Kategoriarkiv: PK-folket

Postmodernismen – en förbannelse med identitet i centrum

Postmodernism är ett ord som syftar på en utveckling inom kritisk teorifilosofiarkitekturkonstlitteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet. Postmodernismen har även definierats som trevandet efter något nytt sedan luften gått ur modernismen. Men vad postmodernism egentligen innebär är inte klart definierat, utan föremål för ständig debatt.” Wikipedia.

Här är en bättre sammanfattning från en text av Gunnar Sandelin;

Sedan marxist-leninismens totala sammanbrott i slutet av åttiotalet har postmodernismen verkat som vänsterns nya religion, ett substitut som ersatt den klassiska motsättningen mellan arbetarklass och bourgeoisie och istället delat upp världen i nya hierarkier av offer och förtryckarkategorier baserat på identitet. Den har, trots att de flesta är omedvetna om dess påverkan, injicerat avund, skuld, misstro och maktkamp överallt i det västerländska samhället.  

Enligt postmodernisterna är kunskapen relativ och socialt konstruerad. Därför finns det egentligen bara åsikter. Därmed blir också alla försök till objektiv strävan och välvilliga meningsutbyten oönskade. ”Det är meningslöst att tala för, eller emot, förnuft, sanning eller kunskap”, hävdade en av postmodernismens portalfigurer Michel Foucault (1926 -1984). Det enda som återstår är ett konfliktsökande med maktkamper mellan olika identitetsgrupper, ett allas krig mot alla för att försöka att placera sig högst upp på den intersektionella skalan.

En annan av postmodernismens grundare var Jaques Derrida (1930 – 2004), som var en fransk filosof med algeriska och judiska rötter. Han förknippas vanligen med poststrukturalismen. En av hans tankegångar var att att det enda som finns är nuet, emedan det förgångna är för alltid förlorat och det framtida ännu är att vänta. Wikipedia.

Postmodernismen präglas förutom av identitet av ett ständigt ifrågasättande, en filosofisk skepticism. Det finns ingen sanning allt är subjektivt och relativt, som våra erfarenheter och moral. Att sträva efter framsteg, objektivitet och hylla sunt förnuft förkastas, vilket är mycket bekvämt för dess troende.

Din sanning är inte min, så är det klart och all diskussion stryps i sin linda, eftersom inga fasta värden finns.

Men dagens änglakör utgår i från att bara deras sanning om världen är den enda rätta och plockar ut det som behagar dem från den flytande postmodernismen.
De är övertygade om sin godhet och vi som ifrågasätter och ser deras självgodhet är de onda och fula. För att vara god så skall man hata Putin, Trump, Xi Jinping, antivaxxare, vita medelålders män, hylla globalisering, mångkultur och skämmas över vår historia och anamma idén om utanförskap med för få fritidsgårdar och vår främlingsfientlighet som orsak till att skotten kan vina om knuten, att det sprängs, rånas, mördas och våldtas, att stenar slängs och bränder anläggs nästan varje dag. Just nu har värdlandet berikats med 151 skjutningar med 33 döda. Rapport 11/6.
Värdegrunden är lika helig som Koranen är för muslimer. Därför måste den påhittade värdegrunden skyddas med önsketänkande om verkligheten, där nästan en miljon invandrare enbart är tärande som belastar offentliga budgetar till bristningsgränsen.
Då kontrar de med allas lika värde och pratar enbart om det existentiella värdet; värdet av vårt människoblivande och likhet inför lagen. Det funktionella värdet vad vi tillför landet, våra medmänniskor som både skattebetalare och i våra gärningar finns inte i deras värld, för då skulle den rämna som förlåten i templet.

Så deras uppdelning av världen i hierarkier och mellan förtryckare och förtryckta är helt rätt, det är bara insikten som fattas, att de själva är de nya förtryckarna. Gränslöshet med förakt för gamla sanningar om hederlighet och moral är signum för för dagens postmoderna aktivister.

Bild från SvD.

”Fallet” av utstötta Ann Heberlein

Cancellkulturen frodas inom statsmedia, när obehagliga fakta presenteras, det har vi fått vänja oss vid.

Fallet kan bli stort om man är en känd skribent. Det fick Ann Heberlein erfara när hon skrev en debatt artikel efter muslimska mäns sexuella trakasserier och våldtäkter av kvinnor på nyårsnatten i Köln 2016.

En artikel om dessa övergrepp publicerades i Expressen den 13 januari 2016. Därefter bröt helvetet löst. Hennes almanacka blev tom , kontrakt bröts och medias ledare- och kulturskribenter tävlade i stigmatisering och svartmålning, som hängde kvar under många år och på sociala medier frossade kändiseliten i fördömanden och de vanliga invektiven haglade, som vi utanför åsiktskorridoren fått vänja oss vid. Änglakören behöver en mörk fond för att deras godhet skall lysa klart.

Jag är bestört över den flodvåg av texter som nu massproduceras av Sveriges mest profilerade feminister i akt och mening att relativisera sexuella övergrepp på kvinnor – och ursäkta en kvinnosyn som hör hemma i ett annat årtusende, skrev Ann Heberlein.https://www.expressen.se/debatt/rasist-ar-2000-talets-mest-missbrukade-ord/

Hon gick främst i polemik med Hanna Fahls text i DN om händelserna i Köln, som Fahl relativiserade, med alla män, i sann feministisk anda. Att övergreppen hade kulturell bakgrund fick hela vänstereliten att kippa efter andan och drevet satte i gång. En sådan hemsk beskyllning fick värdegrunden och det lika värdet, landets nya religion, att avslöjas som bara tomma ord. Detta måste stoppas och utstötning från offentligheten fortsatte, men mildrades en aning, när Heberlein till slut själv riktade fokus på högerextrema inlägg på hennes plattformar på sociala medier, som hon fördömde med besked. För mångfald gäller inte åsikter.

Efter dessa fördömanden av högerextrema öppnades dörren till värmen igen. För en tid sedan läste jag en krönika av henne på SvD:s kultursida den 20 november. Texten handlade om kvinnlig skönhet, som avtar med stigande ålder och hur ledsen både hon och Åsa Linderborg är, när de inser att deras skönhet är på fallrepet. Därför tackar dessa damer nej till att medverka i SVT.

Här får Ni ett smakprov: ”…….Jag läser girigt Åsa Linderborg text om det skamliga åldrandet, det kvinnliga åldrandet, kalkonhalsen, hängande ögonlock, skarpa rynkor, infertilitet, slapp och glanslös hud och jag känner igen mig. Jag har aldrig tyckt om att se mig själv på tv, men sedan en tid tillbaka klarar jag inte heller av att se mig själv på bild…..” https://www.svd.se/sa-far-man-inte-saga-som-kvinna

Enda trösten är väl att den avtagande fägringen minskar risken för att attrahera muslimska män, när de väljer offer för sina seder med taharrush gamea. Men skulle hon skriva mer om denna sed, då åker hon nog ut i kylan igen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Taharrush_gamea

Bild : Mondial förlag, eftersom Bonnier tog sin hand ifrån henne efter att hon hade fräckheten att solka ner det lika värdet med fakta.

Fallet av Ann Heberlein

I ett inlägg från september (https://word.harrietsblogg.se/2021/09/22/moderaterna-lockar-kvinnliga-forebilder/) frågade jag mig hur utstötta kulturpersonligheter tar sig in i värmen igen. Nu är jag helt säker, kalla bara de som sympatiserar med SD för ett fult högerextremt gäng, så öppnar sig PK dörren på glänt.

Tyvärr var  Rebecca Weidmo Uvells penna för skarp, så hon hamnade på icke valbar plats på moderaternas riksdagslista. Ingen katt släpps in bland hermelinerna, avundsjukan och intrigerna sätter stopp för klarsynthet och vassa pennor.

Kultureliten förnekar sig aldrig med sin undfallenhet mot islam

”Regeringen avsätter 1,7 miljoner för utbildning om svensk slavhandel” till Märta Stenvis (MP) stora förtjusning. ”Slavhandeln är en del av berättelsen om Sverige” säger hon (DN 9 okt).

Min stora förtjusning finns däremot i den senaste väljarundersökningen, där detta Sverigeförstörande parti nätt och jämt når upp till 3 %.

Eftersom hon med partikamrater benämner alla som åker tunnelbana som svenskar, så vore det på sin plats att beskriva islams blodiga historia, från Muhammeds tid till våra dagar. Men så verklighetstrogen är inte ”Forum för levande historia”, som fått uppdraget.
Det kommer Kalle Hellberg i stället att göra i ett skarpt brev till alla riksdagsledamöter, som framöver kommer att återges på denna blogg.

Men nu till efterdyningarna, som fortsätter efter Lars Vilks tragiska bortgång. Moderna museet vägrar att att ta in hans numera världsberömda teckning av Muhammed som rondellhund.

Överintendent Gitte Ørskou utgjuter sitt förakt mot provokatören Lars Vilks i Sydsvenskan, först med mild och len röst och sedan brakar hon loss; “Det är bortom allt tvivel att teckningarna görs som en medveten provokation med avsikt att skapa spektakel i en tid som var och är starkt präglad av xenofobi och islamofobi. ”

Om det är några som ständigt skapar spektakel i kulturvärlden, så är det överintendenten med sina såta MP-vänner, inklusive hela PK etablissemanget på Söder.
Kristna och judar skall tåla vad som helst (och gör det också ofta med dräpande ironi).

 Människor som lever i pressade situationer eller under hot utvecklar ett sätt att överleva. Den judiska humorn har en lång historia och har varit ett redskap för att överleva, när det svåraste bara går att säga med humorns hjälp. De kan skämta om vad som helst.

Till exempel handlar skämten ofta om deras historia med förtryck och lidande, som i den här vitsen:

Tre judar är dömda till döden. De står framför exekutionspatrullen. Officeren går fram till den förste juden: Önskar ni en bindel för ögonen? ”Ja, tack.” Officeren ställer samma fråga till den andre och svaret blir ”ja, tack”. Officeren frågar den tredje. Moses svarar: ”Jag önskar inte få någonting som helst från er.” Den andre i raden vänder sig då till Moses och säger med bekymrad röst: ”Moses, ställ inte till med något bråk nu.”

Jag minns samma beteende hos svårt skadade och sjuka patienter från yrkestiden. I träningssalen vann skrattet ofta över gråt och förtvivlan, när insikten kom att det alltid är för tidigt att ge upp och att det fanns ett liv att leva också med en rullstol, när benen svek.
Tyvärr kan jag konstatera att flertalet av PK- folket saknar humor, de kan inte se utanför sig själva och absolut inte sina egna brister som deras förträfflighet blockerar. Därför faller de till föga, när alltför många av islams trogna blir sårade av minsta lilla vindpust fram till stormen som Lars Vilks skapade med sin lilla teckning. Den ställdes förts ut på en hembygdsgård i Tälleryd som ligger nära Hultsfred i Småland. Temat var hundar i olika former och inget annat. Vilks ”provokation” med sin rondellhund var inte riktad mot alla muslimer, utan endast de som kväver yttrandefriheten med sin religion, men tyvärr är de många, vilket fick jubelropen att trängas på sociala medier efter Lars Vilks död.

Tack och lov finns det ändå kulturfolk som knivskarpt avslöjar Moderna museets dubbelmoral med att först låtsas försvara yttrandefriheten och sedan ropa på censur, när lättkränkta inom islam tjuter i högan sky. Här är det Catta Neuding medarbetare i den respekterade tidskriften Axess, som ger svar på tal.
https://www.axess.se/kommentar/overintendenten-pratar-strunt-om-vilks/?fbclid=IwAR16JEhtZiaRM6vCBFTWprvc5YtCc4dqSE8bitaWRNJ38AgOQQlPzy8zl9o

Så här avslutar hon sin artikel;

Om man tror att muslimer som grupp är annorlunda än andra religionsutövare, så är man nog farligt ute. Tror man däremot att de flesta muslimer är ungefär som folk är mest, då tål de att man driver med deras tro. På samma sätt som den kristne och juden tål det.
Rondellhunden hjälper oss dock att hitta de individer som inte är som folk är mest. De som tycker att man kan begränsa yttrandefriheten och därmed vår demokrati. De som tycker att man kan bruka våld för att få styra vad vi uttrycker. Att låta dessa människor styra vilka bilder vi trycker i tidningar och vilka tavlor som får visas på våra museer är att ge sig ut på tunn is med ett avgrundsdjup under.
Lars Vilks förstod vikten av yttrandefrihet betydligt bättre än Ørskou, och betalade även det yttersta priset för den. Att inbilla sig att han skulle tycka att det var värt att offra sin frihet, och samvaron med sin “Maj” för det som Ørskou kallar för “medveten provokation” och “avsikt att skapa spektakel” är fullständigt befängt.
Han gjorde det för din skull Ørskou. För att du ska ha friheten att fultolka Lars Vilks i fri media. 

Under terrordådet på Charlie Hebdo den 7 januari 2015 avrättades 12 personer och 11 skadades av militanta islamister. Då utropade kultureliten ”Je suis Charlie” och demonstrerade för yttrandefriheten. I dag ropar alltför många ”Je suis Muhammed” och demonstrerar i handling mot yttrandefrihet med sin undfallenhet mot islam, vars erövringskrig genom historien fått dem att utbrista ”Tout est pardonné” Allt är förlåtet!

Bildresultat för charlie hebdos satir

Är Sverige i krig?

Linköping visar åter hur staden ligger i framkant med rekord i skjutningar och där gängens idéer blir verklighet. Åter ett mord på öppen gata i stadsdelen Lambohov.

Vid 1-tiden under natten mot onsdagen larmades polisen till stadsdelen Lambohov i Linköping. Där påträffades en skottskadad man i 35-årsåldern vars liv inte gick att rädda.

Bildkälla: Samnytts länk, med Arkivbild/Faksimil Youtube.

Man ihjälskjuten på öppen gata

Därför är rubrikens fråga mycket berättigad, som kommer från En bloggföljare, som skickar Helena Edlunds fråga vidare, som publicerats i Snapphanen.

Sverige är i krig – när vågar vi säga det högt. (Sverige er i krig – hvornår tør vi sige det højt)

Av Helena Edlund, präst, officer

http://helenaedlund.se/om-mig/

"Under några decennier har Sverige förvandlats från ett av världens tryggaste länder till ett samhälle där terror och mord har blivit en del av vardagen. Men med bombningen i Göteborg korsades en gräns, och nu måste frågan ställas: När ska vi erkänna att Sverige är i krig?

Egentligen var det bara en tidsfråga innan det skulle bli ett stort mordförsök. Ja, jag använder ordet ”mord”, för det är precis vad det är när någon lägger en kraftfull sprängladdning på ett bostadshus där familjer sover. Men i Sverige har vi lärt oss att inte kalla saker vid deras riktiga namn; här pratar vi om ”gräl”, ”explosioner” och ”skjutavsnitt” istället.

Det normaliserade våldet

Dessa explosioner och skjutningar har nu blivit så vanliga att invånarna har normaliserat dem och medierna knappt rapporterar om dem. De händer i princip dagligen, och även när barn och unga dör, resulterar det bara i några få kommentarer. Inget mer. Inga demonstrationer. Inga ministrar tvingas avgå. ”Akta dig – det finns inget att se här!” Och på tv sänder de ”Idol”, och Systembolaget är öppet, så då är allt som det ska?

Svensken har precis som grodan kokats så långsamt i denna häxbrygga att han inte känner att vattnet har börjat koka.

Men faktum är att det finns fler skjutavsnitt och explosioner i min närhet nu än när jag var i Afghanistan. Där var jag utrustad med skyddsutrustning och automatvapen, men i Stockholm får jag inte ens bära tårgasspray för att skydda mig själv och mina barn. Här förväntas det bara att vi korsar fingrar och hoppas att det inte påverkar vår familj nästa gång. Bättre du än jag, som man säger, "explosioner" och "skjutavsnitt" istället.

Fel plats vid fel tidpunkt

Under många år har politiker och myndigheter berättat för oss att det här är överenskommelser mellan kriminella, och att det är liten risk att välskötta medborgare påverkas. De som faktiskt blev påkörda ändå – det vill säga de som sköts, sprängdes eller knivhöggs – sägs ha ”varit på fel plats vid fel tidpunkt”. Men hur kan du vara på fel plats vid fel tidpunkt när du är på väg till jobbet, går en promenad eller sover i din säng?

När jag själv bodde i Malmö och väcktes av skott eller detonationer, lärde jag mig snabbt att ta reda på om det var nära hemmet, och om det inte var det, somnade jag snabbt igen. Innan min yngste son hade fyllt sex år hade han väckts av både ett gängmord utanför porten och en bombattack på gatan. Föräldrar kan försöka förklara kulhål i fasaden för en femåring utan att skrämma barnet. Tro mig: Det är svårt.

Krig med låg intensitet

På sociala medier och i dagliga samtal har röster i ett par år sagt att det pågår ett lågintensivt krig i Sverige. Det finns inga soldater på gatorna och inga bombplan som tappar lasten över städerna, men risken för våld är ständigt närvarande i stora delar av landet. Grupper kämpar mot varandra, men vem som helst kan påverkas. Osäkerhet är därför ständigt närvarande - och det är just det som kännetecknar lågintensiv krigföring. I ett krig med låg intensitet utförs attacker för att stressa polisen, bryta ner myndigheterna och sätta förtroende mellan människor ur spel. På detta sätt kollapsar samhället långsamt, och därmed också människorna.

Nu har ytterligare en gräns passerats när en bombattack mot ett flerfamiljshus i Göteborg skadade mer än tjugo personer, fyra av dem allvarligt. Det är nu inte längre möjligt att förneka att svenska gator, torg och bostadsområden har förvandlats till terrorscener. När vanliga, välskötta medborgare inte ens är trygga i sina egna sängar är det rättvist att säga att vi har lämnat kriget med låg intensitet och befinner oss i ett krigstillstånd. I ett krig med låg intensitet utförs attacker för att stressa polisen, bryta ner myndigheterna och sätta förtroende mellan människor ur spel. På detta sätt kollapsar samhället långsamt, och därmed också människorna

”Fly för livet”

En kommentar som upprepades flera gånger i medias rapporter från Annedal, var att människor tvingades fly för livet. Denna mening låter konstigt bekant för svenskar. Detta är vad vi har fått som en förklaring till att Sverige har tagit emot två miljoner migranter de senaste 20 åren – det är vår mänskliga plikt att välkomna människor som har flytt för sina liv. Men vart ska vi fly när våra hus sprängs? När vaknar våra barn från skott? När skadas våra anhöriga, fysiskt eller psykiskt, av attackerna?

Svara mig gärna här: Nu när svenskarna i decennier har öppnat sina hjärtan för människor som flydde för sina liv – vart ska vi fly när våra liv hotas?

Många som bodde i huset i Annedal ska ha sagt att de nu vill flytta från Göteborg. Det har helt enkelt blivit för farligt att bo där. Men vart skulle de fly? Det är inte mycket säkrare någon annanstans i Sverige. Kommunalrådsledaren i Göteborg, moderaten Axel Josefson, sa också under förmiddagens direktsändning från Övre Husargatan att ingen behövde känna så här.

– Man ska inte vara rädd för att man ska ha bomber och skjutningar i sina bostadsområden, sier Axel Josefson i intervjuet med Göteborgs-Posten.

– Du ska inte vara rädd för att ha bomber och skjutningar i dina bostadsområden, säger Axel Josefson i intervjun med Göteborgs-Posten.

Nej. Du borde inte vara det. Inte i den bästa av världar. Men bomber och skott är inte fantasier, och människor lider inte av ”bombfobi”. Rädslan är berättigad. Det finns riktiga bomber som exploderar i trapphus, på balkonger och i sovrum. Bomber med explosiv effekt för att skrämma, stympa och döda. Sådana bomber bör man frukta. Tro mig!

För på platser där du kan stöta på sådana bomber i ditt vardagsliv är det inte säkert att vara. På dessa platser är det krig.…”

——————————————————————————————-

Omskrivningar av invandringsrelaterad brottslighet från systemmedia börjar nu bli pinsamma och ger upphov till både ironi och stor munterhet på sociala medier.

Media och Verkligheten

  • Explosioner = Bombattentat
  • Grupperingar = Våldsbenägna klaner (kanske ville media få oss att tro att det var etniskt svenska docenter och studenter som slogs utav helvete i Lund)
  • Linköpingsbo, Norrköpingsbo, Svensk osv. = Kriminell ung man, ofta med utomeuropisk etnicitet
  • Ingen misstänkt, ingen gripen = med stor sannolikhet en ung man från 2:a generationens invandrare

I systemmedia är etnicitet tabubelagt, till skillnad från postmoderna identitetspolitikers hyllningar, för karriären går som smort för utomeuropiska migranter oavsett deras vandel.

Vänstern med liberaler lever i symbios med mångkulturens berikare, bidrag mot röster. PK folket måste ständigt visa sin tolerans och inkluderingsvilja mot sin nya väljarbas, även om vissa av dem rånar, våldtar, skjuter, spränger, mördar och eldar upp oss, medan alltför många av deras bröder och systrar tiger och samtycker.

Eftersom det är välfärden majoriteten vill ha, inte demokrati, inte våra värderingar och vårt sätt att leva.

Olle Ljungbeck ger rasist-upprörd politiker svar på tal

Helena Englund (L), ojar sig i Gävle Dagblad, 4/8 om rasism inom vården. Hon anser att vi borde göra mer för att motverka detta, förmodligen menar hon med ”Vi” andra änglakörspolitiker. Och de utsatta är givetvis invandrare. Att svenskar kan bli utsatta för rasism av invandrare finns inte i hennes lilla hjärnkontor.
För anställda och utsatta patienter vågar inte anmäla, när de utsätts för rasism av invandrare. Kriminella gäng med sin klan som kräver förturer och skall anmäla personal på akuten och vårdavdelningar. De kan leva amok och skrämmer och tom skadar andra patienter (Jag själv blev redan under min yrkestid som sjukgymnast 1969-2012 utsatt för hotelser av missnöjda invandrare som önskade funktionsintyg för mera bidrag).

Tag med dig din man”, sa en väninna till min syster om du skall få bra bemötande av den utomeuropiska läkaren, det räcker om maken sitter så han syns bredvid Dig i väntrummet.
(Kanske jag som ingen har, kan göra ett upprop på bloggen om lite manshyra inför nästa läkarbesök?)

https://www.gd.se/artikel/debatt-vi-behover-gora-mer-for-att-motverka-rasism-inom-varden

—————————————————————————————————

”Det har blivit alltmer vanligt att politiker uttalar sig om sådant de inte vet något om. Du Helena Englund utgör inget undantag. Samma besser-visseraktighet som landets statsminister ger uttryck för. Ni politiker förfasar er över ord och uttryck, men är totalt oförmögna att göra något åt det som rent faktiskt är  fel, i er rädsla för att bli kallade rasister eller invandrarmotståndare. Här skall Du därför få dig en tankeställare; 

Jag vårdar sedan en tid en nära anhörig som drabbats av det ni aldrig vågar tala om. Hur sant och verkligt det än är i er skräck för att bli beskyllda för rasism. Denna person som jag nu vårdar sedan tre år sedan blev då hastigt sjuk med svåra smärtor. För oss var det därför nödvändigt att omgående söka läkar-hjälp på en av Gävles hälsocentraler. Den läkare vi anvisades visade sig vara en invandrare som förklarade att han inte kunde ställa någon diagnos och därefter ge behandling.

SvD: Tar tid för utländska läkare att legitimeras

Den svenske läkaren var ledig varför hon fick återkomma om 14 dagar då den svenske läkaren skulle vara tillbaka. Efter 14 dagar besökte vi ånyo hälsocentralen med samma resultat. Beskedet vi fick var att den svenske läkaren fortfarande inte var i tjänst varför vi ombads återkomma ånyo efter 14 dagar.

Tyvärr blev min anhörig så dålig redan efter en vecka att vi trots tidigare besked tvingades uppsöka läkare på nytt på hälsocentralen. Samma besked som förra gången. Den svenske läkaren fanns inte på plats och då kunde varken diagnos ställas eller behandling ske. Vi hann emellertid inte mer än få detta besked då min anhörig svimmade och föll till golvet. Ambulans larmades som förde henne till lasarettet för omedelbar behandling. Beskedet vi fick en dag senare var att om vi väntat med behandlingen mer än två timmar hade hon avlidit. Min anhörig är fortfarande inte frisk.

Det som genomsyrar er politiker som är bärare av godhetssyndromet är att ni aldrig vågar säga sanningen om sådant som har med invandrare och migration att göra.

Nej vi andra skall tvingas att förneka verkligheten som ni gör varje dag annars är vi rasister. Självklart var felet i första hand politikernas och tjänstemännens och inte den invandrade läkarens, som inte garanterade de sjuksökande sådan läkare som besatt nödvändig kunskap. Den invandrade läkaren borde emellertid självklart fått redogöra för sin kompetens. Men den som hade krävt detta hade självklart varit rasist i era godhetsapostlars ögon och öron.
Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle”

Gustav Fröding om Hin Onde själv

Detta citat finns i en kommentar efter Birgitta Sparfs inlägg om ”Alla dessa dårar.” i Det Goda samhället den 26 juli.

Utgångspunkten var denna gång en dåre i DN (den 25 juli) som fick sin religiositet att djupna när han öppnade sitt hem för en ensamkommande afghan, hans extrason.

Denna dåre var Daniel Berner, politiker och pastor i Missionsförbundet i Vetlanda, som hade har gått ur KD på grund av deras migrationspolitik.

Själv kände jag hur blodtrycket höjdes bara efter några rader, så jag kokade en stark kopp kaffe i stället för att läsa resten av godhetssignaleringen från Vetlanda (får låna grannens söndags DN. Mest för att hålla mig á jour med dårskapen).

En utmärkt sammanfattning av alla landets dårar ger signaturen ”Bergman” i kommentatorsfältet genom att citera nationalskalden Gustav Fröding.

Bergman den 26 juli, 2021 kl. 07:18 

Jag vill ej vara ädel, jag vill ej vara god,
de gode och de ädle de ställa upp sin stod
i skönaste belysning på högsta piedestal
med inskrift om bedrifter i hörnet av sin sal.

Sen stå de och betrakta sin älskliga bild,
hur ädel är ej minen, hur god och blid och mild,
de tänka i sitt hjärta: Si, allt är ganska gott!
– men bakom står Hin onde och hostar så smått”.
Gustav Fröding

Bildresultat för gustaf Fröding

Om Gustav Fröding var en vänsterns avhoppare låter jag vara osagt, men Kristian Lundberg författare, poet är det.

SvD har en serie som kallas ”Vänsterns avhoppare” vilket är mycket glädjande.

”….I den vänsterriktade debatten är världen enkel och okomplicerad. Man är vän eller fiende. Och de flesta är fiender, minsta avsteg eller ens misstanke om felsteg, straffas hårt och obönhörligen. Om det nu inte gäller den egna rörelsens historiska bakgrund, där man kan ursäkta allt från folkmord till politiska utrensningar….”
https://www.svd.se/kristian-lundberg-sa-blev-jag-ett-hogerspoke

Sommarpratare i tjocka offerkoftor och PK elitens dubbla måttstockar

Numera orkar jag inte lyssna på SR:s sommarpratare, där tävlan råder i Sverigehat och deras erbarmligt svåra kamp för att hålla sig kvar på identitetsräckmackan fram till blomsterkrans i håret och mikrofonen framför sig. Där deras godhet och utsatthet flödar, så tårarna riktigt får spruta fram från SD hatande lyssnare.

Sedan när de får mothugg på sociala medier då gnäller de ett varv till och Morgan Johansson tröstar, så det står härliga till.

Först ut får bli Peter Springare som i Bulletin konstaterar att det är skillnad på poliser med rätt åsikter och poliser med fel.

Bildresultat för Peter Springare

Efter ett sommarprat och ett antal nyupptäckta tweets har samhällsdebattören och polisen Nadim Ghazale hamnat i blåsväder. Men etablissemanget tycks i stort sluta upp bakom Ghazale. Peter Springare jämför med reaktionerna när det blåste upp till storm kring honom själv….” https://bulletin.nu/springare-det-ar-skillnad-pa-poliser-med-ratt-asikter-och-poliser-med-fel?fbclid=IwAR0uGYp0WAvM7-diq3Udb06cI92AJV6_9eCo92-mmXbipFgP1z9d2f904Sc

Vi minns hur det tog hus i helsike, när han påpekade att elefanten i polisens vardag handlade om

”….den invandrade och krigsinspirerade kriminaliteten och om invandrade kriminellas bidrag till ökningen av den grova våldskriminaliteten. Utöver det beskrev jag också helt krasst hur en vanlig utredningsvecka såg ut på Grova Brottsroteln i Örebro, där jag var förundersökningsledare….//Den högsta polisledningen gick i spinn. Värdegrundsmuren rasade. Jämställdhets- och mångfaldskulissen klappade ihop. Jag anmäldes de nästkommande två åren vid fem, sex tillfällen till internutredningen för olika påhittade brott.…..”

Här återger Springare Ghazales rätta synpunkter, som bara gav tystnad från polisledning och beröm från ”konsensusgrävarna och deras svans tycker naturligtvis att Nadim inte gjort något fel.”

Twitter 16 jan 2017: ”Att rösta på SD i missnöje mot de andra partierna är som att äta bajs för att man inte gillar maten”. 

6 sept 2017: ”Var ansöker jag om jobbet till rikspolischef? Det vita gubbväldet på toppen av hierarkin hade behövt både lite ”färg” och föryngring”.

 9 nov 2015: ”SD kan suga närmsta inavlade hästpenis, men faktum kvarstår att styrande politiker sedan länge misslyckats fatalt med integrationspolitiken”. 

1 juli 2014: ”Kan vi inte ge SD och rassepacket ett landskap, typ Skåne, så de kan stänga in sig och låta oss andra normala leva i fred”. 

16 aug 2017: ”Fuck er ”alt-right” Fuck er ”counter-jihad” Fuck er SD & andra rasistsvin Ni är förklädda nazister allihop Ni är problemet Ni är hotet”.

 17 juli 2014: ” Fuck cancer, även mänsklig cancer såsom ISIS, Hamas, Israel och Putin”.

För dessa korrekta åsikter har han fått vara polisens ansikte i ”Veckans Brott” och givetvis fått programledarens beundrande kroppsspråk i ”Min sanning”. En riktig gullgosse för SR&SVT.

Vårt skämt till justitieminister, Morgan Johansson rycker ut till Nadims försvar. Han skriver på Twitter: Det är så här hatarna gör när de försöker komma åt starka företrädare vars åsikter de inte gillar. Vi är många som gillar det du gör.” 

Nu över till Smedjebacken i Det Goda Samhället;

Ännu en sommarpratare har nu berättat om utanförskapet och rasismen som möter invandrare i Sverige. Denna gång var det den 24-åriga programledaren och komikern Kristina ”Keyyo” Petrushina, som i Sommar i P1 fick berätta om hur tufft hennes liv blev när hon flyttade från ryska Omsk till Smedjebacken. Vid ett tillfälle var hon till och med den enda i klassen som inte fick en inbjudan till kalas…
Här reflekterar vår gästskribent Ann Kristin Sandlund över Keyyos Sommarprat: https://detgodasamhallet.com/2021/07/21/gastskribent-ann-kristin-sandlund-keyyo-har-berattat-sin-historia-nu-berattar-jag-min/#more-46896

Skribenten avslutar sitt gästinlägg med;

”…..Om man inser att livet aldrig någonsin kommer att vara ”rättvist”, vilket jag fick lära mig från start, men att man kan forma sin tillvaro genom hårt slit, fysiskt och psykiskt, så har man bättre förutsättningar än de som drar på sig offerkoftan.
Världen styrs av människor, och vi är lika storartade som småaktiga. Men man kan göra upp med livslögnerna, för man ska inte lura sig själv.

Sedan jämrade sig Anna Wallenstein för alla hemskheter hon hade utsatts för pga sin svarta hudfärg den 19 juli, adopterad från Etiopien. Varför inte packa sin väska och dra tillbaka till sitt ursprung? https://detgodasamhallet.com/2021/07/21/birgitta-sparf-enough-is-enough/

I stället för krans i håret till nästa års sommarpratare förslår jag tjocka, röda offerkoftor!

Bildresultat för röda koftor

Kristerssons belackare är det största hotet mot demokratin

Änglakörens upprörda känslor från rödgröna politiker har just nu dämpats något, efter Kristerssons uttalande om att invandringen är en belastning för landet, efter vådaskjutning av små barn i Flemingsberg. Nu är alla ett eko av statsministerns förtvivlan och bestörtning.

Att koppla ihop skottsalvorna med deras egen gränslösa politik, finns inte ett spår av i deras hjärnkontor och med den nya utlänningslagen, som sjösattes den 20 juli står undantagen för att få sanna med livstids försörjning som spön i backen.
https://samtiden.nu/2021/07/idag-oppnas-sveriges-granser-an-mer/

Allt medan statsmedia hävdar motsatsen.
https://www.svd.se/nu-skarps-regler-for-att-stanna-i-sverige

Eftersom vänstermedias papperskorg ännu är fylld av protester mot dessa ”liberala fintänkare” som Robert Starman skriver på Facebook; vars inlägg behöver återges, eftersom infantilitet och lättkränkthet hos Löfven inklusive hans ministrar genomsyrar alla deras ansvarsområden.

Ett exempel är när Tobias Billström, som på Twitter ofint påminde justitieministern att ”det här sker på din vakt”, och frågade: ”Barn skjuts i vårt land och vad gör du och regeringen? Vänder er på andra sidan i hängmattan?” Morgan Johansson svarade: ”Barn blir skottskadade och Moderaternas reaktion är att raljera och driva partipolitik. Det är ovärdigt.”

Men det ovärdiga är inte, skrev Tove Livendahl i SvD;

https://www.svd.se/med-defaitismen-som-ledstjarna

”….att oppositionen ställer impertinenta och kravfyllda frågor till regeringen om dess ansvar, utan att en fem- respektive sexåring blev skottskadade i lördags kväll. Och att en 33-årig polis blev skjuten till döds för blott ett par veckor sedan….”

Här poserar den landsförstörande trojkan med Löfven, Damberg och Johansson.

Statsministern, inrikesministern, justitieministern.
Statsministern, inrikesministern, justitieministern. Foto: Claudio Bresciani/TT
(bilden från artikeln i SvD.)

Robert Starman ger i sitt inlägg på Facebook en rad exempel på regeringens ovärdigheter, som Kristersson syftade på;

”Graden av infantilitet som följer av Moderatledaren Ulf Kristerssons uttalande om att ”invandringen är en belastning” slår i princip minutligen nya bottennivåer.

Välbeställda liberala fintänkare med dignande ISK-konton med nån form av släktforskad invandringskoppling frågar sig (på Twitter företrädesvis) om Kristersson anser att de och inte sällan deras föräldrar och/eller barn är en belastning?

Utöver det faktum att de nu, men sannolikt även hela sin vakna del av dygnet, ÄR en belastning FÖR DEBATTEN vet de givetvis själva att de inte är någon belastning för samhället. Offerkoftan är dock mjuk och skön mot det ömma skinn som täcker deras ryggradslösa kroppar.

-De är nämligen inte somalier i Dödspatrullen vars föräldrar är analfabeter i livslångt bidragsberoende. Den så kallade etniska medborgarlönen.

-De är heller inte uzbeker som jobbar svart hos Özz Nujen och kör ihjäl folk med lastbil på Drottninggatan. De är inte Irakiska försvarsministrar.

– De är heller inte så kallade IS-kvinnor som med berått mod åker till Syrien och det av Daesh utropade kalifatet för att systematiskt avla fram nya jihadister i det heliga kriget mot svenska kuffars.

-De är heller inte Orten-kids i öppet förklarat krig mot svenskt samhälle, ordningsmakt och rättsväsende.

-De är heller inte en av de 600000 utrikesfödda som INTE går till jobbet ens en timme i veckan!!

-De är inte ens Morgan Johansson eller Dan Eliassson

Thomas Sowell har skrivit tre böcker av specifik signifikans för att förstå vad som hänt i vår omvärld i den globala migrationens kölvatten.

  • Conquests and Cultures (1997)
  • Migrations and Cultures (1996) –
  • Race and Cultures. (1995)

Detta efter ett ENORMT researcharbete som skulle blivit en bok men som i stället blev tre.

Ni kan med fördel läsa även
– Intellectuals and race (2013)

och inte minst de två böckerna
– The vision of the anointed (1995)
– Intellectuals and society ( 2010)
För att försöka förstå den moraliska rättfärdighet som präglar de som avsiktligt väljer att missförstå Ulf Kristersson.

Vissa invandrare är en belastning för Sverige.
Väldigt många är det inte.
Det handlar om vilka som kommer, hur många som kommer och under hur kort eller lång tid det sker.
Signalpolitik, push and pullfaktorer och strukturell naivitet kokar inte ihop till en god nationalekonomisk rätt.

Samt givetvis hur den svenska arbetsmarknaden ser ut och matcher det invandrande humankapitalet och vilka politiska vindar som blåser.
Sist men inte minst också hur krasst man klarar av att problematisera och/eller pragmatiskt diskutera lösningar, kapacitet och integrationsmetodik utifrån etnicitet, kultur och utbildningsnivåer.

Något som Sverige är världsledande i att vara sämst på.
Väljarnas dom i September 2022 kommer vara stenhård mot Lööf, Löfven och hela den mediala statsapparatens propagandaarbete.
För där finns Sveriges största belastning…..”

Bildresultat för skjutningar
Bildkälla: svt.se

Är Du höger-vänster, GAL-TAN, woke och en Baizuo?

Det gäller att hänga med för en pensionär, så man vet vad man är. Nu är frågan om man är höger, vänster, Gal-Tan eller en Baizou som oftast är woke. Vilket innebär att man är en medveten/woke och polistskt korrekt person/baizuo.

Bildresultat för pride flagga hos partiledarna
Partiledarna förutom Jimmie Åkesson, notera Kristerssons tveksamhet med prideflaggan

Förr var det enkelt vänster eller höger. ”Vi röstar på Erlander för han är en rejäl karl”, sa mina föräldrar, när jag var ung. Per Albin och Hjalmar Branting var rejäla karlar för farmor och farfar, fattiga statare i norra Värmland, som kämpade för att överleva dagen med alla barnen.
Vänstern gynnade arbetarna och högern kapitalisterna. I dag är det tvärtom, vänstern förtrycker landets arbetare och gillar globala hyperkapitalister. De inbillar sig att deras gamla våta dröm om en socialistisk världsregering håller på att gå i uppfyllelse, med filantropen Soros som draglok.

  Numera råder ofta GAL och TAN som definition på politisk åskådning, men där hamnade jag lite mittemellan begreppen.

GAL-TAN utgör ändpunkter på en politisk skala, som har utmanat den gamla vänster-höger skalan. GAL står för grön, alternativ och liberal, dvs. underförstått snäll och TAN beskrivs som traditionell, auktoritär och nationalistisk, så alla förstår att här finns en elak samling. Att jag är traditionell och värnar fosterlandet är helt rätt, men inte auktoritär, som vänsterns PK maffia är.

Därefter kom begreppet att vara medveten, dvs ”woke” från USA, främst från dess universitet, som blev ledstjärna för aktivister inom BLM-rörelsen som uppmärksammat polisbrutalitet och rasism mot afroamerikaner med mycket selektiva glasögon.

 Att vara woke är enligt Wikipedia att visa att man är medveten om sociala orättvisor, bristande jämlikhet mellan raser och kön, men begreppet har också kritiserats för att vara alltför storslaget och öppna för intolerans för de omedvetna, som inte insett identitetspolitikens och relativismens fördelar.

I fjol tog en modig man, filisofiprofessorn Arif Ahmed vid Cambridge universitet strid mot förslaget att alla på universitetet måste respektera identitetspolitiken, när de yttrade sig, något som han kallade för en ny ”Mc Carthyism” genom att ”woke constraints on freedom of speach.”

Tack och lov så avslogs detta förslag från sumpmarken, tack vare hans idoga namninsamling.

På Konstfack var det tvärtom. Ömtåliga konstnärssjälar hos både studenter och lärare gick till storms mot modiga professorn Sara Kristoffersson, som i DN debatt den 1 februari i år, förklarade att namnet ”Vita Havet” på en utställningssal bara var en färg och inte hade något med rasism att göra. Hon skrev vidare ”att vi lever i ett samhälle ”där ’kränkt’ blivit ett mantra och ängsligheten för att kränka banar väg för orimliga eftergifter”.

Nu har Kina slagit tillbaka, inte bara mot H&M utan synliggjort baksidan på att vara ”woke” med begreppet ”Baizuo.”
En baizuo betyder en välutbildad, men naiv person som propagerar för fred, jämlikhet för alla, bara för att få ge sig själv en känsla av överlägsenhet, dvs. den vänsterliberala änglakören i aktion. En baizuo bryr sig mest om invandring, minoriteter, HBTQ, mångkultur, klimat och har politiskt korrekthet som ledstjärna.

Enligt den alternativa internet ordboken ”Urban Dictionary” ser kineserna västerlänningar ofta som baizuo, de är arroganta och okunniga om verkligheten. De har medlidande med resten av världen och tror att de tillsammans är världsfrälsaren, som räddar de rättfärdiga, dömer de onda, skapar fred och räddar jorden. En förrädisk utopi, eftersom konsekvensanalys av deras falska godhet inte ingår.

 Troligen har Jimmie Åkesson och Märta Stenevi lättare att definiera sig med begreppen, än en gammal pensionär.

Att arbeta och sköta sig, inte utmärka sig och inte ligga samhället till last var råden, som vi 40-talister fick med modersmjölken. I dag råder tvärtom, sko dej på skattebetalarna och utmärk dig med PK-floskler, det är en godhetspositionerande baizuo i högform.
Kanske förklaringen till att vi pensionärer är svåranpassade till dagens begreppsindelningar är att både vi och denna lärdom är passé?

Ett liknande inlägg har tidigare publicerats på Newsvoice.

https://newsvoice.se/2021/04/gal-tan-woke-baizuo/

……………………………………………………………………………………….

Kors i taket, nu har jag fått in en längre replik på insandare@dn.se efter ett inlägg av Claes Thulin i Ljungsbro. Han är alltid woke och en ivrig representant för baizuo.

Här är hans inlägg: https://www.dn.se/insandare/ensamkommande-behovs-nar-fler-svenskar-blir-aldre/

Han skriver ofta i vår lokaltidning ”Östgöta Correspondenten” samt publiceras i systemmedias insändarspalter och debattutrymme, som jag själv blev persona non grata för när mina debattinlägg blev alltmer okorrekta efter 2000-talet.

Mitt svar: https://www.dn.se/insandare/svar-fordela-kostnaden-for-ensamkommande-jamnare-over-landet/

Min rubrik var ”Lönsam godhets-posiotionering” men redaktörer och redigerare har makt att ändra och jag förstår att den var för häftig för DN.

Ros och mest ris i kommentatorsfältet och oss emellan så har jag stupat på den förbaskade E-legitimationen, så jag kan inte svara, för som ni redan vet, så har min datakunskap skamliga brister. Men att argumentera med en baizuo är inte lätt, rasiststämpeln åker fram direkt och sen är det klart. Lönsamheten inom flyktingindustrin måste försvaras oavsett argument.

Strukturell rasism löper amok inom akademi och SR

Systemmedias skribenter skriver ofta om strukturell rasism och om den vite mannens privilegier för att visa hur ”woke” de är. Att vara woke är fint, för då är man medveten om världens orättvisor som den vite mannen har orsakat, inget hen här inte.

Nu råkar det vara så att Sverige är ett land som är betydligt mindre rasistiskt är flertalet andra länder, men det bekommer inte vänsterns bortskämda akademiker med sina vänsterliberala politiker.
Problemet är menar dessa skrymtare att ditt omedvetna är rasistiskt!

De sitter som en samling papegojor i sina elfenbenstorn och tävlar i obegripligheter, en slags moralisk onani, samtidigt som de skambelägger andra, som inte upptäckt sin omedvetna rasism. För de går upp tidigt, jobbar och sliter för att få ekonomin att gå ihop och betalar sin skatt utan fiffiga avdragsmöjligheter och skiter fullständigt i dessa uppblåsta akademikers tävlan i absurditeter.

Det senaste elfenbenstornet är Konstfack där woke-utlösningen synliggjorde att konstutställningsrummets namn ”Vita Havet” omedelbart måste ändras.

Detta var ju höjden av rasism!

Så nu kan vi, av dessa ”wokade” kultursjälar, vänta utrensningar av allt som kallas för vitt.
Jag kan tänka mig att lite av skammens rodnad skymtade på dessa ideologiska aktivister, för att de inte hade upptäckt denna rasism tidigare.

En modig kollega, professor Sara Kristofferson invände mot ändringsförslaget och hävdade att namn och färger inte hade något med rasism att göra.

https://www.dn.se/kultur/sara-kristoffersson-nej-vita-havet-pa-konstfack-har-inget-med-rasism-att-gora/

Bildresultat för konstfack

Salen eller dess namn inget har med rasism att göra, varken idag eller historiskt, skrev hon, men då blev upprördheten stor bland dessa pladdrande papegojor. Namninsamling startades, replik skrevs, hör här ”en ideologiskt ritualiserad plats med rötter i den västerländska modernismen – en tradition som har förespråkat idéer om vithet, renhet och rasbiologi” (DN kultur den 5/2).

Att SR utgör ett elfenbenstorn har knappast undgått någon läsare på denna blogg. Ni minns väl deras deras upprop i fjol om hur rasistisk SR var, för mångfladskraven var för svaga !!!

Tidningen Fokus följde upp och intervjuade personal; ”Många är rädda. På våra möten är det ena sidan som pladdrar på, medan den andra sidan sitter tyst. Man vill inte få stämpeln på sig att vara rasist”.

Tänk om vi kunde fösa in dessa pladdrande papegojor i en bur och slänga bort nyckeln, för utan detta så faller akademin allt längre ner i sumpmarken, där postmodernism och identitetspolitik frodas.

Källa: https://www.gp.se/ledare/på-sr-och-konstfack-måste-alla-rätta-sig-i-ledet-1.41589976

Ps. Låna gärna boken ”Så blev vi alla rasister” av Adam Cwejman och Ivar Arpi på biblioteken eller beställ den från bokus, den kostar 150 kr https://www.bokus.com/bok/9789177031147/sa-blev-vi-alla-rasister/ DS.

Så blev vi alla rasister (häftad)

Ps. Nu är det slut med cocacolan!

https://samnytt.se/coca-colas-chockerande-krav-till-anstallda-be-less-white/Ds.