Politiker är känsliga för lobbygrupper och Region Östergötland skjuter till mera pengar, där Corren hjälper till.
Fem miljoner räcker inte långt förkunnar personalen och kräver mer och nästan dagligen publiceras debatt och insändare i tidningen från förtvivlade föräldrar vars barn väntar i årslånga köer, tillsammans med personal på BUP.
Granskande revisorer konstaterar enligt läkartidningen att tillgängligheten till sjukvård i Östergötland varit sämre än i landets övriga regioner. Särskilt illa är det inom BUP. Regionens underskott var enormt stora efter pandemin, då kostymen snabbt blev för stor, att minska den tog längre tid.
”Livius äntligen i kö för utredning – då tar nytt bolag över BUP, är rubriken i Corren den 16 juli.
800 barn väntar på en utredning inom psykiatrin. För att korta kön gör Region Östergötland nu en engångssatsning. Samtidigt är man mitt uppe i ett byte av företag inom den upphandlade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). 11-åriga Livius kötid sägs vara 1,5 år – nu är hans mamma orolig för att väntan på hjälp kommer bli ännu längre. https://www.corren.se/nyheter/linkoping/artikel/livius-antligen-i-ko-for-utredning-da-tar-nytt-bolag-over-bup/re74w8zj
Köer är drygt årslånga för utredning och hjälp, främst med pojkar med misstänkt ADHD och autism störning och flickor med anorexi. Föräldrar är förtvivlade och sätter hela sitt hopp att vården skall fixa ungens problem. Betydligt mindre är engagemanget varför det gått fel.
Att få en diagnos då är lyckan gjort. Skolan är ålagd att ge stöd , hjälp och helst en personlig assistens, då kan föräldrar få andrum. Baksidan är att får några grupper mer så får andra, oftast resurssvaga mindre.
Patrik Engellau har skrivit många artiklar om det välfärdsindustriella komplexets inneboende expansionslusta i DGS. Där samverkan är stor mellan alla aktörer, vårdgivare, läkemedelsbolag och där politiker som vill bli omvalda viker sig. Vården kan vara behjälplig med att både upptäcka och uppfinna nya diagnoser, allt efter samhällsutvecklingen. Smittan kan ibland vara korrelerad till sjukdomsvinst med stöd, omtanke och bidrag.
Ätstörningsenheten på sjukhuset har också varit i blåsväder, med indragen dagvård för drabbade ungdomar. Även här har debatten varit omfattande. https://www.nt.se/debatt/artikel/betydligt-samre-vard-for-atstorningar-i-ostergotland/r3o2v0xr
K-O Arnstberg ger en klok analys av tonåringars sociala problem i sin Swebbkrönika, där han lyfter fram internets sociala konsekvenser vars sammanfattning jag tar mig friheten att återge delar av. https://swebbtv.se/w/1b8rNNGQCVihnSNXG1yh2p
”Generation Z (födda mellan 1997-2010) är de första barn som vuxit upp med smartphones, sociala medier och spelkonsoler.
Vad har det betytt och betyder för dem?
Det finns rätt mycket forskning som visar på djupt problematiska konsekvenser. Det är därför möjligt att bilda sig en ganska tydlig uppfattning om vad som händer när människor i mycket ung ålder börjar umgås och på andra sätt informera och roa sig själva på nätet…./..
Den virtuella världen är en hård och krävande plats. För många tonåringar, särskilt flickor, har det tjugoförsta århundradet varit en tid av växande förtvivlan. ”Tonåringars mentala hälsa har förfallit under 2010-talet”, rapporterar psykologen Jonathan Haidt. Enligt amerikanska ”National Survey on Drug Use and Health” har andelen amerikanska tonåringar i USA som drabbats av en allvarlig depression fördubblats mellan 2010 och 2019, från 8 till 16 procent, med den brantaste ökningen bland flickor……”
Bild från Dreamstime, min egen bildsättning.
”Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i landet är” är en bevingad fras från sagan om Snövit och dvärgarna som ständigt är aktuell.
Arnstberg redogör för olika studier, där skeptiker till social mediers sjukdomsframkallande konsekvenser ger enligt nyare forskning ett huvud-i-sanden-svar, och med tanke på siffrorna, ett oansvarigt sådant och han påpekar att snävt fokuserade empiriska studier som utförs i psykologiska labb är näst intill värdelösa när det gäller att förstå hur digitala medier omformar människors liv.
Artikeln avslutas med
”.. Den ständiga närvaron av smartphones och sociala medier har i grunden förändrat barns och många vuxnas sociala liv oavsett hur många minuter om dagen de tillbringar på Snapchat, TikTok eller Instagram. Om ingen av dina vänner vill umgås med dig ”in real life” kommer du att drabbas av social isolering även om du tar bort alla sociala medieappar på din telefon.”
Källa: https://swebbtv.se/w/1b8rNNGQCVihnSNXG1yh2p?utm_campaign
………………………………………………………………..
Kommer ni ihåg kommunikationsminister Inez Usman som 90kallt deklarerade att det här med å surfa på internet nog mest va en fluga för dagen, från en intervju i Svenska Dagbladet 1996, men enligt Usman själv så var det inte hennes direkta ord, utan mer journalistens sammanfattning.
Att stoppa denna flugsvärm är nästa omöjligt, mobilfria lektioner i skolan är ändå ett bra steg på vägen. Tyvärr verkar allt för många föräldrars ansvar för sina ungar bli allt mindre, allt ska samhället fixa till, fostran om vad som är rätt och fel kanske hindras av deras egna mobiler?
Frågan är om DO skall hävda diskriminering, en myndighet som omedelbart borde läggas ner.
Tidigare blogginlägg om inflationen av bokstavsdiagnoser
Där ökade minnesproblem hos unga kan kopplas frekvent mobilstrålning.
Tonårstiden har nog alltid varit jobbig, med att hitta sig själv ut i vuxenlivet, men idag verkar det mer tungt än någonsin och tyvärr hjälper den korrekta samhällsandan till, där känslor prioriteras i stället för sunt förnuft från vuxna, där många har fastnat i en hip ungdomskult.
Tack och lov att mina två flickor är i medelåldern och slapp i alla fall nät hetsen om att vara snyggast och tillhöra innegänget. De brukar berätta om sin uppfostran; total frihet under diktatur!
Numera hör jag så dåligt att de kan säga vad de vill. ”Nu sitter mamma och ler och bara håller med, då har hon inte hört ett skit…”
