Oavsett om det handlar om klimat, pandemi, vaccin eller Ryssland/Ukraina konflikten, så är det faktalöst känslosvall som vi matas med oavsett vad vi tar del av från statsmedia.
Jag noterar samma människor som nu saliggör Ukrainas ledare Zelenskij, som förut paria stämplade oss som tackat nej till experiment vaccin med mRNA teknik och som anser att det är miljön som skall räddas för klimatet sköter sig själv. Lättlurade och stor fallenhet för maktens/medias indoktrinering är gemensam nämnare för änglakören, som finns från höger till vänster i hela den socio/ekonomiska trappan. Utmärkande är deras godhetspositionering i floskler, för i praktiken är godheten till sin nästa mycket skral. Att bjuda på en bulle till kaffet ingår inte i deras koncept, som är fyllt av värdegrundsfloskler och mänskliga rättigheter.
SVT/SR, DN och Aftonbladet ligger i täten med känslor i högsätet. Om man skulle drista sig att påminna om USA/Natos interventioner med miljoner bomber, napalm, missiler, gifter sedan andra världskriget med miljoner döda och lemlästade, då stämplas man som ett opålitligt Putin troll.
Joe Bidens son Hunters skumrasks affärer i Ukraina är det dödstyst om, likaså om hur USA långt innan Rysslands invasion har försett Ukraina med krigsmaterial och vapen. Nu försöker Biden samla poäng genom att kalla Putin för krigsförbrytare, vilket är höjden av hyckleri från en man som med andre USA presidenter ägnat sig år krigsförbrytelser under årtionden.
Media ägnar sig nu enbart åt känsloreportage. Deras löften om sant, relevant, opartiskhet förblir ett stående skämt. Att ge bakgrund till Putins invasion existerar inte. Natos utvidgning i forna östländer har som mål att vara förtrupp för USA:s önskan om att destabilisera Ryssland, med dess lockande naturtillgångar. Ukraina blev ett passande medel efter regimskiftet 2014. Bakom Nato/USA finns militärindustrin och deras stormrika oligarkers mål om världskontroll, där deras stora återställning med rättvisa åt alla bara är en kuliss för världsdominans och förkrossande profit.
Under förra helgen fick vi följa vägen ner till ett skyddsrum med en skrämd journalist via hennes hoppande kamera.
I söndagens DN den 13 mars hade fanns rubriken ”Den gränslösa vänskapen mellan Moskva och Peking har redan sprickor i muren” som avslutades med ”Det finns ingen naturlag som säger att ryska och kinesiska medborgare för eviga tider måste huka sig för starka män.”
https://www.dn.se/kultur/johan-lagerkvist-den-granslosa-vanskapen-mellan-peking-och-moskva-har-redan-sprickor-i-muren/
Jag skulle vila tillägga att det heller inte finns någon naturlag som säger att medborgare i väst för eviga tider måste huka sig för starka män, som Klaus Schwab, Bill Gates med deras BIG bröder.
Men i SvD kan jag ibland hitta en artikel som i alla fall gör ett försök att skildra båda sidors sidors media, men med västs uppfattning om, att de alltid är The Good Guy i bagaget. Rysslandskännaren, journalisten Elisabeth Hedborg jämför nyhetssändningar i rysk TV med SVT:s.
https://www.svd.se/sa-rapporterar-rysk-tv–direkt-fran-stridsvagnen
Ett exempel; ”…Bilderna av kriget skiljer sig alltså drastiskt. Den 9 mars visar ”Rapport” ett skakande reportage om en kvinna som har förlorat sin man och sin bostad i ett luftangrepp. Samma kväll rapporterar ”Vesti” (Rysslands Rapport/Aktuellt) att man har avslöjat och stoppat vad som sägs vara 30 USA-stödda biologiska laboratorier i Ukraina. I programmet uppges laboratorierna ha framställt bakterier och virus för att sprida pest, kolera och andra livshotande sjukdomar.
I staden Mariupol äger en mänsklig katastrof rum. De så kallade humanitära korridorerna som ska ge flyende människor skydd utsätts för beskjutning. Enligt ”Vesti” är det den ukrainska nazistiska paramilitära bataljonen Azov som förhindrar evakueringen av civila.…”
Avslutningen instämmer jag dock helhjärtat i.
Kriget har kommit till Europa och vi kan vara helt säkra på att de motstridiga bilderna kommer att förfölja oss länge. Den fullständiga sanningen bakom det vi nu bevittnar får vi troligen inte förrän i historieböckerna. Om ens då.
Sanningen finns knappast i historieböckerna heller, det beror på vem/vilka som håller i pennan.
