”Tyck om mig för den jag är, inte för vad jag presterar” är ett mantra som jag har svårt att förstå. Då ser jag bara en hög med muskler, skelett med olika organ som sitter på en stol utan att göra någonting.
Detta mantra verkar vara kyrkans nya giv, som Patrik Engellau i DGS satte fingret på när han skrev om kyrkans nya psalmer.
”Det finns alltför många som vill tala om/ Att du bör vara si och så/ Gud Fader själv, han accepterar dig ändå/ Och det kan du lita på...” från psalm 791.
Budskapen från Engellau instämmer jag helt i:
”…Det första budskapet är att barnet inte nödvändigtvis ingår i någon gemenskap, utan är en unik varelse: ”Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du”.
(och det kanske vi skall vara glada över, min reflexion)
Det andra budskapet är att barnet ska lära sig att skita i om vuxenvärlden eventuellt försöker undervisa och uppfostra henne ty Gud själv struntar i om barnet lär sig något eller inte..” https://detgodasamhallet.com/2025/09/11/patrik-engellau-svenska-kyrkans-psalmer-2/
Jag tycker om människor som anstränger sig, kämpar mot olika mål, som lyckas och misslyckas, inte kliver på andra, studerar, arbetar och sköter sig efter landets lag och rätt. När livet är hårt är det tillåtet att bryta ihop, men att sedan resa sig och komma igen är stort.
Jag tycker illa om positioneringen i godhet som blomstrar hos allt för många politiker, kändisar och skribenter i statsmedia och deras snabba stämpel med rasism och höger extremism så fort någon ifrågasätter deras mantra om små och svaga, som alltid befinner sig i utanförskap, där aldrig någon är lat eller smart.
Tyvärr är det lätt att döma ut personer efter partitillhörighet som inte tycker som jag i olika samhällsfrågor, och inte uppmärksamma dem, när de för fram något bra.
Veronica Palm (S) har inte tillhört mina favoriter, men för Correns krönika den 6 september skall hon ha en eloge. Palm är numera politisk redaktör på Norrländska socialdemokraten. Då är det som om mitt arbetar arv och – 68 års student rörelse kvicknar till igen.
”Förskolekoncernen tar ut miljoner – men sparar in på barnens smör
De flesta klagomål som föräldrar har på privata förskolor utreds internt, utan insyn från övriga samhället. Riksrevisionen har larmat om att kontrollen av förskolebranschen i stort sett är obefintlig. Okej att maten, inte minst Bregott har blivit dyrare, men ägarna på Hagvidson har på fyra år plockat ut 64,5 miljoner i vinster och gett sig själva arvoden och löner på 10 miljoner. Nu måste de alltså snåla in på barnens mellanmål….”
Föräldrar klagar, men insynen i privata välfärdsföretag är nästan obefintlig, riksrevisionen har upprepade gånger klagat, utan effekt. Aftonbladet har visat att landet har över 2000 privata förskole bolag, där de i toppligan har vinstmarginal på över 40 %.
Tyvärr är hyckleriet utbrett. Magdalena Andersson (S) kommenterar detta Bergott larm med: Det är självklart att de pengar som vi betalar i skatt ska gå till att barnen ska ha en riktigt bra förskola och inte till aktieägarna”.
Men varför var hennes parti med på den marknads liberala båten som satte skolan på börsen kan man fråga sig. Valfrihet var nyckelordet, som alla partier mässade om. Inte ens i regeringsställning vågade Persson, Löfven och Andersson dra tillbaka beslutet om riskkapitalbolagens inträde inom välfärden.
Skattefinansierade riskbolag blev helt utan risk och tyvärr glömde politiker att aktiebolagets främsta uppgift är att generera vinst till deras ägare.
Friskolereformen genomfördes i Sverige 1992 av regeringen Bildt och innebar bland annat att friskolor skulle kunna få skolpeng från staten för varje elev.
”Socialdemokraterna har vacklat i frågan genom åren som har
resulterat i ett otydligt ställningstagande. En ideologisk förskjutning
förskjutning har skett, då partiet har prioriterat så kallade marknadsliberala värden framför klassiska socialdemokratiska värden” är slutsatsen från en master uppsats från Uppsala Universitet ht 2020, som nog inte Magdalena Andersson tagit del av.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1525101/FULLTEXT01.pdf
Socialdemokraternas ideologiska förskjutning verkar numera vara partiets paradgren, med Nato medlemskap, DCA avtal, Rysslands skräck, vurmandet för Zelenskyj och EU:s självmordspolitik mot Europas näringsliv.
Privata vinstdrivande företag har större drivkraft än offentliga att effektivisera och hålla kvaliteten hög. De vill gå med vinst och därför måste de erbjuda en produkt som många vill ha, lyder argumenten från privatisten. och när brister avslöjas och kundunderlaget sviker, då blir det konkurs som hamnar i skattebetalarnas knä.
Medan motargumenten lyder; Det finns en risk att kvaliteten försämras om privata företag satsar på kostnadsbesparingar. Vinstdrivande bolag kan satsa på besparingar för att det är ett lätt sätt att öka vinsten.
Det är väl belagt att friskolor har färre legitimerade lärare än kommunala och elever med särskilda behov är inte speciellt välkomna. Däremot finns många lockande anbud som fångar elever och glädjebetyg är mer förkommande.
Tyvärr förlorar kommuner och regioner både på gungorna och karusellen, först ut med skolpengen, vård avtalens kostnader och sedan behövs omfattande kontroller om avtalens efterlevand. Omsorgsföretag har visat stora brister, då resurs svaga vårdtagare är enkelt att manövrera ut, om inte starka anhöriga finns i närheten som kan klaga hos ansvariga politiker, så att de motvilligt måste uppmärksamma problemen.
Debatten har rasat under de senaste 15 åren, där privata välfärdsföretag stormat mot all begränsning av vinster. När regeringens utredare Ilmar Reepalu föreslog ett vinsttak på 7 procent för privata välfärdsföretag under 2016 rasade givetvis välfärdsföretagens ägare. Kritiken var mest byggd på känslor från företagen, som ”Hur blir det nu med våra 16 000 patienter – ska de oroa sig igen för att vi ska försvinna?” Aktieägarnas vinstutdelning talades det tyst om.
https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastra-gotaland/foretagen-rasar-mot-repaluus-valfardsutredning_
Kanske är det ett tecken på åldrande, när det som varit får allt större betydelse i nuet som får tankar och åsikter att byta riktning?



