guds lag) i Saudiarabien, Pakistan, Afghanistan och Iran med förödande resultat för främst kvinnor, homosexuella och oppositionella.

Nuvarande friheter i Europas värdländer är endast ett medel till JIhad, ett heligt krig. Tyvärr verkar många av Hamas krigarna den 7 oktober ha glömt bort att det i Koranen står att anfallskrig inte är tillåtet om det inte föregås av ett försvarskrig. Det står även att kvinnor, barn samt äldre ska skonas.

Dagens pågående krig både i Ukraina och i Israel/Palestina gör sprickor i tidigare solidaritet, där kampen mellan öst och väst blottläggs. Iran är drivande i stödet till Hamas, precis som USA med främst EU eliten är för Ukraina mot Ryssland.
Att stödja Palestina med Hamas innebär i förlängningen ett stöd för Iran med sharialag, vilket för mig är en omöjlighet, som nu vänstern med akademi blundar för.

https://www.svd.se/a/P4l03J/israelpalestina-konflikten-leder-till-demonstrationer-vid-svenska-universitet

”Vänsterintellektuella i väst har alltid haft en tendens att överse med massmord,” skriver Mattias Svenson ledarskribent i SVD.
https://www.svd.se/a/q1lOxE/vanstern-som-varit-valdets-standiga-apologeter

Han konstaterar; Men för en viss sorts vänster – långtifrån alla eller de flesta, ofta tillhörande mer doktrinära socialister – har detta i alla tider varit svårt. Som juridikprofessorn Ilya Somin går igenom i en essä för Reason Magazine (30/10) har det alltid funnits apologeter (försvarare) för kommunistiska massmord bland amerikanska och europeiska vänstersympatisörer. Sovjetunionens massavrättningarplanerade svält (främst i Ukraina) och Gulagarkipelag, Maos massvält och mördande under ”det stora språnget” och kulturrevolutionen och Pol Pots folkmord hade alla sina ursäktare och förnekare….”

Jag minns väl alla diskussioner på Andra Långgatan hos WUF (vänsterns ungdomsförbund) i Göteborg under 68-års vänsterns storhetstid. De röda gossarna försökte överglänsa varandra i sina analyser. Vi få tjejer kokade kaffe och drog stenciler, när vi tröttnade på tuppfäktningen om vem som hade den rätta röda färgen.

Jag ser hur den kognitiva dissonansen breder ut sig, främst hos oss som ser det mesta i grått, inte svart eller vitt som vänstern alltid haft fallenhet för.

”Kognitiv dissonans är en känsla som uppstår när man har flera motsägelsefulla idéer samtidigt. Teorin om kognitiv dissonans är att människan har en drift att minska sin dissonans genom att ändra sina attityder, åsikter eller handlingar. Dissonansen minskar genom att människan motiverar, klandrar eller förnekar saker. Wikipedia

Bild från Wikipedia

Men genom historien har alltid ”Comforting lies” varit mer populära hos allmänhet än ”Unpleasant truths”

Nöjda medlöpare till landets förfall, som kräver allt fler tjänster

Birgitta Sparf skriver på Facebook:

VAD SKA VI KALLA DET?
(Kategori: Borås)

Är det stök, bråk, oroligheter eller storbråk? Är det sammandrabbningar eller våldsamt upplopp? Är det krig? Står det mellan araber och somalier? Eller vilka ”grupperingar” pratar vi om? Är det Adidasgänget mot Nikegrupperingen? Eller Boråsare mot Göteborgare?

Boel Månsson jobbar på Familjecentralen i Norrby som förskolelärare. Hon känner sig fullkomligt trygg i att komma tillbaka till jobbet morgonen efter upploppen. Visst, det var lite glassplitter runt arbetsplatsen och en sko och så. Men det är ju sånt som man får räkna med. Något annat har då inte hon sett, så tryggheten är total för hennes del. Det enda tråkiga som hon kan se är att det kan uppstå en negativ bild av Norrby. Vilket naturligtvis är rent förfärligt. Norrby är hennes arbetsplats och egentligen en mångkulturell idyll i hennes ögon. En bra plats att vara på.

Jag kan ha en viss förståelse för att hon vill behålla sitt jobb. Hon vill naturligtvis tro på det hon gör. Hon är långtifrån ensam. Massor av kommunanställda har ett uppdrag, att verka i särskilt utsatta områden som sedan länge är förlorad mark för polis och rättssamhälle. Blundar man tillräckligt hårt så blir verkligheten bara en ”negativ bild” som andra skapar.

Månsson är som sagt inte ensam utan hon har massor av likar. De är medlöpare som förnekar verkligheten och därigenom möjliggör att vårt land, sakta men säkert, förvandlas till en krigszon som de vi ser i Mellanöstern.

Så vad ska vi kalla det som hände i Norrby? Stök, storbråk eller samhällets sönderfall? Det är ännu så länge en smaksak.
https://sverigesradio.se/artikel/morgonen-efter-sammandrabbningarna-i-boras

————————————————————————————————————–Socialdemokraterna har med sin ofantliga propagandaapparat, som främst vunnit fäste bland offentlig sektors anställda samt inom flyktingindustrin, förvandlat en stor del av arbetstagarna till sina medlöpare. De har sina jobb tryggade och utgör praktexempel på kognitiv dissonans genom att förneka, förminska saker och hädelser, eftersom de krockar med värdegrunden som de fått sig itutade.

”Surt sa räven om rönnbären/druvorna” för då förmildrades misslyckandet med hans oförmåga att nå upp till dem.

(Wikipedia; Kognitiv dissonans är en (obehaglig) känsla som uppstår när man har flera motsägelsefulla idéer samtidigt. Teorin om kognitiv dissonans är att människan har en drift att minska sin dissonans genom att ändra sina attityder, åsikter och handlingar. Dissonansen minskar genom att människan motiverar, klandrar och förnekar saker. Kognitiv dissonans är ett av de mest inflytelserika och omfattat undersökta områdena inom socialpsykologi).

Mästare inom denna gren är Löfven och Lööf där också projektion/ projicera ingår i deras repertoar., att beskylla andra för sina egna fel och brister. Jimmie Åkesson har nu fått sällskap i skamvrån av både Nooshi Dadgostar och Nyamko Sabuni.

” Wiki; Projektion, en term som används inom psykologin för att beskriva en försvarsmekanism som en person begagnar sig av då den inte vill eller kan kännas vid sina egna svagheter tillskriver andra personer eller sin omgivning dessa egenskaper för att försvara sin självbild).

Löfven och Lööf är två maktgiriga kålsupare, som utgör en

Bildresultat för härskartekniker

Mindre nöjda är medlöpare inom systemmedia. Kanske är det vad som behövs för att den rödgröna journalistkåren skall vakna till, när smockan sitter löst från invandrargängen vars vandalism de försöker skildra.

Slutorden från en artikel om journalister som utsätts för hot av kriminella invandrargäng, vars gärningar media länge dolt under socio/ekonomiska faktorer och främlingsfientlighet. Varse goda, det här är vanligt folks verklighet!

”……..Det är hederskulturen som gängen vill att medierna inte ska skildra. Det är den parallella rättskipningen som tidningarna ska stoppas från att bevaka.
Gängens hot mot pressen riktas mot journalisterna. Men till offren för brotten hör bostadsområdenas egna invånare……”
https://www.barometern.se/ledare/det-verkliga-hotet-mot-pressfriheten-50d1646c/?fbclid=IwAR3sacJVFXQqXQ_u5RnOAb4vUQJqnHzSKDIULh_vP_wNB3Z4tb39sfVe4cw