Några nedslag i söndagens DN (2016-12-18).

Peter Wolodarski ber om ursäkt för att han måste störa den svenska julfriden i sin söndagskrönika, för nu har han äntligen förstått att ..”regeringens karta inte stämmer överens med terrängen” något som vi andra insett för flera årtionden sedan.

Nu, var hans oro inte riktat mot massinvandringens enorma kostnader och destruktiva följder, utan hans oro var framkallad av brister i försvarspolitiken och handelsavtalen, som nu gungar efter Trumps seger.

På debatt sidan ställer Joakim Palme och Kristof Tamas vid Delmi (Delegationen för migrantstudier) 8 frågor i den migrationspolitiska debatten. Främst hur vi skall ta till vara invandrarnas kompetens, förbättra integrationen, deras ekonomiska mervärde etc.

Jag har bara ett svar på alla dessa frågor: Asylstopp och utvisning av alla som saknar asylskäl!

Statsminister Stefan Löfven höll sitt jultal i Enköping, som handlade om vikten av att få ihop båda delarna av Sverige och syftade på sprickan mellan stad och land. Det är betydligt säkrare än massinvandringens sprickbildning. Landsortsbor blev nu mutade med bredband.

Till DN säger han efter talet ” att han alltid velat ha en reglerad invandring, på så sätt att man får komma hit och söka asyl. Får man ja ska man stanna och få de bästa möjligheter, får man nej skall man tillbaka,” man kan bli schizofren för mindre.

Det enda som stämmer är ”bästa möjligheter” vilket innebär sämre för andra, men det är inget som statsministern nämner.

Utrikesminister Margot Wallström är på turnè med sin feministiska utrikespolitik. Hon har hälsat på sina vänner i den palestinska regeringen och krävt att fler kvinnor måste in i beslutande organ. Vi får väl se om Abbas med sitt Fatah parti tar henne på orden eller bara ler och håller med, så kanske mer bistånd trillar in.

Israels premiärminister låter sig inte duperas utan har bestämt att inga officiella representanter skall träffa Wallström under hennes vistelse i Israel, ”en markering som saknar motstycke i Israels diplomatiska historia.”

Till skillnad från utrikesministern och hennes feministers agerande, så blir jag alltid upplyft när jag läser Arnstberg och Sandelins blogginlägg på ”Invandring och mörkläggning.” De ger alltid djupare kunskap om bakgrund till världens vänsterliberala tokigheter.

I inlägget från den 17 dec fastnade jag för ett citat av den dansk-kanadensiska feministen Tania Groth från ett föredrag på youtube där hon säger ”Feminism i dag är kvinnofientlig och bedriver bondfångeri åt islam.”  Tveksamt om utrikesministern har tagit del av detta uttalande?

I kulturdelen avslutar kulturchef Björn Wiman sin söndagskrönika med orden ….”att slå upp ögonen på morgonen i Trumps värld är inte längre att vakna upp ur en mardröm. Det är att vakna upp mitt i den.”

Vi andra som inte tror på globalisering, ökade orättvisor, maktkoncentration och hans mångkulturella övertygelse, har tvingats leva i den och dessutom betala för  mardrömmen sedan länge.

Nina Björk skriver om en splittrad värld efter Brexit, Trump och flyktingströmmar, som vi borde sträva efter att hela.

Tyvärr saknas konkreta råd, om hur nu det skall gå till? Hon frågar sig på vilka områden ska demokratin, folkviljan råda och på vilka ska den inte råda? Svaret är enkelt, alla frågor som gynnat den politiska eliten, etablissemanget och globaliseringens värstingar har fått stå utanför folkviljan.

Att folket reser sig och protesterar mot detta genom Brexit och Trumps segrar betraktas ännu som nationalism och populism.

Nina Björk oroar sig för att ”goda värderingar” nu ersätts av ”onda” och utgår från gammal vana att gränsen mellan ont och gott bestäms av henne själv och hennes vänster liberala vänner.

När värderingar förändras är det lätt att man faller ner, eftersom den moraliska piedestalen är hög, så kan man slå sig illa.

Tyvärr orkade jag inte se hela programmet, ”Min sanning” som återupptogs i SVT2 (2016-12-11) med kända personer som intervjuvas av Anna Hedemo. Hon log och visade med sitt kroppsspråk sin beundran för Jonas Gardell, underhållare, författare och dramatiker.
Delar av hans produktion lyfter upp företeelser, som jag ställer mig bakom till exempel mobbing, skambeläggning av aids sjuka, men jag delar definitivt inte hans politiska uppfattning, hans förenklade bild av samhällets- och världens utveckling , alltid i svarta och vita penseldrag.

Enkelt uttryckt hurra vad vi mångkulturella är bra!
Jag känner definitivt ingen skuld över Alan Kurdis tragiska död, som Gardell ansåg att vi i väst skall ha.
Jag blir bara förbannad på hans far som tog med sin familj i en ranglig båt, ut på havet från Turkiet, där familjen hade bott under flera år.
Målet var Sverige där gratis tandvård kunde fås, efter att han fått avslag på sin ansökan till Kanada, där hans syster bor.
Det är tvärtom Gardell, kultureliten och ytterst våra vänsterliberala politiker som med sina lockrop om gratis välfärd, vilket i praktiken betyder livstidsförsörjning, som skall känna skuld.
Det var länge sedan våra tänder blev en synlig klassmarkör, men fattigpensionärer, sjuka och arbetslösa här hemma, har inte samma värde som de som lockas hit utifrån, ofta utan asylskäl.
Därför blir jag glad när jag läser ett debattinlägg i Göteborgsposten 2016-11-25 av Rodney Asberg, docent, biståndsarbetare och Ingemar Olsson, författare, där de skriver ”Jonas Gardell, EU och Sverige har fel fokus.”
”…Alan Kurdi drunknade inte utanför Bodrum halvön i Turkiet för att vi infört gränskontroller till Sverige. Det är snarare tvärtom”
….”Asylrätten har blivet en produkt på en marknad där bara de som har råd får rätten till asyl prövad.”
Men denna glädje blev kortvarig när jag läste i ”Nya Tider” v.46 om ”Statliga miljoner till kända extremister.”
Vetenskapsrådet delar frikostigt ut bidrag på sammanlagt 65 miljoner till projekt som kallar sig antirasistiska, det vill säga rasistiska till alla som inte delar deras vurm för islam.
Mattias Gardell (bror till Jonas) får en nätt liten summa på tre miljoner, hans fru Edda Manga får 5 miljoner för att studera metoder för att mäta diskriminering och den flerfaldigt brottsdömde Tobias Hubinette får 1,8 miljoner för studien ”Att rasialisera Sverige” osv.
Trots kris på ”Forum för levande historia” så regnar det nya miljoner till en verksamhet som inte fungerar.
Jag ser hur hela Sverige är insvept i ett tjockt täcke av värderingar från vänster, från ungarna i förskolan till parnassens topp.
En vänster som övergivet landets arbetare, där mantrat är håll käften och skäms om du inte tycker som vi.

Avsaknad av misstänkta gärningsmän är regel i systemmedia, när det gäller kriminella aktiviteter, som utförs av invandrare och/eller kriminella ligor från öst. Där skall gärningsmännen skyddas, inte nya offer.
Vid efterlysning av gärningsmän, så utelämnas etnicitet med utseende, hårfärg, möjligen kan en jacka med huva och gympaskor komma med och måhända att förövaren talade med brytning, men då är man ute på hal is. Kanske förbud mot kameraövervakning inte bara bottnar i värnandet om vår integritet?

Etnicitet verkar vara brännbart att nämna och kan lätt betecknas som främlingsfientlighet.
Jag riktigt hör den gamla vanliga visan om stigmatisering.
”En hel grupp skall inte bli utsatt för att en eller kanske möjligen två gör något dumt, här pekar vi inte ut några,” låter det från vänsterhåll och ofta från offentliga företrädare.
Polisen brukar vara mer direkt, men då får de pudla efteråt, det vet polis både i Värmland och Småland. Att skriva listor med brottsbenägna grupper är helt tabu, för då blir skadestånden stora och den offentliga avskyn stor.
Numera är det olagligt att uppge identitet innan förövaren hamnat i domstol och blivet åtalad. Sedan bedömer redaktören ofta att namnet är utan allmänintresse, när det handlar om utländsk identitet. Om det däremot handlar om en svensk nazist, då rullar tryckpressen snabbt i gång.
När det gäller svenska gärningsmän brukar tolkningen vara mindre strikt.
Att Lars Wallin fuskade till sig LSS fick vi veta med express och att Anton Lundin var gärningsmannen till dåden i Trollhättan likaså, men efter morden på Ikea i Västerås, dröjde det innan gärningsmannens namn blev offentligt.
När svenskar gör karriär i kriminalitet, så finns ingen kod 291, som för de med utländskt påbrå, där gärningar lyfts ut ur den normala brottsstatistiken, detta förhållande vore väl något för DO att titta på? Grupper skall ju inte behandlas olika?
Experter brukar ständigt deklarera att kriminaliteten minskar, men motvilligt efteråt tvingas erkänna att den grova ökar.
När skotten dagligdags viner runt knuten i Malmö och Göteborg så vore man väl både blind och döv, om man inte begrep vad den maffiakontrollerade knarkhandeln sysslar till med.

En snabb blick i DN i går (2016-11-3) skrev flera ledare, krönikörer om vettiga saker, men inte ett ord om orsaken till illdåden.
Vi fick läsa om skenande kostnader för LSS, finurlig våldtäktsförklaring och om knarkarna som gör upp sina affärer utanför förskolans dörr.
Det är som om orsaken finns på en annan planet utan samband med dessa dåd.
Maja Hagerman skrev ”Hux flux försvinner friheten som LSS gav”. En blind väninna anses inte längre behöva LSS. Berättigat snyft i hela artikeln, men en journalist med självaktning borde väl också ta reda på orsak och verkan?
Jag kan berätta för Maja Hagman att man ofta kan träna upp en patient till högre funktionsnivå, men att därmed minska antalet LSS timmar är en omöjlighet, familjens goda försörjning, ja ibland hela släktens står på spel. Utländska läkare finns det gott om som skriver generösa intyg. Kanske inte så konstigt för majoriteten blir upprepade gånger underkända vid kunskapsprov för svensk läkarlegitimation. Det förekommer också att utländska ligor plockar hit gravt handikappade och sen tjänar storkovan på dem via landsmäns assistentfirmor, där fusket är mycket utbrett.
Att granska denna härva är inget som socialminister Annika Strandhall vill beröra, för då kan karriären förstöras.
Det är enklare att beordra FK att göra snävare tolkning av funktionsbehovet, vid både nya och gamla bedömningar som skall prövas. Det blir väl som vanligt, att de med störst behov får minst för att fusket skall finansieras, precis som det gick med sjukförsäkringen.
Lata och smarta har i Sverige gyllene dagar, kontrollsystemen sviktar och styrs av ideologi, oavsett partikonstellation.
Att utsättas för skrik, bråk, anmälningar och hot av förfördelade invandrare är något som fått många socialsekreterare på fall. Låt gå politik är enklast, men har sitt pris efteråt med utbrändhet och eroderad yrkesstolthet.
Självklart finns det svenskar, som också hör dit, men den gruppen kan inte längre konkurrera med alla nyanlända, som kommit hit med ofantliga förväntningar på bidrag och välfärd.
När fel har begåtts, då är media där som ett skott och anklagelserna viner i luften över skamfyllda chefer.
Vilken skillnad mot politiker och näringslivets chefer som får pladdra på och bortförklara, när oegentligheter upptäckts, kan man efter intervjun tro att de är oskyldiga som små barn och bara utsätts för förtal.
Enda undantaget verkar vara Janne Josefsson och hans gäng. Uppdrag Granskning drar för stora tittarsiffror för att våga läggas ner. Det är också fördelaktigt för SVT att kunna peka på ett radikalt program, när de utsätts för kritik.
Ett år efter att LSS reformen infördes 1994 och kostade reformen 5 miljarder, i dag passerar den snart 30 miljarder!
Allas lika värde gäller inte här, för blir du sjuk med gravt funktionshinder efter 65 så är det kört för LSS.
I dag ställer ca 1,3 miljoner anhöriga upp för att sköta sina nära och kära, utan dessa tappra och oftast äldre själar skulle hela samhället braka ihop.
Tacken är en pension som ständigt bromsar in och högre skatt, en omvänd Robin Hood politik, som regeringen alltmer fått fallenhet för, med undantag av alla nyanlända, där förturer inom flertalet områden är obligat.

I nästa artikel i DN skrev Amanda Björkman ”Skandalerna kan inte komma som en överraskning för Malmös politiker.”
Förskolan Källan med utomhusprofil håller ungarna numera inne, för utanför dörren står knarkarna och dess langare och gör upp affären.
Föräldrar har länge klagat, men mesig kommun har erbjudit flyttning av barnet, inte av knarkarna. Kanske vill de inte peka ut stackarna i sitt utanförskap?

Sedan läste jag om lika mesiga domstolar som friar våldtäktsmän, för att de påstår att de sover under övergreppet.
”Domstolar måste döma våldtäktsmän som sover räv” skrev Matilda Molander. Inte heller här ett ord om den invandringsrelaterade våldtäktsvågen i Sverige.
Brottsförebyggande rådet presenterade i veckan sin trygghetsundersökning, där andelen sexbrott mot kvinnor har fördubblats på tre år, från 2012 till i fjol, dessutom har överfallen blivit grövre. Feministernas favoritförklaring om ”ökad anmälningsbenägenhet” faller i denna undersökning i bitar.
Men utländska våldtäktsmän brukar slippa straff ändå, det är bara att skylla på sin låga ålder, flina åt offret när de, omgivna av supporters, går ut från domstolen, om nu offret orkar närvara.

Vem skall döma domstolar, som sover räv och vem har lagt grunden för denna falska sömn?
Det berörs inte i artikeln, inte heller aktuella fakta eller att nämndemän med SD anknytning åker ut, till förmån för mångkulturella representanter.

Utmärkande för DN:s ledarskribenter är att först ondgöra sig över händelsen med stor inlevelseförmåga. När det handlar om tiggare och andra utsatta, helst med utländsk identitet, så brukar förkunnelsen vara ” tänk det kunde vara jag” och därefter ett självkritiskt ”vad jag har det bra,” så läsare utan denna insikt får skämmas och sen är det klart. Orsak och verkan är tabu, men inte känslor och påverkan.

Åldringsbrott ökar lavinartad i landet, det är ofta rumänska ligor som åker runt och lurar sig in hos gamlingar eller slår ner dem när de lämnat bankomaten.
De kan påstå sig vara från hemtjänsten, är törstiga, ringer och låtsas vara ett barnbarn i penningnöd.
Unga killar oavsett etnicitet rycker till sig väskor och försvinner skrattande på mopeden.
Att livet därefter blir otryggt, krackelerar och fylls av skam för dessa åldringar är inget som dessa förövare bryr sig det minsta om. För de har ju av vänstern fått reda på att de tillhör en utsatt grupp och då blir det lätt legitimt att roffa åt sig vad gamla, försvarslösa har gnetat ihop under sitt liv.

Nu börjar SVT bli orolig för dagspressens tidningsdöd, så här skrev tre av dess högsta chefer nyligen i Sydsvenskan.
”Public service har samexisterat med tidningarna i nära 100 år. Vår utgångspunkt är att båda krävs för mångfalden och demokratin….”
Cheferna var Hanna Stjärne, Jan Hellin och Anne Lagercrantz, med röda rötter, som styr deras gärningar i dag behöver väl inte nämnas.
Jag upprepar med en dåres envishet att det är EU inträdet med fri rörlighet och massinvandringen som skapat dagens krissituation.
Att unga kvinnor och åldringar sitter inne i hemmet och gråter, verkar inte beröra vår regering och opposition i ryggen, de tjafsar bara vidare om lämplig partner om ett par år.

”Ett samhälle som inte längre kan skydda sina medborgare har ingen morgondag” skriver professor Karl-Olof Arnstberg på sin blogg ”Invandring och mörkläggning.”

Det känns som vår morgondag håller på att försvinna, om inte fler medborgare ser vad som händer och på allvar kräver förändring.

Att media sedan lång tid ställt sig på politikernas sida, när det gäller globalisering, invandring/flyktingpolitik, det vet vi sedan länge.
Nu har svångremmen om åsikter utanför korridoren dragits åt så hårt, att allmänheten börjar förstå att verkligheten inte skildras som den ska i media och SVT.
Förmodligen beror det på att Sverigedemokraternas opinionssiffror inte påverkas av alla skandaler och att alliansens avståndstagande till partiet kan bli stort huvudbry efter nästa val. Där frågan redan nu är vem som tar vem? Världen utanför verkar inte vara lika stort bekymmer.
Avslöjanden om judeskämt, Bonnier dominans och misstänkt åldersfusk rinner bara av partiets sympatisörer.
Att skratta åt ett gammalt, men urbota dumt nazistskämt gör mig mycket upprörd oavsett tidpunkt, men jag fann inte att Anna Hagwalls motion om ägarkoncentration inom medierna är i prioritet med förslag om partiuteslutning och när jag först såg bilden på högstadieeleven, så var min spontana tanke, han kan ju vara pappa till klasskompisarna bredvid… men att insinuera det man ser och tillkännage det på nätet är mycket farligt i dag, då går drevet.

I DN:s söndagskrönika den 30 okt skrev redaktören ”SD:s toppar ger sig på en skolelev, bara för att han är mörk. Kan rasism yttra sig tydligare än så här?”

Så nu väntar jag bara på en kommande krönika med rubrik ”Asylsökande unga män, ger sig på och våldtar en kvinna, bara för hon är vit? Kan rasism bli tydligare än så här?”

Självklart har varje tidning en ideologi, från vänster till höger, som de vill lyfta fram och finast verkar det vara att framstå som vänsterliberal och mycket human.
God journalistik skall vara mer än enbart ideologisk propagandaapparat. Media skall skildra verkligheten från flera håll, inte skapa den, för då sviker de sin samhällsgranskande funktion och till sist tappar läsare dess förtroende. Reaktionen i dag är enbart att de eldar på mer.
Dagens Nyheter har tappat många läsare, att sätta dagens agenda, som dess redaktör Peter Wolodarski förkunnade när han tillsattes under 2013, blev inte något framgångsrikt recept. Tyvärr har även andra tidigare ansedda tidningar tappat läsares förtroende inte minst i migrationsfrågor.
Ekonomiska migranter är bannlyst, flyktingar skall det vara, punkt slut. Oavsett att över hälften av alla som kommit hit, saknar asylskäl och att minst lika många så kallade ensamkommande barn ljuger om sin ålder, hör inte dit.

Tågordningen i redaktionsrummen följer alltid samma mall när det gäller invandringspolitiken.
Personliga åsikter med snett faktaurval ger svart/vita artiklar, där den egna upprördheten står i fokus, över oss andra som inte berikats av politiken, utan ser hur migrationens kostnader äter upp övrigt reformutrymme och hur vår pensionen blir skral.
Slutklämmen i ledare påminner mig om förkunnelsen från predikstolen, givmildhet och nåd var ord som föll ner över våra huvuden. I dag undviker prästen ofta att kliva upp i predikstolen, kanske för att visa att nere på golvet är vi alla lika?
Vi som ser och hör dåligt önskar att predikostolen mer fick återinträda, men ärkebiskopen kanske bara ger undantag vid jul?

En titt i min lokaltidning, Östgöta Correspondenten följer samma mönster som i DN storbror.
Den 28 oktober fanns en artikel om journalisten Gellert Tamas, han som bland annat skrev om apatiska flyktingbarn, ett ifrågasatt fenomen som främst Sverige producerade.
Rubriken var ”Hatet göder extremhögern?” Tamas oroar sig för att felaktiga åsikter i mainstream media, främst från ”extremhögern” skall påverka det offentliga samtalet, vilket är ett hot mot demokratin…
Om hat också göder extremvänstern får vi däremot inte veta, kanske för att det hatet är fint, medan det högra är fult och det allra fulaste kommer nog från mig och andra nationalister, som vill värna om landet, dess religion, kultur och framtid.
Kanske hade han inte tagit del av den alarmerande enkätstudien bland förortselever i invandrartäta bostadsområden, som publicerades i Göteborgsposten den 28 oktober? Studien var utförd av föreningen ”Varken hora eller kuvad” i Göteborg med stöd av forskare (www.gp.se/nyheter).
”Var tionde elev stöttar religiösa extremister” var ett resultat, annat som framkom var flickors begränsade fritid, hederskultur och lågt förtroende för lärare och samhällsfunktioner, men högt för moskéns imam.

Hårresande, häpnadsväckande och djupt oroande resultat var omdömen från projektansvariga och lärare till terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Men Hillevi Engström, ännu regeringens nationella samordnare mot extremism, upprepar de gamla vanliga flosklerna om utanförskap, i Corren dagen efter artikeln om Gellert Tamas. ….”Man måste börja det förebyggande arbetet tidigt och tala om allas lika värde och mänskliga rättigheter i skolan…” som om inte skolan ägnat åratal åt just detta!

Dessvärre verkar det, som den proklamerade värdegrunden från skolverkets karriärhungriga tjänstemän och skolors ledning har tolkats fel hos dessa elever, där IS stod högt i kurs.

Kanske har värdegrunden blandats ihop med Koranens verser om rätten att hata och döda otrogna och vikten av Jihad? Eller tycker dessa elever som föräldrarna gör?
Denna övertro på skolans förmåga till kulturomvändelse gör mig betryckt. Att naivt tro att man kan sudda bort generationers påverkan som kommer med modersmjölken med allas lika värde lektioner, betraktar jag närmast som ett brott.

Förklaringen till upprördheten över resultaten orsakas sannolikt av den utbredda kognitiva dissonansen. När ingen förmåga finns att se samband mellan flera faktorer och motsägelsefulla företeelser blir vi frustrerade och försöker minska dissonansen genom att förneka och klandra andra. Uttrycket ”surt sa räven” använder vi ofta då vi inte kommer åt något som vi vill ha, talesättet är mycket gammalt och kommer från fabeln om räven, som inte kom åt duvorna och fick trösta sig med att det säkert var sura. Fabeln skrevs av Aisopos (620-564 fKr).
Kognitiv dissonans i kombination med avståndstagandet till vetenskapliga verk som handlar om olikheter mellan öst och väst och makthavares stora svårigheter att erkänna fel, är orsaken till landets pressade situation.
Att invandringens volymer har varit för stora för att vi skall klara av dem, kommer aldrig DN att erkänna, hellre får tidningen läggas ner. Eftersom det är den vänsterliberala eliten som tjänat på politiken.
Vid nästa lågkonjunktur kommer även överbelånad medelklass att inse att det humana kalaset är alltför dyrt, när det kröper ur deras egen plånbok och priset på bostaden sjunker. Så länge som främst sjuka, arbetslösa och pensionärer fick betala massinvandringen, var det mycket trevligare att demonstrera för allas rätt till bidrag och lika värde.

SVT sparar inte på krutet i programutbudet, ”Nysvenskar” och ”Jag är muslim” pågår nu i SVT2 med mål att vi skall förstå allt utifrån. Förståelse är i sig mycket bra, men går lätt över i sin motsats, när det bara är jag som skall förstå, aldrig den främmande.
Integrering kan vi glömma, assimilering till värdlandets språk, lagar, seder och bruk, är enda möjlighet till mindre splittrat samhälle. Religion hör endast hemma på kammaren.
Nu sjunger politikerna i kör om alla utmaningar som vi skall lösa tillsammans, nej inte de, utan vi, när allt nu vältras över på redan knäande kommuner. Politiker har ständigt höjt sina löner och beviljat sig själva förmåner, så de kommer bara marginellt att påverkas, oavsett vad som händer.
Skatten måste höjas rejält för att invandrare skall kunna bidragsförsörjas och från år 2020 beräknas de uppgå till drygt en miljon, enligt SKL.
Men kanske detta är enda utvägen för att migranter skall vända i dörren, när de ser att landet i norr inte längre består av guld och honung, utan av fattigdom och strävsamhet för överlevnad.

I Dagens Nyheter finns ett fyrsidigt reportage om saknaden efter den 20-årige elevassistenten Lavin Eskandar, som var ett av offren vid den fruktansvärda attacken i Trollhättan för ett år sedan. Förövaren var den unge Anton Lundin, maskerad och utrustad med ett svärd gick han till attack mot de, som vid hans framfart hade en annan hudfärg.

På lördag den 23 okober hedras offren vid en demonstration i Trollhättan mot rasism.
Gott så, men varför gjorde inte DN något fyrsidigt reportage inför årsdagen den 10 aug av de fruktansvärda Ikea morden i Västerås, frågar jag mig?
Där fick Camilla och Emil Lundin, två helt oskyldiga offer också sätta livet till.
Först var polisen mycket förtegen om gärningsmännen, asylsökande från Afrika. Gärningsmannen till dådet var Abraham Ukbagabir, som hade sökt asyl i flertalet av
EU:s länder, men blivit nekad.
Till Trollhättan for statsminister Stefan Löfven med expressfart, men till Västerås fanns visst inga kommunikationer, han nöjde sig bara med att säga att ”offren var på fel plats, vid fel tid”, utan att förklara när rätt tid och plats äger rum?

Vidare i DN:s söndagstidning.
Chefredaktör Peter Wolodarski förnekar sig aldrig i sina ledare.
I dag skrivare han om hur ”Det finns en gräns för både SD och Donald Trump.”
Tyvärr finns det ingen gräns för hans egen agendasättande journalistik. Journalister som inte sjunger med de mångkulturella änglarna får sluta eller sätts i frysboxen (”Att sjunga med änglarna” är ett citat från Mauricio Rojas från hans debattartikel i Svd 2016-10-02).

Under DN/debatt skriver två arkitekter, Linn Grönlund och Anders Åström från Blekinge tekniska högskola om undermåliga asylboenden och att ”Asylboenden är vår tids isolerade sanatorier,” vilket jag inte ett ögonblick tvivlar på.
Vad som däremot saknas i denna debattartikel är en klar analys över orsak och verkan till dessa ”isolerade sanatorier.”
DN kunde ju följa upp denna klagan med att på allvar granska den fuskimpregnerande flyktingindustrins kopplingar till politiker och deras vänner.
Det var inte länge sedan den gamle Robisonvinnaren Jan Emanuel Johansson (s) medverkade i ett TV program, som handlade om mäklare och deras lyxobjekt som låg ute till försäljning. Där satt Jan Emanuel bredbent och skrockade av förtjusning över mäklarens beundran över hans lyxbostad i huvudstaden.
Vad som inte tydligt framkom var att Jan Emanuels miljoner i princip var stöld från våra skattepengar för alla hans undermåliga asylboenden.

Nu råder bråda dagar i regeringen och landets kommuner, när alla flyktingar skall beredas permanenta boenden.
Förtur i bostadsköer, inköp av bostadsrätter och till och med uppsägning av tidigare hyresgäster är vardagsmat i kommunerna.
Regeringen planerar nu särbehandling i bygglagen, när det gäller migranter som skall inkvarteras. En promemoria om detta är nu ute på remiss.
Varför har inte ett uns av denna aktivitetsförmåga tidigare visats studenter, unga och alla andra som saknar tak över huvudet kan man undra?
På Stockholms stad:s hemsida uppmanas invånarna att ”Öppna sitt hem” för alla 6.000 så kallade flyktingar som omgående måste få tak över huvudet.

Jag tror att det är väldigt många som vill bidra, säger Åsa Lindgren (mp) förtjust tillsammans med sin röda kollega, finansborgarrådet Karin Wanngård (s) som låter som ett eko från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, när hon säger ”Läget är ansträngt, men vi skall klara av det.” Vilka vi, talar hon inte om.
Varför kan inte Stockholms alla rödgröna politiker tillsammans med sina vänner i riksdagen gå före och öppna sina hem för dessa utsatta nyanlända? Ersättning utgår ju, till glädje för dessa privatekonomiska talanger.
Varför tar deras godhets- och solidaritetspredikningar alltid slut, när de skall omsättas i praktiken?

Förenkling av lagar och förordningar kan vara ett gott tecken i föråldrad byråkrati och tjänstemannavälde, men på sikt är det förenat med stora risker om samhället ständigt beslutar om särlagar för nyanlända migranter och deras anhöriga.
Undantagslagar för vissa grupper bara ökar spänningarna i samhället. Tyvärr är frånvaron av långsiktighet beträffande migrationens konsekvenser mer regel än undantag hos verklighetsfrämmande politiker, som vägrar inse landets svåra belägenhet.
Trots skattemiljarder så fungerar varken snabbspår, nystarts- instegsjobb, coachar, etableringslotsar, SFI bonus etc. Varför, verkar ingen politiker vilja ha svar på.

I Norrköping hotas nu integrationsprojekt ”Låna en svensk” av nedläggning, för intresset var klent för att inte säga obefintligt bland de 126.000 invånarna.
Tänk om Sveriges medborgare kunde erbjuda andra länder ”Låna en regering,” men tyvärr skulle intresset vara mycket skralt, även om vi skulle krydda uppmaningen med åtskilliga biståndsmiljarder.
Jag anser att asylstopp och kraftfulla åtgärder för avvisning av alla som saknar asylskäl är ett måste. Huvudskälet är att Sverige med råge har tagit sin del av ansvaret för alla migranter/flyktingar, som tagit sig till Europa. Mer kraft måste ske för integrering av de som har riktiga skäl att stanna och därmed kanske hindra tillväxten av förortens enklaver. Med dessa rödgröna mångfaldsentusiaster vid rodret råder omvänt förhållande.
Människor som bosätter sig i ett främmande land söker sig till sina landsmän, som har samma språk, kultur och religion. Så länge som kulturen och religionen inte krockar med värdlandets lagar och regelverk, så är det helt OK, men detta förhållande äger ej rum i invandrartäta bostadsområden.
Nu funderar regeringen på att höja återvändarstödet från dagens 30.000/person samt 15.000/barn. Det blir nog människosmugglarnas nästa reklamslogan, ”Låt dig smugglas in och återvänd som rik”.

Traditionell media förnekar ständigt att de mörklägger, filtrerar och undanhåller fakta för oss läsare, men det är precis vad de gör varenda dag året om.

Problemet är att de inte märker det, när deras multikulturella livsåskådning blivit lag.
Journalister som vill tänka själva och skildra verkligheten som den är, får antingen pudla eller åka ut, om en artikel eller reportage avviker från mångfaldsidealet.
Eskaleringen av mord, skottlossningar och allsköns kriminalitet får helst en undanskymd plats längst ner, medan svenska ”huliganer” som tyvärr går till attack mot Marokanska män, som aldrig borde ha släppts in, får stora rubriker med fetstil. Detta är vad svensk flyktingpolitik leder till.
Därutöver är det mest glädje reportage av massinvandringens berikning.

I inlägget om ”Falska Feminister” den 26 september, nämnde jag att en kvinna i Hedemora nyligen blivit misshandlad av en man för sin livsstil och för att hon inte bar traditionell klädsel.
Men jag fick läsa flera gånger innan jag förstod vilken traditionell klädsel man syftade på.

Till slut fann jag att kvinnan kom från Syrien och listade ut att det inte handlade om en hembygdsdräkt från Rättvik.
Fler personer har gjort samma iakttagelse av denna filtrering av Svt Nyheter i Dalarna och ironin spreds snabbt på nätet, med bilder på hembygdsdräkter.
P4 Sveriges Radio publicerade denna, mer upplysande intervju på nätet, senare samma dag.

”Efter trakasserierna – nu träder Walaa fram.

Walaa: Tjejerna måste våga säga vad de tycker!
Walaa har fått utstå hot och trakasserier under lång tid.
I fredags blev en kvinna misshandlad i centrala Hedemora. Kvinnan heter Walaa och berättar nu själv om en lång tid av hot och trakasserier som bottnar i sättet hon valt att leva sitt liv. Nu har hon fått nog.
21-åriga Walaa som bor i Hedemora berättar att hon utsatts för förföljelse, hot och misshandel för att hon inte lever på ett traditionellt sätt. Hon får frågor om varför hon inte bär slöja, varför hon bor själv och varför hon inte har gift sig. I sju månader har det hela hållit på.
Det började när hon berättade att hon är muslim, då började folk ifrågasätta att hon inte lever och klär sig som dem.
Trakasserierna kulminerade i fredags när hon bestämt sig för att konfrontera en man som hon säger förföljt och förolämpat henne upprepade gånger. Han kom då efter henne i en bil och utanför kommunhuset i Hedemora kom han fram till henne och slog henne i ansiktet.
Walaa berättar att hon nu känner sig rädd för att gå ut för att bli trakasserad igen och påhoppad. Men samtidigt vill hon säga ifrån.
– Jag vet att alla har sina rättigheter, att kvinnor har rättigheter och frihet. Man måste följa lagen före religion, säger hon.
– Det är viktigt att stoppa alla män som lägger sig i och tjejerna måste våga säga vad de tycker. Det är bra och det är viktigt därför vill jag berätta om det, säger Walaa.
På grund av händelsen i fredags planerar Liberalerna i Hedemora att hålla en manifestation mot våld på torsdag.
Helena Broström Christine Odén Sveriges Radio.”

Vi får hoppas att radikala feminister uppmärksammar denna demonstration, men risken är stor för att demonstrationen gäller alla män, främst vita och svenskfödda.
Kvinnoförtryckande män med medeltida religion blir nog bara en parentes. Eftersom dessa feminister och andra rödfärgade själar, ständigt låter främmande kulturer få övertrumfa våra medborgerliga rättigheter.

När mina döttrar var i tonåren och gjorde ärlig sammanfattning från sin barndom med sin ensamstående mor, så fick dessa två faktorer högst poäng.
”Det bästa med dig mamma var att du aldrig gifte om dig och att vi alltid hade en dagstidning.”

Dagstidningen var under hela deras barndom och tonårstid Dagens Nyheter, som gav god omvärldsbevakning.
Men världen förändras och media med den.

Vänsterliberla ståndpunkter dominerar inom politik och media, att vara nationalist är fult, att vara globalist är däremot mycket fint.

Postmarxisterna verkar ha lockat in även liberaler i sin identitetspolitik med sitt ständiga tjat om sociala konstruktioner. Dagens forskning om arv, genetik och om vårt DNA finns inte på kartan.

En gradvis förflackning har skett av nyhetsförmedlingen under det sista årtiondet.

Tidigare så uppfyllde flertalet rikstidningar sitt uppdrag, att vara objektiv nyhetsförmedling, som levererade fakta till mig som läsare, så att jag därefter kunde ta ställning själv utan pekpinnar uppifrån.

Nu anser jag att förfallet är stort.

I stället för att skildra verkligheten, omskapar de den och blir en subjektiv propaganda-apparat för det mångkulturella samhället, federalism och en ny världsordning(NWO).

Den samhällsgranskande funktionen är som bortblåst och jag misstänker att rosévinsintaget med politiker i Almedalen kan sätta spår.

Etablerade opinionsbildare med rätt värdegrund har förtur på debattsidor.
Vad ett värde egentligen är, verkar de inte vara så noga med.

Forskare och kunniga experter är inte välkomna med sina alster om de avviker för mycket från etablerade uppfattningar främst inom migrationspolitiken.
Ordmakarna, oftast politiker, företrädare för organisationer och föreningsliv, som släpps in på debattsidorna har stor fallenhet för att omvandla ord så de får antingen skimmer av godhet eller av ren ondska, beroende på från vilket håll orden kommer.
Patriot förvandlas till rasist, SD anhängare beskrivs som nazist, tiggare kallas för EU migrant, invandrare för nysvenskar och illegala unga invandrargäng förvandlas till ensamkommande flyktingbarn, även om de är upp till 40 år.

Allt för att väcka känslor utan frontallobskontakt.

Trots att svenskars förtroende bara dalar för medias rapportering om invandring, flyktingpolitik i flera opinionsundersökningar, så fortsätter redaktörerna med sin journalistkår i samma spår.
Föraktet och svartstämpling av de som går emot den rådande opinionen är mycket stort.
Avsikten är att skrämma andra bland vanligt folk; se hur det går för de som bloggar och skriver på Avpixlat, utanför åsiktskorridoren.
Nej, det sista säjer de inte, för enligt traditionell media så finns ingen sådan korridor, bara okunniga och korkade lekmän som inget förstår.

När forskare, professorer, docenter och kunniga experter säjer samma sak, då byter media ofta strategi,från svart/brunstämpling till tystnad, för den argumentationen klarar de inte av.
Dörren stängs till de stora dagstidningarnas debattforum och i SVT:s morgonsoffor trängs bara kultur- och kändiseliten, som nästan gråter i kapp över vår bristande tilltro till deras världsåskådning.

När jag läste söndagens DN (2016-09-14) så fick jag lägga den ifrån mig för att inte kvävas av alla vinklade, känslosamma flyktingreportage.
Utgångspunkten var den lilla Alan Kurdis tragiska drukningsdöd på Medelhavet och sedan ett frosseri i reportage om tappert kämpande flyktingar i vårt avlånga land.

Därför blev jag så glad, när jag sedan läste ett inlägg på Avpixlat av den kunnige professorn Karl-Olov Arnstberg som under rubriken ”DN´s agendajournalisik” just beskrev söndagens tidning.

Många intressanta och lärorika inlägg finns på hans och journalisten Gunnar Sandelins blogg ”Invandring och mörkläggning.”

Tyvärr ersätts alltför ofta god kompetens av floskler och ringa intelligens i traditionell medias rapportering.

Ps. Jag prenumererar inte längre på DN, får låna söndagstidningen av grannen. Ds.