Kategoriarkiv: Skattesvindleri

“Skatter för annat än det sägs gå till”

En invandrarfamilj med 9 barn får 78.000 netto i bidrag varje månad – i bidragsparadiset!
Magdalena Andersson försöker med känslosamma utspel förklara att skattehöjningar behövs för att klara välfärden. Hon ljuger som skam på torra land

I detta gedigna och läsvärda inlägg, förklarar Jan Ivarson vad som orsakar ständiga skattehöjningar. Det handlar om SKATTER FÖR ANNAT ÄN DE SÄGS GÅ TILL.

Bildresultat för flyktingkrisen 2015

“(S) vill höja skatter för att rädda välfärden. Vi hör sådant varje år. 

Välfärden är samlingsnamn för främst sjukvård, skola, äldrevård och barnomsorg

Fråga dig varför skatter behöver höjas varje valperiod, just för dessa områden. Av en vanlig knegares lönekostnad går redan bortåt två tredjedelar till olika skatter. Energiskatter och avgifter höjs årligen. Ju högre skatter vi har, ju mer tycks de behöva höjas. Målet verkar vara att alla inkomster skall fördelas av politiker. De prioriterar grupper som ger dem röster.

Hur det går för landet i sin helhet har mindre betydelse. Därför sjunker kunskapsnivån och BNP per capita, år efter år. Många röstar på partier för att få det så här. De övertygas om löften som sällan hålls. Så kan det bli när väljare kan lägga sin röst på ett parti för att partiledaren är trevlig och har snygga kläder.

Förklaring är att pengar används till annat, som försörjning av en växande svåranställbar befolkning, för galopperande brottslighet och usel skola med elever som inte kan landets språk.

En okunnig energipolitik förvärrar situationen. Det vill få politiker vidgå. De försöker övertyga att landets folkökning är lönsam. Ändå har infrastruktur och försvar eftersatts trots kraftigt ökad befolkning, eller rättare, just därför. Man kan tycka att skatter bör kunna minska i ett land som påstås gå bra, men i Sverige är det omvänt. Då är det kanske tur att BNP per capita inte ökar.

Svenskar föder inte fler barn än att befolkningen skulle vara nästan konstant eller minska något. Ändå har den ökat med 25 % på några få årtionden och med den arbetslöshet och brottslighet. De som jobbar någon timme i månaden eller i subventionerad anställning, redovisas inte som arbetslösa för att försköna verkligheten. Folkökningen har skett med delvis så okontrollerat inflöde av oidentifierade personer med osäker ålder, att regeringen inte vill ha någon folkräkning! Förvisso ingen lätt uppgift när man inte vet vilka som är i landet. Skrifter av denna typ vill regering förbjuda. 

Regeringen tycker det räcker att ha koll på svenskar som betalar skatt. I bästa fall är befolkningen inte så stor som bidragen antyder. Många har flera identiteter och en del lever i utlandet där de får mer för sina svenska bidrag. Påhittade personer vägs delvis upp av helt okända som lever i Sverige på svartjobb och brott. De har rätt till vård för låg avgift utan identitet. Svenska pensionärer som slitit ett liv i låglöneyrken får avstå från tandläkarbesök och annat för att ha råd att hämta ut sin medicin. Förvånande många röstar för att få det så. Det visar hur indoktrinerade de blivit.

Här följer en sammanfattning av två artiklar i nättidningarna newsvoice.se och detgodasamhallet.com. I den senare skriver socionomen Birgitta Sparf om en migrantfamilj som visar vart en del av skatterna går. Familjen har fått ut 78.000 kr netto per månad, helt enligt regelverken för bostad och uppehälle, sedan ett ankarbarn fick hit övriga familjen som kunnat leva i sitt hemland. Vår regering anser att svenska barn skall förenas med sina familjer, men utländska familjer skall förenas med sitt barn om det är i Sverige. Här erbjuds de arbetsfri försörjning, vård och gratis bostad med förtur.

Familjen med nio barn fick bidragen från dag ett, sedan ankarbarnet fått hit övriga familjen. En skärgårdskommun söder om Stockholm hyr en villa åt familjen för 35.000 kr per månad vartill kommer olika bidrag om tillsammans 78.000 kr. Att ankarbarnet skulle återvända till sin familj där den kunnat leva, är inget alternativ för vår regering. För att få ut så mycket pengar som bidragen genom arbete efter skatt, behövs två överläkarlöner skriver Sparf i Newsvoice. 

Det bisarra bidragsflödet är skapat av våra politiker som många har röstat på. En invandrad familj med nio barn anses ha ekonomiskt behov motsvarande två överläkarlöner efter skatt. Pengar tillhandahålls arbetsfritt och utan studieskulder för läkarutbildning, om vi kan tro Sparf och andra. Folk i bidragsindustrin brukar förnekar dessa berättelsers sanningshalt. Bidragen är svåranalyserade med krångliga regler. Politiker vill inte förklara av rädsla för att det kan uppröra väljarna. Läs gärna artiklarna på nätet.

Visst kan man förstå att folk i andra länder väljer att resa över halva jorden för att komma till Sverige. Att asyl skall sökas i närmaste land är inget som regeringen bryr sig om, i strävan att fylla på med bidragsbehövande väljare. Därför ropar (S) på mer skatt för välfärden i förhoppning om att få vara kvar vid köttgrytorna med nysvenskars röster.

Inte sällan påstår någon att Sverige inte skulle klara sig utan invandrare. Det är bluff eller okunskap. Inte inom något yrke har massinvandringen från utomeuropeiska länder tillfört så många yrkesmän som gruppen invandrare behöver. Svenskar får stötta upp med hjälp av yrkesutbildade personer från främst östeuropeiska länder, som läkare och byggarbetare. Under en tid har vi haft råd att attrahera läkare från östeuropa. Med fallande krona och ekonomisk uppgång i östeuropeiska länder blir det svårt. I framtiden kan svenskar få söka enkla jobb i länder som Polen och Ungern.

Ett annat sätt är att välfärden ges de resurser den behöver, som vi kunde innan massinvandringen. Partier går till val på ökad skatt för att finansiera deras migrationspolitik. Det har de hittills inte behövt. Svenskar har låtit sig luras i val efter val. Det är en farlig utveckling. 

Frankrike har liksom Sverige stor invandrad befolkning. Höga franska militärer har nyligen varnat för framtida inbördeskrig på grund av folkutbyte, tilltagande brottslighet och områden där inga fransmän vågar vistas. Likheter med Sverige är skrämmande. Här har mord blivit dagliga nyheter och svenskar flyttar från invandrartäta områden. 

Jan Ivarson Politiskt obunden”

———————————————————————————————-

Den humanitära stormakten skapades av karriär hungriga politiker, som offrar sitt folk för fortsatt karriär, efter sina politiska bedrifter. EU, FN och bankmaffian lockar de giriga som sällan är rotade varken i klokskap från arbetsliv eller i djupare kunskap från akademi, som nu också har eroderats av vänsterns framgångsrika wokerasism.

S-politiker börjar tvivla på förmögenhetsskatt, tänk om de också kunde tvivla på den humanitära stormakten… https://www.tn.se/naringsliv/s-topp-vill-stoppa-formogenhetsskatt-skatter-pa-rika-ar-meningslosa/

Offentlig sektor är regeringens affärsområde

Sverige är ett fritt land, med möjligheter för människor att leva sina liv som de vill. Så sägs det i alla fall. Men en sak är det långt ifrån fritt att hantera: sina egna pengar. Snarare är friheten att välja vad de egna pengarna ska gå till hårt inskränkt…….//
Men om system är dysfunktionella, så duger det inte att bara pumpa in mer pengar i dem för att de ska fungera väl igen. Om de folkvalda har tappat respekten för alla oss som betalar in pengarna som de hanterar, kommer inte ännu mer pengar att förfoga över få dem att ändra attityd. Det måste till något annat……//Skatteuttag får aldrig bli ett självändamål. Uttaget av skatt innebär minskad frihet för enskilda och ökad makt till politiska representanter och tjänstemän på myndigheter. Om dessa inte lyckas förvalta skattepengarna på ett bättre sätt än vad de enskilda individerna själva klarar, finns ingen anledning att lämna bort pengarna.”

Josefin Utas i Göteborgsposten
https://www.gp.se/ledare/dags-att-b%C3%B6rja-respektera-skattebetalarnas-pengar-1.47778928

Falskt ljud om fastighetsskatten

Ni har hört det förut, när vänsterns förespråkare motiverar ökade skatter, för att rädda vården, skolan och omsorgen.
Nu står fastighetsskatten i dörren och i vanlig ordning har socialdemokraterna en kluven tunga. Nej, säger Löfven, ja säger tunga S-distrikt (Stockholm, Skåne, Jönköping) men statsministerns nej brukar bli ett ja, eftersom den humanitära stormakten måste finansieras.

Bildresultat för fastighetsskatt

Detta inlägg från Julius Soref, gediget underbyggt med fakta, är en replik till en av förespråkarna för återinförande av landets mest avskydda skatt.

https://www.svd.se/utan-fastighetsskatt-far-vi-mer-skadliga-skatter

Om fastighetskatten, igen!

Åsa Hansson, docent i national och skatteekonomi vid Lunds universitet i SvD den 7:e  maj basunerar ” att frågan om en reform av fastighetsskatten är politisk död är olycklig”, tydligen därför att: ” alternativet till att inte beskatta fastigheter är att beskatta något annat”.

Beskattnings frågor är ett mångfacetterat ämne och har frånsett merkantila delen även en moralisk/filosofisk del. Personliga valfriheten är omvänd proportionellt till höjden av beskattning.

Att hög beskattning på arbete, så som ÅH anser kan påverka sysselsättningen är en del av situationen. Det kan påverka viljan att arbeta, men knappast ledet till, så som docenten skriver, att  ”det blir färre som har ett jobb att gå till.”

Snarare missar en arbetstagare ett jobb om han inte har råd med bostadens kostnad och utan bostad är det svårt att stå till arbetsmarknadens förfogande.  Fastighetsskatten fördrev förvisso många från hem och härd. Det tål att noteras att då förespråkare av fastighetsskatt tar till orda talas det högt om fastigheter gärna om fashionabla sådana och förtigs att skatten drabbar alla som äger en bostad.                     Inkomstskatter oavsett nivå baseras på inkomst. Fastighetsägandet för de flesta i Sverige är eget boende. Det genererar inte löpande inkomst utan kräver snarare löpande utgifter för underhåll. 

En skatt på bostadsägande är i princip förmögenhets skatt.

Dålig erfarenhet med den skatten ledde till dess avskaffande.  Liksom med kommunala skatteutjämningen betalades merparten av fastighetskatten av invånarna i vissa kommuner. Malmö som baserar stor del av sin ekonomi på inkomster från utjämningen har inte gjort betydande insatser att sanera sin ekonomi.

Pläderar Åsa Hansson indirekt för mer bidrag till Malmö?    
Å H skriver vidare att: ”Vi tar mindre ut i fastighetsskatt än andra länder”.                             Det stämmer inte ty fastighetsskatt i andra länder ersätter det som i Sverige är kommunala skatten. I Sverige betalar vi kommunal skatt och fastighetsavgift.    
Ståndpunkten att ”en skatt på fastigheter drabbar fastighetsägare som i många fall blivit rika på sina fastigheter (i många fall stenrika) ofta utan egen ansträngning” är populism.

Värdet av egna boendet är ingen disponibel inkomst. Värdet på egna huset må vara i miljon klassen, men det kan ändå bli svårt att köpa mjölk till barnen om lönen är skral. Så det starkaste argumentet mot fastighetsskatten och det som gör den vidrig är att den inte tar hänsyn till betalningsförmågan.    

 Att priserna på fastigheter och bostadsrätter har ökat och på vissa hål bokstavligen exploderat är följd av politiska beslut.  

Med ändring av skattereglerna i samband med fastighetsförsäljning och ökning av vinstskattesatsen med 10 % lades en våt filt över rörligheten på bostadsmarknaden.
Med de nya skattereglerna blev det direkt helt olönsamt att byta bostad.             

Den 27 dec. 2013 skrev SvD att ”144,000 bostadsägare i Stockholm vill flytta från nuvarande, ofta större boende till mindre, men gör det inte p.g.a. sättet att beräkna vinsten”.

I februari samma år skrev ledarskribenten Maria LudvigssonBostäder finns men det lönar sig inte att flytta”. VD för Stockholm Handelskammare, Maria Rankka i samma tidning bedömde vinstskatten efter fastighetsförsäljning som ”hinder för rörligheten på bostadsmarknaden”.  

 Saken är enkel – ekonomiska lagen om utbud och efterfrågan är orubblig och existerar oavsett vad politiker eller tyckare anser.

Att medeltiden för småhus innehav i Sverige är 38 år förvärrar saken då lejonparten av vinsten efter försäljning är inflationsvinst som beskattas hårt. ( 22 % är ganska nära till ¼ del av summan). Sedan måste säljaren söka ny bostad på en inflaterad marknad. Att flytta från ett stort boende till mindre blir dålig affär. Vissa saker var bättre förut och då fanns avdrag på vinsten beroende på innehavets längd. Det underlättade bostads byten.                                                                                                    

Skatt är inte bara fråga om pengar. Det finns även en moralisk dimension. Ökad beskattning av boendet leder till att pensionärer och lägre medelklassare marginaliseras ekonomisk därför att deras bostäder kan tas som gissla för att klämma fram mer slantar som inte så sällan finansierar projekt som inte har med statens grundläggande åligganden att göra. En bättre väg att gå för att stabilisera statens ekonomi är att inkomster och utgifter balanseras.

 Våra politiker verkar vara duktiga på att lägga ekonomiska bördor på oss undersåtar och motiverar saken med mantrat om vård och omsorg.                         

Visst finns det ett samhällskontrakt och samhällsservice måste bekostas, men i dagens samhälle finns en stor obalans och slagsida mot slöseri med skattemedel.

Bildresultat för slöseriombudsmannen
Har ingen förankring hos den politiska eliten. Skattemiljarderna rullar hej vilt, för tjänstemannasvaret tycks vara borta för evig tid, till skillnad från fastighetsskatten

Sverige har en ständigt växande statsapparat. Det är lika märkligt som orimligt att skola/vård får 28 % av stats-budgeten 2020 och s.k. offentlig förvaltning 14 %!  Sverige har 448 myndigheter. Kostnaderna för lokaler, utrustning och löner är gigantiska. Istället att minska överflödet är vi på väg att skapa nya myndigheter.           Det finns 35,000 s.k. frivilliga icke statliga organisationer som uppbär ändå statliga subventioner och på så sätt är slukhål för skattepengar. Enligt statistik för offentlig upphandling fick de hisnande bidragssummorna på 21.7 miljarder sek år 2017. Regeringskansliet sysselsätter 4,700 individer. Risken att de trampar på varandra bedömer jag som stor.                                                                                                                         Explosionen av offentliga sektorn är gigantisk och åren 1950 – 2005 skapades alla arbetstillfällen inom den sektorn. Antalet chefer, handläggare, administratörer mm i sjukvården under perioden 2010 -2017 ökade med 35.8 % medan antalet läkare med 15.75 % . Endast 25 % av befolkningen har en sysselsättning som ger netto till samhället.                                                              

Arbetsförmedlingen redovisning visar att år 2019 var kostnaden för subventionerade anställningar drygt 23 miljarder. Ingen har sett att det har påverkat arbetslösheten.  I år är utanförskapet i Sverige nu så stort att det ”motsvarar cirka 800,000 personer på heltid borta från arbetsmarknaden. Den totala kostnaden för detta är drygt 270 miljarder kronor per år.  Det är en samhällskostnad som omöjliggör många andra välfärdssatsningar.”   (DN 08  05-2021).  

 Invandringspolitiken bedrivs utan tanke på ekonomiska konsekvenser.

Skatteuttaget får inte förvandlas från en nödvändighet för upprätthållandet av samhällskontraktet till en ok som kväver ekonomin och driver människor bort från deras hem. Balansering med renodling av statens åtaganden och besparingar i för välfärdssystemets ovidkommande verksamhet måste komma till stånd.  Här har ekonomer och politiker mycket att bita i.

 Julius Soreff, Docent. Lidingö 2021 05 09″

“De lönsamma – om varför skolor slåss om elever”

Detta är titeln på en bok från golvet. Författare är Marcus Larsson, lärare och fd lokalpolitiker. Han driver sedan några år tankesmedjan “Balans” tillsammans med Åsa Plesner. Fokus ligger på välfärdens styrning och arbetsmiljö. https://tankesmedjanbalans.se/

“Det prats mycket om friskolors vinster. Det pratas mycket om rätten att välja skola. Men vi pratar inte tillräckligt om skolmarknadens effekter för den svenska skolan som helhet. Den här boken handlar om betygsinflation, varumärken, segregation, tystnadskultur och dokumentation. Onödiga grejer allihop, men ofrånkomliga- så länge vi har en skolmarknad.”

Sverige är det enda land i världen, där skolan har hamnat på börsen!

Varumärket är nu viktigast av allt! Viktigare än verkligheten!

Därför dräller det av kommunikatörer i kommunen.

Jag har nämnt det tidigare att förstelärare blir främst de som står rektorn närmast och inte är så kinkiga med betygen. Det lika värdet står som spön i backen med mångkultur som vacker inramning.
Hur många unga flickor har inte blivit våldtagna, efter denna korrekthet från katedern? Vilket gäller alla skolor, oavsett driftsform.

Dessutom gäller det för friskolor att locka till sig de resursstarka eleverna, resten dumpas på kommunala skolor. Tidigare hade friskolorna därför 80 % av av den kommunala ersättningen, men efter skicklig lobbyverksamhet så är skolpengen lika. Vilket gör att friskolor blir allt rikare, medan kommunens skolor blir allt fattigare, med stora kostnader för bokstavsungar och nyanlända.

Ni minns väl konkursen på John Bauer gymnasiet i Jönköping, kommunen fick rycka ut som städgumma. Då borde väl övriga friskolor fått dela på strandsatta elever? “…Den tidigare huvudägaren Rune Tedfors (född 1946) hade genom den skattefinansierade skolpengen blivit mångmiljonär, och granskningen visade därtill på ett stort antal brister inom skolverksamheten (https://sv.wikipedia.org/wiki/JB_Gymnasiet)

Bildresultat för john bauer gymnasiet
Bildkälla: SR

För att inte tala om Engelska skolan, där grundaren Barbara Bergström blivit mångmiljonär, mycket tack vare sin sambo journalisten Hans Bergström som med lätthet lobbat in sig hos socialdemokraternas högdjur.

Jag får inte in i min gamla skalle varför socialdemokraterna vek sig på stört för nyliberalismens härjningar efter Thatchers och Reagans koncept. Sälja ut offentlig verksamhet och låta marknaden sköta allt. Cancerläkaren blev tärande, medan den privata tobakshandlaren var närande.

Skandalerna har duggat tätt inom både skola och omsorgen. Privata vinster sköt i höjden, liksom inspektion och granskning från tandlös skolinspektion, så rullar det på med “valfrihet” som lockbete.

Hela samhället är genomsyrat av sveket från arbetarrörelsens politiker, att höra Löfvens haranger gör mig bara illamående.

Ebb i kassan – höj skatten och spänn fast Er i utförsbacken!

Det tycks vara politikers mantra, efter snyft om att bevara välfärden med vården, skolan och omsorgen. Sedan kommer den demografiska utvecklingen, med oss gamlingar, som inte trillar av pinnen i tid.

Någon enstaka gång kan det smyga in några ord om migranters svårigheter på arbetsmarknaden, efter Löfvens Agenda manual, men aldrig ett knyst om Koranen och kognitiva svårigheter efter generationers giftiga ingiften eller om smugglarnas överdådiga bild av landet som glädjs åt välfärdsmigranter. Vilket väl överensstämmer med änglakörens snyft över alla som vi måste hjälpa och vår maktgalne statrsminister som stjälper landet för röster.

Att knappt 10% av migranterna har riktiga asylskäl och att majoriteten utgörs av bidragsmigranter, sopas helst under mattan av korrekta skribenter. Nu är mattan så knölig att Löfven ständigt snubblar och tappar balansen. Även om Lena Melin på Aftonbladet ständig försöker dra upp honom, med alltmer desperata bortförklaringar.

Slöseriombudsmannen summerade slöseriet till > 25 miljarder på bara 6 månader under 2018 och inte har det blivit mer återhållsamt under fjolåret.

Läs och förskräcks!

 Fester, studiebesök, mutor, Nya Karolinska haveri med konsultnoter på 57 miljoner utan underlag, ogenomtänkta helikopterinköp, storhetsvansinne hos mina (Linköpings) politiker, som till sist tvingades dra i handbromsen, när kalkylen för simhallsbygget passerade 1 miljard, mutor med 12 miljoner till OECED för att Sida chefen skulle få nytt toppjobb osv, så här rullar det på år ut och år in.

Men 25 miljarder är kaffepengar jämfört med vad migrationen kostar oss skattebetalare varje år. I värsta fall, nästan 1/3 av statsbudgeten på > 1000 miljarder.

200-300 miljarder om samtliga kostnader för samhället räknas in, utöver direkta bidrag och försörjningsstöd. Men den debatten är ännu lite försynt, här är det skattebetalarnas VD Christian Ekström som försöker tala ut om migrationens kostnader i Aftonbladet.

Förmodligen för att redaktionen skulle få publicera motattacker från vänster, om att läsa bibeln som fan, att sitta på samma bänk som Sverigedemokraterna och hur oumbärliga invandrarna är för vården…. Så här rullar det på.

När skattehöjningar åter slår rekord för > 60 av landets 290 kommuner och > 100 får underskott i sin budget, då borde regeringen ta krafttag mot fusket inom välfärdsutbetalningar. Ingen blir väl förvånad över att de gör tvärtom och underlättar för fuskandet efter innehållslösa brösttoner från Löfven.  

Galghumorn frodas precis som i DDR, en överlevnadsstrategi för ett kuvat folk, skriver ledarsidorna.se.

–  Vad fan får jag för pengarna? Svar: Du får en irakisk försvarsminister!

När ska folk gå ut på gatorna och ropa att nu är det nog?

Vi luttrade skattebetalare tvingas nog i stället att följa rådet; ”Spänn fast Er för nu går det utför!”

Relaterade källor

https://skattebetalarna.se/25-miljarder-har-slosats-bort-hittills-i-ar/

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/b56l5l/dags-att-tala-ut-om-migrationens-kostnad

https://www.friatider.se/expressen-kronikor-nu-kollapsar-valfarden

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/regeringen-gor-det-annu-enklare-att-fuska/

https://ledarsidorna.se/2019/12/spann-fast-er-nu-gar-det-utfor/

Omvända värderingar

Det gläder mig mycket, när tidigare gästskribenter återkommer. Här är det Jan Ivarsson, politiskt obunden, som skriver om omvända värderingar, eller kanske hellre om hur tiden är ur led, när slösa blivit idealet och spara en bakåtsträvande stofil. Spara är inget för dagens politiker, men deras frenesi för nya skatter har ökat och miljön är nu alibi för att deras humana stormakt skall få fortgå.
……………………………………………………………………

”Förr lärde man sina barn att spara så de kunde köpa något rejält. Idag skall man lära barnen motsatsen. Konsumera småsaker och resor, gärna utomlands. Låna till det du vill köpa med en app på mobilen och pausa avbetalningen när du vill, får vi veta i TV-reklam.

Köper du ett hus för miljoner kronor behöver du inte amortera alls. När jag köpte mitt första hus fick jag annuitetslån, ca 7 %. Det innebar att jag årligen betalade ränta och amortering med fast belopp. I takt med avbetalningar sjönk räntekostnaden och amorteringen ökade. Det gick då, men anses omöjligt nu när man lånar miljoner. Nu skall pengar räcka till mer, som dator och mobil och bilen skall ha luftkonditionering. Förr hade bilen en kylargardin som man drog upp för att hålla värmen vintertid.

Vi ser dagligen exempel på den nya livsstilen i TV4 när folk vinner på skraplotteritet. Nästa alla vill resa upp pengarna. Ingen vill ha ett fritidshus med fastighetsavgift och avloppsbädd, som var lyckan i mitten av 1900-talet. Bara hus för helårsboende i attraktiva områden köps upp kontant för miljoner. Grannarnas taxeringsvärden ökar, bygden avfolkas och äldrevårdens anställda reduceras av sparkrav.

Det som var värdefullt förr har blivit värdelöst idag. Antikhandlare vill inte att ta sig an kristallglas och orientaliska mattor. Sådant har få köpare idag. Nu skall jag dricka mjölk ur mina Kosta City! Lite har jag anpassat mig, för vi har nästan inget kvar av mina föräldrars finporslin från Hackefors efter att ha brukat det dagligen i många år. Servisen uppmanar till bordskick som även det förfallit. Hustrun serverade helstekt kalvytterfile med kappa (fet svål som katten gillar), ugnsbakad klyftpotatis, färsk inlagd gurka och vinsås i kopparklädd kastrull på bordet. Jag hällde upp sås direkt från kastrullen och fick kritik av hustrun för att jag inte använde såsskeden. En styggelse, fick jag veta.

Miljöfrågor är kraftigt överdrivna men är Guds gåvor till politiker så de kan införa nya punktskatter. Politiker vill komma åt mer av folks sista tredjedel av deras löner, som de har kvar efter nuvarande skatter – arbetsgivaravgift, löneskatt, moms och skatter på energi, alkohol och tobak. Migrationspolitiken slukar årligen miljarder kronor. Det räcker inte att skära ner på andra områden. Dessa behöver istället mer pengar när befolkningen ökar, men ökade kostnader skylls på åldrad befolkning som har mindre betydelse. Migrationen behöver nya skatter i miljöns namn. Politiker säger att mer skatt behövs för att säkra välfärden. Det låter bättre än nya skatter för invandring och dess misslyckade anpassning. Sverige har blivit ett vandrarhem där utlänningar får betalt för att bo.

Politikers uppfinningsrikedom är stor då det gäller nya skatter. Båtskatt brukar föras på tal med några årtiondens mellanrum och har nu luftats igen. Det senaste argumentet är att bryggorna tar stor plats i havet och förstör livet under dem. Kommer en ny båtskatt gå till ålgräs eller ensamkommande? Problemet bör i så fall även gälla utökad befolkning som belastar naturen. Vi bör införa miljöskatt på permanent uppehållstillstånd.

Om politiker beskattar båtar kan de ta steget fullt ut till beskattning av vatten så att anhöriginvandringen kan hållas flytande. Vatten har blivit bristvara i delar av landet när befolkningen ökar. Ny punktskatt på kommunalt vatten och moms därpå, med bensin som förebild, är frestande i många partier. Fastigheter utan kommunalt vatten får skatta för egen vattentäkt. Varför skall den rättigheten vara gratis, tänker miljövänner. Vatten i brunnar är liksom mineraler under plogdjup tillgångar som tillhör staten. Alla måste bidra till folkutbytet förklätt till miljöproblem!
Politiker vill att heltidsarbetande svenskar kan avstå mer av deras sista tredjedel av lönen – i miljöns namn, för upprätthållande av den humanitära stormakten och utbyggd statlig byråkrati som säkrar välbetalda jobb för politiska belöningar.”

Svindleri med skattepengar finns både hos bankmän och politiker

Detta är en längre version, vars utsprung är ett debattinlägg som publicerades i ÖstGöta Correspondenten den 26/10 under Ordet Fritt “Bankerna har inte lärt sig någonting”

……………………………………………………………………………………

Ingenting har banker, investerare lärt sig efter investmentbanken Lehmann Brothers fall och alla dess efterföljare. Allra, Fingerprint, Danske bank, Handelsbanken, Nordea och nu SEB är några namn som förknippas med oegentligheter från kränkande kultur till penningtvätt, skattesmitning och gigantiska svindlerier.
Skydd för banker
Banker och investmentbolag verkar leva i en skyddad zon, där både skattemyndigheter och finansinspektioner har svårt att se stölden av medborgarnas pengar.
Denna gång är det 70 miljarder i Europa som gått upp i rök av giriga bankirer, genom avancerat skattefiffel. En win – win situation för både banken och näriga investerare genom att berika sig själva och plundra folket.
Aldrig att någon ansvarig skäms, nej de är oskyldiga som små lamm och med skickliga advokater så kan racet fortsätta som förut och skulle någon bandirektör få sparken så kan han hysta in hundratals miljoner, som bonus för sin krektivitet.
Enda smolket i girighetsbägaren är att aktiekursen kan falla initialt, men sen börjar allt om igen.
Straff för Svensson
Annat ljud i skällan är det, när en småföretagare eller en vanlig Svensson gör något fel med deklarationen, här lägger skatteverket all sin energi på att varenda skattekrona kommer in, för offentlig sektor är mästare på att sätta sprätt på medborgarnas pengar.

Officiellt hörs alltid samma ramsa om att vi ska vara rädda om skattebetalarnas pengar och vänstern skyr skattesänkningar som pesten med sitt vanliga mantra, att rädda vården, skolan, och omsorgen. Egentligen skulle de bara vilja ha dessa frågor:
– Hur mycket pengar har Du?
– När och var kan vi komma och hämta dem?
Vänstern älskar bidragsberoende väljare, för då blir det ofta rätt valsedel i kuvertet, för makt har alltid varit lika med pengar.
Statens svindlerier
Att hushålla med knappa resurser är inget som statliga verk, myndigheter, regioner, kommuner, landsting osv behöver lägga så mycket vikt vid, de höjer bara skatten.
Att hushålla med knappa resurser gäller bara för sjukskrivna, fattigpensionärer, arbetslösa, ensamstående och småföretagare som får vända på varenda krona.
Otaliga skrytprojekt slukar pengar bara för att politiker älskar att ligga i framkant och synas. Misslyckas projekten, så rycker man bara på axlarna, för inget händer.
Redan Olof Palme fixade bort tjänstemannaansvaret, som säkert bidrog till hans populäritet bland hans bröder.
Utgifter för migrationen är astronomiska varje år, här ligger tom finanselitens storsvindlare i lä, den officiella siffran varierar stort för världsmakten i humanitet, den ligger mellan 40-90 miljarder beroende på vad som ingår och vem som är avsändare, men den totala summan torde ligga mångdubbelt högre.
Vad sägs om utgiftsposten på 14 miljarder/år när ”Kultur, medier, trossamfund och fritid” glatt delar ut mångmiljoner till muslimska brödraskapet. Baktanken är väl att de skall bidra till utplåningen av nationalstaten.
https://ledarsidorna.se/2018/10/skicka-staten-till-lyxfallan/
”Lyxfällans råd” är i hög grad befogat till politiker, kapa allt som är onödigt, men de bara höjer skatten, när något nytt trendigt och framstegsvänligt förkunnas av inne-konsulter som är i ropet.
Politiker är lättfångade byten, eftersom flertalet saknar erfarenhet från arbetslivet. De umgås med varandra och bor i skyddade zoner, i stället för adelssköldar i kyrkor, så vill de föreviga sig med sina namn nya regelverk. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) blev säkert stolt över sina Attefallshus, trots att de blev en flopp.
Retorik kurser bidrar också konsulterna med och vi får samma floskler från deras vertygslådar från varenda en.
Så något stopp på svindleriet lär inte inträffa förrän landet har förvandlats till ett fattigt klansamhälle, där ekonomiska migranter, terrorister och kriminella vänder i dörren.
Vi ligger bra till redan nu för detta, då Sverige är sämst i hela EU om BNP koppalas till antalet invånare, men Nordeas ekonom ryckte bara på axlarna i Rapport den 27/10 och försökte svamla bort detta faktum. För Nordea sörjer väl för sina ekonomer om de följer manualen om försköning. Andra ekonomer var djupt oroade för framtidens välfärd och för fattigpensionärer har bistra tider ägt rum länge.