Ordet utmaning är nog det mest använda av politiker, alla korrekta och har nu fortplantats ner i minsta samhällsvrå.
Ordet signalerar framåtanda, som att nu djävlar ska vi kavla upp ärmarna och utmana alla faktorer och företeelser som fått ordet att flöda. Sedan vet vi att inget händer, några små utredningar, så är saken ur världen.
Utmaningarna är som ett modernt ymnighetshorn, det bara väller ut nya och skulle någon etablerad skribent fördjupa sig i grundorsaken, så står vänsterns identitetsfrälsta aktivister färdiga med bössan. Nu har även vissa av MSM:s ledarskribenter och författare hamnat i kikarsiktet. Att åter skjuta på sociala mediers mest lästa skribenter tycks inte längre vara lika roligt, nu gäller det att fyra av mot avfällingar i det egna ledet.
Utmaning förskönar politiker-orsakade problem
Problem låter inte lika fint, det signalerar mer misslyckande och passivitet, om detta skriver en norrman Arnt Folgerö underhållande om i Arnstberg&Sandelins blogg ”Invandring och Mörkläggning”
Citat: ”……Den här utvecklingen äger inte bara rum i Norge utan ser ut att vara ännu starkare i Sverige. I sin bok ”Massutmaning. Ekonomisk politik mot utanförskap & antisocialt beteende”, skriver ekonomen Tino Sanandaji att det svenska ordet utmaning används för att försköna problem som utanförskap, segregation, olikhet, bostadsbrist, barnfattigdom, arbetslöshet, bilbränder, hedersvåld, barnäktenskap, gängmord etc.
”Sanningen är att det som Sverige står inför är inte utmaningar. Sverige står inför problem”, skriver den svenske ekonomen i sin bok om det elände som de etablerade partierna genom sin asyl- och invandringspolitik har åsamkat Sverige, men som de inte vill erkänna…..”
Det blir bara värre
Jag tycker att allt blir värre både här hemma och utanför landets gränser, som försvann med EU:s fria rörlighet för kapital, varor, tjänster och individer och fick upp farten med Reinfeldts och Löfvens hybris i global humanitet.
Vänstereliten i hela Europa och demokraterna i USA kurtiserar med varandra och där är deras godhet är gränslös för alla minoriteter, som välfärdsmigranter, allsköns kriminella, terrorister, våldtäktsmän, lögnare osv. Gemensam nämnare på vänsterelitens oskyldiga offerlamm både i nutid och dåtid tycks vara svart och mörk hudfärg, där endast vita män är och var satans hantlangare.
Trots detta finns det små ljusglimtar. Här är en levererad av Fredrik Segerstedt i boken ”Den svarte mannens börda,” som Ivar Arpi tagit sig an med frågan:
När ska den svarte mannen be om förlåtelse för sitt eget slaveri?
En fråga som lär få Johan Sjöstedt att dimpa i backen.
Det gängse förklaringe till att väst blev rikt och Afrika och Mellanöstern fattigt är vänsterns bekväma svart/vita teori, från dagens korrekta politik till gårdagens kolonialism, som alltid kan klämmas fram om argumenten tryter. Svart och mörk hudfärg utgör pansarskydd mot även deras bestialiska dåd genom historien. Det var industrialiseringen som gjorde väst rikt, inte kolonistaterna med bevarande av sin medeltida religion.
Boken borde vara obligatorisk för alla lärare från förskola till högskola/universitet, som med sin fäbless för normkritik drar undan mattan för kritiskt tänkande både för dagisungar till studenter. Där fakta och gamla sanningar inte får yppas om de kan tänkas kränka någon representant för en minoritet.
Några ord som fastnade hos mig var Arpis återgivande av skribenten Malcon Kyeynes ord:
”Det är väldigt svårt att övertyga någon om att de har fel, om deras lön är beroende av att de har rätt.”
Offentlig sektor lättare att styra
Därför är det av självbevarelsedrift som vänstern alltid kämpar för en större offentlig sektor, som de kan kontrollera och sedan plundra medborgarna på allt högre skatter, så att även privata aktörer håller tand för tunga.
Grundtanken är att bidragsberoende medborgare håller käft, liksom alla mediala aktörer och tackar med att rösta rött.
Avfällingar skall brännmärkas och statuera exempel, allt från hetsmotfolkgrupps dömda pensionärer till författare, ledarskribenter och forskare.
FN tar tag i NWO ratten
Hatet och mediehetsen brukar stå i proportion till budskapet och storleken på läsekretsen, men brytpunkten kan orsaka bumerangeffekt, när deras läsekrets blir allt större, som inser att dissidenter har rätt.
När allt fler erkänner att de är nationalister, röstar på sk. ”främlingsfientliga” partier och inte bryr sig ett skvatt om medias benämningar som högerextremist och populist, då måste FN ta tag i ratten och diktera förbud mot invandringsfientliga alster, som Sverige med all sannolikhet kommer att rösta ja till den 10 december oavsett Kristersson eller Löfven. För Sverige är FN:s doaflicka nummer ett!
Att utmana folket är lätt som en plätt för MSM tiger som muren om FN:s strategi med Agenda 2030 och om generalsekreterare Guterras NWO plan på accelererat folkutbyte med demografin som vapen. Utmaningen här blir för PK-eliten inom hela EU att övertyga deras korkade folk, som inte längre lyder, vilket är det största problemet. Därför riktas hatet mot Viktor Orban i Ungern, Italien och Österrike strör nu också grus i EU:s maskineri med nationsvänlighet.
Nya trälar
Just nu kom jag att tänka på min röda ungdoms kampsång, men tycker att den kan passa lika bra i dag mot den postmoderna liberalismens elit som förvandlar folket till trälar med sin globala politik.
Källor:
– https://morklaggning.wordpress.com/2018/10/06/spraksanering-och-hjarntvatt/#more-18024
– https://timbro.se/forlag/den-svarte-mannens-borda/
– https://www.svd.se/bor-svarta-be-om-forlatelse-for-slaveriet
