Kritiska artiklar i MSM

En viss förändring kan skönjas i MSM, dock ej DN.

Kritiska artiklar om invandringens följder för landet publiceras regelbundet i Svd och GP. Jag väljer här en artikel från SVD 2017-05-07 av Tove Lifvendahl med Charlie Winge (medförfattare/praoelev). Därför att den speglar hur en frivillig volontär, kvinna och pensionär börjar svikta i tron. Om fler upptäcker att de är grundlurade av förföriska ord och tomma löften kanske en liten förändring kan ske.

Om ”Ett gigantiskt experiment” 

Ett gigantiskt experiment

Utgångspunkten: En volontär som är pensionär tränar språk med invandrare. 

Åtta vuxna invandrare sitter runt ett bord och försöker konversera på svenska utifrån någon enkel notis i en tidning. Det går mycket knackigt. Nej, de är inte nyanlända utan har varit i Sverige flera år och deltagit i SFI utbildning.

Det sistnämnda är ändå en framgång, jämfört med mina yrkesår, då allt för många invandrare var av den bestämda uppfattningen att ”Jag inte behöva svenska, har rätt till tolk” för ”I Sverige man inte behöva jobba, får bidrag.”  Andra som ville arbeta, upptäckte att det i Sverige fanns få jobb för dem med låga kunskaper.

Sjukbidrag för diffusa krämpor, blev en lösning (vilket också svenskfödda fick under 80-talet) och/eller socialbidrag. På en flyktingförläggning kunde en familj få 50.000 kr extra för möbelinköp! Staten var mycket generös till 80-90 talets nystartade flyktingförläggningar, precis som personalen. För nu gällde det att visa vilket humant land Sverige var. Vi var några, som kände att detta inte var rätt väg att gå, att dalta och skämma bort utan krav och tanke på konsekvenser.

En gemensam nämnare, det måste erkännas, var egen fattigdom. Lågavlönad, ensamstående kvinna med barn, med studielån kvar. När valfriheten i slutet av månaden kunde vara toapapper eller margarin, var det svårt att känna tillräcklig empati, för patienter som översköljdes med bidrag/gåvor utan minsta krav.

Likadant är det i dag, om inte värre. Skillnaden är bara att ansvariga ministrar nu sliter sitt hår och funderar på hur de skall krångla sig ur detta dilemma med skenande    bidragskostnader utan att stöta sig med viktiga väljargrupper. 

Åter till artikeln.

…”Men jag håller nästan på att gå under av frustration”, säger hon (volontären). ”Jag måste tro att det gör någon nytta, att de lär sig svenska. Jag måste tro att det leder till att de kan få ett jobb, men jag vet inte vad jag ska säga till dem. Jag vill ju inte lura dem.”

Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är inte frustrerad över invandrarnas låga utbildningsnivå, (deras medeltida religion får inte nämnas) som gör vägen mycket svår till egen försörjning.

Nej, i vanlig ordning skyller hon ifrån sig och skäller på arbetsförmedlingen för att de inte lyckas få dem i jobb inom två år, enligt regeringens målsättning, som lever i det blå.

I dag tar det åtta år innan hälften har kommit i någon form av arbete, färska siffror från SCB är nio! Men paradoxalt nog har hon förtroende för verksamhetens chef, skriver Svd.

”Att bröder ilar till bröders hjälp” är ett vanligt fenomen hos miljonärer inklusive champagnevänstern, är bara att konstatera (egen kommentar).

”……… hon (pensionären) sammanfattar den stora knäckfråga vars svar kommer att prägla vårt land under överskådlig tid: får vi in dem som har kommit på arbetsmarknaden?

Vi öppnade dörren, nu står de i farstun. Men trösklarna vidare in till arbetsmarknad och bostadsmarknad är mycket höga. Kvar i hallen växer frustrationen, utanförskapet, problemen, kostnaderna och konflikterna……”

Nej, jag vill inte bli inkluderad i något vi av författarna.

Våra varningar från 80-talet förvandlades till brist i kulturkompetens. Då blev vi utstötta, men nu skall vi plötsligt dela synderna från de som såg ner på oss.

Artikeln avslutas med …” Och på konversationsträffarna kämpar de som omfattas av experimentet på. Jag måste tro att det leder till att de kan få ett jobb, säger volontären. Vad blir svaret från dem som äger makten över systemen?”

Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan MSM skriver om

–  Islam, en förtryckande religion vars mål är sharialag

–  Ingiftens följder med överrepresentation av motoriska och kognitiva begränsningar

–  Den globala finanselitens mål med NEW, som presenteras årligen av Bilderbergarna.

Men något svar från ansvariga politiker lär vi aldrig få.

Gemensamt för dem i dag är att ge förslag på förstärkningar av sviktande samhällsfunktioner, som t.ex. vård, skola, omsorg och polis utan att klart redovisa grundorsaken till dess desarmering. Massinvandringen!

 När t.o.m. Jan  Björklund (L) i gårdagens partiledardebatt slog fast att statsministern inte  är Jesus, som kan mätta 5.000 personer med två bröd och fem fiskar, kanske det finns en gnutta hopp, trots att moder Svea redan gått på grund.

Anna Dahlberg i Expressen anser inte att regeringens ”Bamseplåster” räcker för att räta upp Sverige.

Förslag till ”upprätning”  mottages tacksamt!

http://www.expressen.se/nyheter/partiledardebatten–i-fyra-ronder

/http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/bamseplaster-loser-inte-sveriges-problem/

 Anhöriginvandring

Vi får höra det om och om igen, att anhöriginvandring är förutsättning för lyckad integration.

Senast i Svd den 4 april då unga, verklighetsfrånvända socialdemokrater skriver ”Sverige skall vara en stormakt inom flyktingpolitiken.”

https://www.svd.se/sverige-ska-vara-en-stormakt-inom-flyktingpolitiken/om/debatt

Inför kongressen laddar de rejält med ökat bistånd, ökad anhöriginvandring, permanenta uppehållstillstånd, världsbäst på integration, ja ett föredöme för hela världen.

Men inte ett ord om hur allt detta skall finansieras.

De tror, precis som alltför många av mina utlandsfödda patienter, att Sverige är ett ymnighetshorn, där pengarna aldrig tar slut.

Extra skatteuttag 

Min önskan är att det på deklarationen skall finnas en ruta att kryssa i för extra skatteuttag till flyktingpolitiken, som alla dessa godhetsapostlar kunde kryssa i, för att stoppa åderlåtningen av sjuka, fattiga, arbetslösa och övriga som inser det destruktiva i politiken.

Tankeväckande artikel

Därför återger jag några citat (som välgörande motvikt till påståendet att anhöriginvandringen underlättar integrationen), en krönika av Dan Kron, folklivsforskare, som publicerades i Svd den ¼ 2017. Där hans slutsats är att det förhåller sig tvärtom!

https://timbro.se/smedjan/anhoriginvandring-ar-ett-frikostigt-svek-mot-de-svagaste/

”Att gifta sig med någon med medborgarskap i Sverige är bingo för många människor i världen. Men i det spelet utnyttjas de svagaste, de unga flickorna. Också föräldrarna utsätts för hård press från klanen eller släkten i det gamla hemlandet. I medmänsklighetens och frikostighetens namn är det lätt hänt att regler som var till för det goda i stället får tragiska konsekvenser”

David Kron nämner vidare den norska professorn i socialantropologi Unni Wikan som i sin bok ”Generous Betrayal” beskrev problemet med frekventa tvångsäktenskap.

Hon visar med siffror att det under flera år att giftemål enbart skedde med någon släkting från hemlandet. Om så inte sker utsätts familjen för påtryckningar, ibland med tragiska konsekvenser.

Ingiften ökar risken för fosterskador

Här får vi inte glömma ingiftes ökade risk för fosterskador, både kognitiva och motoriska. Men forskare, som i vetenskapliga arbeten presenterat detta faktum, har utsatts för häxjakt.

Camilla Stoltenberg, professor inom genetik i Norge, är en av många forskare som presenterat fakta, som de mångkulturella inte vill höra.

https://word.harrietsblogg.se/2016/08/23/giftiga-ingiften-orsakar-handikappade-barn/

David Kron avslutar sin artikel med:

”……I många samhällen är gruppens rätt viktigare än individens. Om en människa måste offras för gruppens intresse, ja då förväntas individen ställa upp på det. Bakom den omfattande invandringen av ensamkommande ungdomar de senaste åren finns ofta ett beslut i släkten. Vanligtvis en ung man utses att resa till Sverige för att den övriga släkten med tiden skall kunna följa efter. 

Jag har talat med flera personer som sysslar med flyktingmottagande, som vittnar om hur väl många av dessa unga killar anpassar sig. Men samma sak sägs, dels att ungdomarna berättat att de utsetts till att vara ”ankare” för släkten, dels att en förutsättning för dessa ungas integration i Sverige skall lyckas ofta är beroende på att de inte bara är ensamkommande, utan att de också förblir ensamma gentemot släkten. Det är tack vare att banden med släkten eller klanen där hemma är brutna som integrationen fungerar. Att i humanitetens namn arbeta för anhöriginvandring kan därför ofta vara just det Wikans bok betyder: Frikostigt svek. Svek mot de svagaste, de som behöver hjälp mest.”

 Om dessa anhörig-konsekvenser kommer givetvis inte att nämnas på S-kongressen. Vi får hoppas att statsministern med Anders Ygeman och Morgan Johansson står emot denna humanistorgie med återupptagna lockrop; Kom till Sverige, bidragsparadiset!

Debattinlägg

Nationalekonomerna Assar Lindbäck och Mats Persson skrev ett välgörande debattinlägg i DN den 2/4 att läsa under söndagens morgonkaffe.

”Missvisande att hävda att integrationen blivit bättre”

De skrev att skillnaden i förvärvsarbete mellan infödda och invandrare är betydligt större i Sverige än i de flesta västländer och att behov finns att reformera arbets-och bostadsmarknad. Men att risk finns att samhället begränsar sig till de åtgärder som fungerat dåligt. Vidare att:

….”Det är märkligt att ett land som visat sig så dåligt rustat att ta emot invandrare ändå har tagit emot långt fler än andra västländer. Egentligen är det omoraliskt att uppmuntra invandring, när man inte lyckats bättre att erbjuda invandrarna arbete och bostad….” 

http://avpixlat.info/2017/04/02/nationalekonomer-efterlyser-en-mer-restriktiv-invandringspolitik/

Assar Lindbäck hävdade för flera år sedan att hög invandring är oförenligt med bibehållen välfärd. Det borde varenda kotte förstå att man inte kan bjuda in fler gäster än vad som finns mat och stolar till.

Jag förstod direkt att detta inlägg skulle ge protester från mer regeringslojala kollegor och mycket riktigt replikerna anlände snabbt.

Vem vet, om inte repliker i PK anda kan ge utdelning vid fördelning av forskaranslagen??

Anders Nilsson,  skrev direkt att de ”Underskattar utlandsföddas sysselsättning.” Han skriver precis det som regeringen vill höra.

….”Satsar vi på praktiska arbetsmarknadsutbildningar riktade mot bristyrken så ska vi nog klara skivan – och på kuppen klara våra välfärds- och pensionssystem med ett behövligt inflöde av arbetskraft i en åldrande befolkning…..”

Önsketänkande och mer av det som inte har fungerat, förmodligen för att muntra upp statsministern inför kongressen, där många motioner om återställande av en generös flyktingpolitik har trillat in. Ett allvarligt tecken på landets degenerering.

http://www.dn.se/debatt/repliker/underskattar-utlandsfoddas-sysselsattning/

Forskarna Håkan Håkansson och Alexandra Waluszewski skriver att nationalekonomerna blandar äpplen och päron och att måttet om sysselsättningsgrad inte är adekvat för en lyckad integration.

Kanske det räcker med allehanda bidrag, så att de nöjda och glada får ägna sig åt hemlandets kultur och traditioner?

Om fallfrukt finns inget att nämna, analfabeter, lågutbildade som aldrig kommer in på en arbetsmarknad utan skattesubventioner.

När man läser deras inlägg med negligerandet av att Sveriges attraktionskraft inte har något med flyktingars val av asylland, förstår man att de lever i sin egen bubbla. Överlevnad för dagen poängteras, inte ett knyst om möjlighet till livstids försörjning.

Författarna skriver:

….”De har alltså inte frivilligt sökt sig från ett land till ett annat för att öka den ekonomiska nyttan av sin utbildning och/eller praktiska erfarenheter. De har på grund av krig, konflikter och förföljelse tvingats lämna sitt hem, sitt arbete, sina sociala och ekonomiska nätverk. Innan de ens kan fundera över hur de skall bidra till sysselsättningsgraden i det nya landet måste de fixa överlevnadsgraden…..”

http://www.dn.se/debatt/repliker/nationalekonomerna-blandar-applen-med-paron/

Tyvärr måste jag meddela forskarna att det faktiskt finns invandrare som aldrig funderat på hur de skall bidra till sysselsättningsgraden.

”I Sverige får man bidrag – behöver inte jobba!” har jag hört från flera av mina utlandsfödda patienter under yrkestiden.

Men jag förstår med tanke på wisselblåsarjakten, där dagens har förvandlats till landsförrädare, att jag hört fel och att jag borde omskolas till bättre erfarenheter, precis som under Maos tid. 

https://www.svd.se/aret-da-visselblasare-blev-landsforradare/om/ledare

Icke anställningsbara

Låglönejobb, Instegsjobb, etableringsstöd, lönebidrag, förturer, utbildningsinstaser, låter det från politiker, eftersom invandrares arbetslöshetssiffror bara stiger.

När allt för många inte är anställningsbara och många med utbildning, saknar kompetens för svenska förhållanden, så är framtiden mycket mörk.

Politiker hoppas på ett ljus i tunneln, som aldrig kommer.

Trots försäkran om uppstramning, så förvärras bara läget, eftersom asylstopp inte får nämnas. Endast en försiktig vädjan sker om ID kontrolls förlängning till Bryssel.

Bidragsnivå förhindrar arbete

Jag har svårt att förstå var samhällsvinsten ligger med subventionerade låglönejobb, som då måste kompenseras med försörjningsstöd/socialbidrag.

Incitamenten finns inte när en familj med tre barn kan kvittera ut ca 30.000 tusen skattefritt i bidrag och en ensamstående kvinna med två barn får drygt 22.000 tusen varje månad.

Att få ut invandrarkvinnor i förvärvslivet är inte lätt, barnen kommer tätt, så föräldrapenning blir permanent försörjning.

Vi får vara glada över att den retroaktiva föräldrapenningen för barn födda i hemlandet tagits bort, vilket var ett resultat av spelet under täcket mellan miljöpartiet och fd. statsminister Reinfeldt, som var förbannad för folk hade röstat på SD i stället för hans allians.

Reinfeldt piskar ännu på, så nu arbetar allt fler svenskar efter 65, men han påstår ogenerat att det är nyanlända, som skall rädda våra pensioner!

Kanske är det någon talskrivare från hans arbetsplats på Merry Lynch/Bank of America, som ger honom den informationen?

Hans ”konsult” anställning var ett varmt Tack från Bilderbergarna för att han permanentade Sveriges öppna gränser, som redan Olof Palme lade grunden till genom sin internationella gärning.

Kultur och svensk mjäkighet hindrar egen försörjning

”Jag har man och två barn att ta hand om, du inte förstå att arbete inte går” var en upprörd kommentar från en invandrarkvinna vid ett mottagningsbesök, hennes återkommande SFI kurser fick bara sporadiska besök.

Tänk om vi direkt kunde få säga att då drar vi in dina bidrag, men invandrarens skyldighet till egen försörjning har för länge sedan försvunnit i hänsynstagande och korrekta bortförklaringar.

Journalister förskönar och utelämnar fakta

Att detta regelbundet händer vet de flesta medborgare, men det är ändå skönt när en journalist sätter det på pränt.

Politiker vill helst undvika anklagelser i journalisternas snyftreportage, vilket renderar uppskattning vid tidningens kaffeautomat. De få journalister som vill skildra verkligheten som den är, får fika själva utan ett Hej!

Därom kan Janne Josefsson och utfrysta journalister berätta.

Vad som aldrig får nämnas är att invandrares kultur och tradition utgör skäl för att säga nej till erbjudit arbete, vilket är betydligt svårare för en svensk.

I dag föreligger stor brist på slaktare, men att befatta sig med griskött är synd enligt Allah.

Gröna näringar 

Nu råder politikereufori kring gröna näringar, att jobba i skog med bärplockning,  röjning och plantering framhålls som passande arbete till  lågutbildade.

Ca 30.000 tusen utländska säsongarbetare kommer hit varje år för arbete inom skogs-och lantbruk, jobb som borde passa för invandrare med ringa utbildning.

”Där kan de med låg utbildning göra en insats för Sverige” sa statsministern i en partiledardebatt.

Tyvärr ännu ett önsketänkande utan verklighetsförankring, som kamelpaddoken i Angered (blogginlägg den 12/2).

Majoriteten nyanlända kommer från städer, så landsbygd har liten lockelse, där bor främst fattiga jon, enligt deras tradition.

Inom deras kultur har arbete i skog och mark låg status, för att inte tala om arbete inom djurhållning, som ses som ett skämt av alltför många som ”flytt för sina liv” till landet med livslång försörjning.

Särbehandling

Jag minns en skicklig läkare som efter sin stroke kämpade sig tillbaka till administrativa arbetsuppgifter på deltid, men då kom den ambitiöse handläggaren på att han nog skulle klara lite mer arbetstid, med att vika servetter på ett snabbmatställe….

Så ser det ut i dag, arbetslösa svenskar, som det numera inte finns så gott om, kontrolleras minutiöst, medan invandrare får tacka nej till arbete av dubiösa skäl.

Att påpeka detta faktum ger förtur till den främlingsfientliga skamvrån, som glädjande nog är överfull med utstötta, som snart är fler än de korrekta.