Kategoriarkiv: Kulturarv

Är svenskheten bara en maskeraddräkt?

Dan Eriksson ställer denna berättigade fråga i nyhetsbrevet från Det Nya Sverige.

https://nyhetsbrev.detfriasverige.se/p/nar-svenskheten-reduceras-till-en

Vilken debatt det blev efter att Jessica Stegrud (SD) på X ifrågasatte att det måste vara politiker med invandrar bakgrund som i SVT fick analysera Kulturkanonen, ingen kulturintresserad Svenne här inte. Då gick proppen ur etablissemanget.

Politiker, kultureliten med ledarskribenter har trängts på statsmedias debatt- och insändarsidor. Godhetspositioneringen och mångfaldvurmandet nådde nya höjder. SVT borde ha ansträngt sig med att låta en etnisk svensk och en invandrare ha fått kommentera denna kanon. Men en Svensson har SVT nästan alltid handplockat från det rödgröna etablissemanget, så det had nog inte blivit någon skillnad.

Joakim Lamotte, Jens Ganman och Hanif Bali borde ha varit ett bättre val för SVT.

Dan Erissons inledning är väl värd astt återge:

”Vi svenskar har inget annat land. Vi kan inte ”åka tillbaka” någon annanstans, inte söka våra rötter i Anatolien, på Balkan eller i Somalia. Våra rötter är här, i den svenska myllan. Våra förfäder har odlat denna jord, byggt dessa städer, format denna kultur genom sekler av arbete, kamp och överlevnad. Att förneka oss rätten till vår egen etniska och kulturella gemenskap är inte bara ett akademiskt spel. Det är ett direkt hot mot vår existens.
Mångkulturen har gjort Sverige till ett laboratorium för ett experiment där vi – värdfolket – blivit råvaran. Vi reduceras till ännu en grupp bland andra, utan rätt att tala om vårt eget arv eller vår egen framtid. När Stegrud ifrågasatte att två personer med utländsk bakgrund diskuterade svensk kulturkanon i Aktuellt, blev det tydligt att just detta är vad många med invandrarbakgrund inte kan acceptera: att svenskarna ska ha ensamrätt på sitt eget arv….”

På tal om Jens Ganman så passa på att beställ hans senaste bok Folkets Hjälte eller se till att ditt bibliotek tar in den.

Bild recension från bokus.com

https://www.bokus.com/bok/9789181015676/folkets-hjalte/

”En hänsynslös hämnare skjuter sig fram genom huvudstadens utanförskapsområden. Gängkriminella mördas på löpande band. Ingen går säker. Kriminalinspektörerna Bror Karlsson och Thommy Bergh gör sitt yttersta för att stoppa galningen, men jakten blir mer invecklad än de kunnat föreställa sig. Hämnaren har folkets stöd och Karlssons och Berghs arbete – och privatliv – förpestas av prestigefyllda politiker, snokande kvällstidningsmurvlar, poddare, rappare och pedofiljägare.
Folkets Hjälte är en mörk men humoristisk resa genom ett Sverige som lurar strax bakom hörnet, ett Sverige där skenande laglöshet och privat rättskipning är ett oåterkalleligt faktum.
Jens Ganman, född 1971, har skrivit en rad uppmärksammade böcker, bland annat ”Mess, Blod & Död”, ”De som kommer för att ta dig” och ”Det lilla landet som kunde” (tillsammans med Mustafa Panshiri).”

Men bokhandlare i Östersund ser boken som eldfängt stoff, som de inte vill skylta med, däremot behöver inte Hitlers Mein Kampf gömmas…

Brev från Jens Ganman från https://substack.com/@jensganman/note/c-151383138?utm_source=feed-email-digest

MEIN JIHAD
Fler och fler hör av sig till mig och berättar att de går bet på att köpa Folkets Hjälte i butik. I Östersund hade en av bokhandlarna gömt den på Jemtlandica-hyllan för att slippa skylta med den alltför synligt.
Andra har valt att inte ta in allt för att den ”inte passar deras profil”.
Samtidigt säljer nästan alla stora kedjor Mein Kampf.
Ni får kolla själva om ni inte tror mig.
Nåja.
Tack alla dom köpt denna fruktansvärt problematiska bok och om ni har en fråga gärna efter den på de bokaffärer och bibliotek ni går förbi. Skicka gärna era iakttagelser till mig. Jag försöker inte sätta detta nån men det kan bli ett intressant tidsdokument.
I övrigt misstänker jag att socialdemokraternas och moderaternas ”naiva” inställning till den alltmer aggressiva Palestina-rörelsen kommer att straffa sig.

Från bokus.com/topplistor/de…”Boken ligger som nr ett på deckare som sålt bäst föregående vecka” men vad hjälper det, när korrekthetens armar plockar bort den..

Bonden Paavo och Vredens dag- olika strategier för att hantera motgångar

Om dessa olika strategier skriver Peter Engellau i Det Goda Samhället. https://detgodasamhallet.com/2024/09/08/patrik-engellau-tva-strategier-att-hantera-motgangar-bonden-paavo-och-vredens-dag/

Så här förklarar PE skillnader för att hantera motgångar mellan värdlandet i norr och utomeuropiska invandrare från söder, efter lite krumbukter om förenkling av fördomar (dvs evidence från verkligheten).

”…Norr om Alperna ansluter sig folk till Paavos princip. Den säger att alla vedermödor som drabbar en människa beror på henne själv samt att hon därtill har ansvar för sin granne om grannen råkar i nöd.
Söder om Alperna gäller principen om Vredens dag. Den säger att alla påfrestningar som människan utsätts för beror på någon annan och att man därför vid iråkade pärser bör utlysa en Vredens dag och tillsammans med andra drabbade demonstrera på ett torg….”

För yngre läsare så är den strävsamme bonden Paavo en dikt från 1830 av Johan Ludvig Runeberg och handlar om den finske bondens mentalitet om att hjälpa sin granne när missväxt råder på hans åker när hans egen klarat sig från frosten med välfyllda ax.

Bild från detgodasamhallet.com Bonden Paavo

Nån annan ismen (dvs. motgångar, destruktiva handlingar är alltid samhällets eller någon annans fel) har vänstern tagit till sitt hjärta, offerkoftor har klätts på IS-krigare, rånare, mördare, torterare, våldtäktsmän och bedragare på löpande band. Eget ansvar har endast etniska svenskar.

Jag tror att det lika värdet för den korrekta eliten innebär att inga olikheter får finnas mellan människor från olika kulturer.
Mat, seder, kläder etc där får olikheter finnas, men inte inom människor, där är vi lika, detta för att underlätta för folkutbytet i Europa.
Att påpeka att utomeuropiska invandrares kultur och traditioner innehåller respekt, patriarkat och heder då brukar elitens brandkår rycka ut, ofta med feminister vid ratten, som upprört förklarar att dessa element minsann finns hos oss också. Länge har invandrares ökade benägenhet för brottsliga gärningar jämfört med etniska svenskars bortförklarats av experter med att svenskar minsann också har pucklat på varandra och försökt undkomma lagens långa arm, som numera är förfärande kort.
Därutöver har vänstern med medias hjälp försökt skydda sin väljarbas med ekonomiskt utsatthet varvat med tjatet om för få fritidsgårdar.

När klockan är fem över tolv, då plötsligt har Magdalens Anderssons (S) gäng tvingats vakna till under stora våndor och rörelsens fördömanden av den importerade brottsligheten har numera stora likheter med SD:s forna program. Men här står det förebyggande arbetet högt i kurs, när unga mördare går på export till våra förtvivlade grannländer, vilket endast har ökat brottsligheten och hånet mot det svenska samhället. Mer samverkan och mer resurser är alltid vänsterliberala politikers Halleluja rop. Eget ansvar för sina handlingar betraktas nästan som rasism för att inte tala om utvisningar och asylstopp.

Vikten av vårt kulturarv och våra rötter

Mina rötter finns från Närke i ett mindre brukssamhälle, där alla kände alla och ingen behövde låsa cykeln och knappast dörren heller, när jag växte upp. När årsringarna blir allt fler då är det som de första blir mer synliga med minnen som satt spår.
Minns en vardag, när mor konstaterade efter att ha sett ut genom köksfönstret; ”Titta Lillan det måste ha hänt något för Greta (grann tanten) har söndagskappan på sig.”

Senare blev det fortsatt skolgång i Kristinehamn, som kallas Lusasken. Ett namn som kommer av en bössa ”Lusseasken” som folk fick lägga pengar i till Lucia och som sedan skänktes till behövande sjömän.

Min far berättade ofta historier från möbelsnickaren Elis i Taserud, som personifierar humorn i Värmland. Han var ett orginal som alltid hade svar på tal. Här är ett exempel;

”Elis var ute på en av sina många inköpsresor med cykeln och eftersom det var vanligt på den tiden att en affärsuppgörelse bekräftades med en sup eller flera och med tanke på hur många ställen som Elis ofta hann besöka under en dylik inköpsresa, så var det inte märkligt att färden hem gick lite vingligt.
När Elis en gång kom cyklandes så stöp han i backen på den branta uppfarten till Taserud. Då kom några av snickarlärlingarna mötandes för att hjälpa honom upp. Men då sa Elis:
”Dä tjäner ittnô te pôjker, lätt mä ligge, ja ska strax ikôll igen!”

Elis är förevigad med sin cykel på Gågatan i Arvika.

https://varmland.ifokus.se/discussion/1470634/elis-i-tasere

I en av sina böcker skriver Göran Tunström när jag var ung, så fick jag punktering på själen och hamnade på dårhuset i Kristinehamn.

Framför Mariebergs sinnessjukhus fanns en idrotts plats, där vi under Märtas fasta ledning främst tränade löpning, när hon tittade bort så stannade vi upp och vinkade glatt åt de sjuka i fönstren, kanske fanns då Tunström då bakom någon gardin?
https://byggnadsvard.se/vems-historia-ska-vi-beratta/

Ja, vems historia skall berättas?
Jag upprepar till leda, att vad skall vi assimilera och integrera invandrare till när vårt eget kulturarv skall föraktas och stampas på?

Där Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt stampade i kapp i sin globala iver tillsammans med vänstersinnad kulturelit.

Jag håller med Patrik Engellau att vårt svenska kulturarv är omistligt.

”……Sveriges problem idag är att kulturarvet och de månghundraåriga värderingar på vilka vi tidigare kunde bygga ett bra land är förödda och föraktade……”