Kategoriarkiv: Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande ger högaffektiva utbrott

Nina Dervish är journalist och författare och han var medförfattare till boken ”Varför mördar man sin dotter” och anklagas givetvis av kulturmarxisterna och hela identitetsvänstern för muslimhat.

Här skriver han skriver på Facebook:
”På tal om Hejlskov visavi Skogstad…”

Jag själv var tvungen att googla på dessa herrar, för att förstå Nina Dervishs Facebookinlägg, för jag är ingen trogen lyssnare av TV4 med Malou vov Sivert.

https://www.expressen.se/nyheter/storbraket-efter-debatten-i-tv4-jag-blev-skarrad/

En kort smf: Bo Hejlskov Elén är psykolog och förträder och tjänar kosing på metoden ”Lågaffektivt bemötande”.

Isak Skogstad är lärare i verkligheten och inte imponerad av ”verktygen” från akademiska elfenbenstorn.

Där metoden prövats har strul och bråk ökat i klassrummen.

DET HÄR ÄR LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (från länken ovan)

”En metod som splittrar den svenska skolan. Den beskrivs som ett förhållningssätt för att hantera ”problemskapande beteende” hos elever.

 Bo Hejlskov Elvén är den främsta företrädaren i Sverige. Enligt honom består metoden av en uppsättning verktyg för att kunna hantera svåra situationer utan att trappa upp konflikter, att utvärdera samt förändra.
En grundprincip är att affekt smittar – och därför bör en lärare behålla lugn och kontroll.
Metoden användes till en början för att hantera personer med grava neuropsykiatriska funktionshinder.
Bo Hejlskov Elvén säger att han utgår från barnens rättigheter och att metodens motståndare har ”en auktoritär barnsyn”.
Isak Skogstad menar att han som lärare måste sätta ”laget före jaget” och därför ha rätt att bland annat avvisa elever.”

Källor: SkolvärldenSvenska Dagbladet DebattHumanaBo Hejlskov Elvéns hemsida 

Nu till Nina Dermish facebookinlägg;

”En läsare kommenterade mitt tidigare inlägg med följande (Jag vet vem läsaren är och har förtroende för denne): 
»
Hejlskov var på vår skola och föreläste för två år sedan ungefär. Jag hade aldrig hört talas om honom innan dess, och ärligt talat så var jag förvånad över hur blåst han var.
Idiotiska liknelser mellan klassrummet och en bilverkstad, där lärare som inte tog hänsyn till varje elevs unika behov var “lata”. “Skulle du acceptera liknande från en bilmekaniker? Att han lät bli att göra ett bra jobb med din bil för att det var för svårt eller tidskrävande?”, frågade
Hejlskov retoriskt.

Givet min erfarenhet av mekaniker… Så antagligen. Och då jobbar mekaniker ändå bara med en bil åt gången.
Lärare förväntas däremot idag att samla stora klasser med infödda svenskar, andraspråkselever och elever med olika diagnoser eller funktionsnedsättningar i ett och samma klassrum och tillhandahålla en undervisning som fungerar för alla, under tomma ledord om “inkluderande lärmiljöer” och “anpassad undervisning”. Det är mer än “en utmaning”.
För att använda Hejlskovs egen liknelse så förväntas en mekaniker reparera 30 olika bilar samtidigt.


Hejlskov drog under föreläsningen även upp sin egen dotter som exempel. Uppenbarligen har hon ADHD, och under hennes skolgång blev Bo upprepade gånger uppringd av lärare på skolan/skolor där hon gick, för att hon slog sönder fönsterrutor där när hon fick utbrott. Föga förvånande ville man att Bo skulle ta tag i saken på sin kant.
Inte utan stolthet berättade han för åhörarna att han då svarade att han inte kunde ta ansvar för vad hans dotter gjorde på skolan, och att det var personalens ansvar att se till att hon inte slog sönder fönster.


Själv hade jag skämts ögonen ur mig om mitt barn levde rövare på det viset, och att försöka lämpa över mitt uppfostransansvar på skolan hade aldrig fallit mig in. Sålunda funtad är dock inte Hejlskov.”

……………………………………………………………………………………………..

Slutsats: Hejlskov är en bluffmakare, som gör pengar på att sätta lärare i skamvrån och tyvärr vimlar det av akademiska karriärister som vill tjäna pengar på korrekta floskler, som smälter som snö i sol, när de utsätts för dagens verklighet.

De är heller inte vana vid debatt, för de klarar inte av erfarenhetstunga motståndare. De vill helst föreläsa för kvinnor med hjärtat till vänster, där majoriteten ler, nickar och håller med, dvs. lärare, som står rektorn närmast och inte är så kinkiga med betygen och har ofta belönats med flera tusenlappar för dessa meriter, som splittrat lärarkåren.

En varningsskylt borde sättas upp för skolverkets karriärister, som med alla medel vill sudda ut vår historia, vår religion och demokratins rötter, så att vi blir lika rotlösa som den politiska eliten. Djupa rötter i landets mylla är ett hinder för NWO.