Reflexioner efter helgens utbud i SVT.
På lördagskvällen (24/2) tänkte jag att nu får Du skärpa till Dig för att hänga med bland dagens artistutbud. För det enda namn, som jag kände igen var Robert Gustavssons ”Rolandz”. Minns hans burleska och roliga TV-film ”Torsk på Tallin” från 1999 av Killinggänget.
De andra artisternas förnamn i melodifestivalens deltävling 4 i Örnsköldsvik; Emmi, Elias, Felicia, Olivia, Felix och Mariette var totalt okända för en 71 årig pensionär.
Men rent ut sagt, så stöp min uppdateringsplan direkt, när den entusiastiske programledaren började tala om allas lika värde och jag fick syn på en leende statsminister i publiken.
Så det fick bli ”Morden I Midsommer” på TV8 i stället. Engelsmän kan konsten att skapa tidstypiska och njutbara miljöer med vackra trädgårdar och härliga interiörer, som jag vilar blicken på, när jag virrat bort mig bland suspekta mördare.
Idévärlden
Men på söndag hade jag bättre framgång. Jag uppskattar ”Idevärlden” på SVT2, där aktuella samhällsfrågor avhandlas. Engagerade personer får tala till punkt, utan en flåsig journalist, som blir stressad om hans/hennes ljudutrymme krymper under en intervju. Först får en tänkare presenterar sin teori, som sedan ifrågasätts av två opponenter.
Visserligen kan nuvarande programledare Daniel Sjölins tillhörighet skymta fram i frågorna, till både respondenten och opponenterna, men det skymmer ändå inte budskapet, som handlat om brottslighet, feminism, identitetspolitik, inkomstskillnaders orättvisor mm.
Kulturarvet under attack
Denna lördag handlade det om vårt kulturarv. Ola Wong, journalist, författare och Kina expert, var respondent och är en njutning att lyssna på.
Klar, kunnig och koncis i sin kritik av dagens kulturpolitik, där kulturvärldens normkritiska förhållningssätt håller på att förstöra hela vårt kulturarv.
Att analysera och själv förstå har ersatts av moraliserande predikningar. Normkritiken har blivit kulturvärldens överideologi.
Museernas huvuduppgift att samla, vårda och bevara våra och andras kulturskatter genom historien, är satt på undantag.
Nu är det identitet, marginaliserade grupper, hbtq, mångkultur, relativism och genus för hela slanten, dvs. en stor megafon för regeringens förödande politik, med den mest okunniga kulturminister vid ratten, som landet någonsin haft. Inga svåra frågor till Alice Bah Kunkhe får ställas, troligen inte ens de lätta till denna Bolibompa minister.
Gamla samlingar åker ut, i bästa fall ner i källaren, för spektakulära och trendiga utställningar har högsta prioritet, gärna med budskapen ”Fuck SD” och att vara ”hetrosexuell” är inte det normala, utan bara en av många personliga läggningar osv.
Maktens megafon
Huvuduppgiften i dag är att enbart förverkliga den politik som regeringen driver, inte att presentera faktafyllda utställningar, så att vi sedan kan ta ställning själva.
Nej, här finns samma arbetssätt som inom systemmedia. En skog av pekpinnar, så vi tänker och förstår vår samtid och framtid rätt, dvs. rött och förljuget, allt efter den normkritiska manualen.
Gårdagens historia skall vi helst fördöma och nationalstaten glömma.
Den vite mannens synder är så stora att IS-krigarnas mördarorgier betraktas som en liten västanfläkt. Att sätta på sig gårdagens glasögon är uteslutet, för det har dagens kulturchefer och institutionernas styrelsemedlemmar inga.
Kulturarva??
En av kvällens opponenter, Qaisar Mahood, fd. socionom utan historisk och arkeologisk kunskap får utgöra exempel på denna kunskapslösa skara. Han är, håll i er nu, chef för kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet!
Han fick god utdelning av att på motorcykel susa runt i landet och efteråt skriva boken ”Jakten på svenskheten.” Karriären har sedan gått spikrakt uppåt tillsammans med flosklerna, som dröp ur denna mun. Han var mycket stolt över sitt nyord ”kulturarva,” som fått högsta acceptans av hans kollegor, fast de inte begriper ett dugg.
Den andra opponenten var en självgod dam, som jag redan glömt namnet på, hon snörpte på munnen och berättade om allt fint hon gjort som ansvarig för museers programutställningar, där synliggörandet av makthierarkier får stor plats.
Läste på GP.se nyligen ”Avgångsvederlag kostar Göteborg 30 miljoner varje år” och min misstanke är att stadens röda politiker löser ut medarbetare, som hotar deras ideologi. Detta är ett fenomen som ökar i hela landet, inte minst på statliga verk och myndigheter, där allas lika värde inte gäller medarbetare.
Mobbing i statens tjänst
Jag undrar om opponenterna efter Ola Wongs presentation har läst Marie-Lousie Winbladhs bok ”Mobbing i statens tjänst”? Här kommer en sammanfattning från förlaget.
”Ett litet museum med oskattbara samlingar i vacker miljö. Ett politiskt beslut som kastar allt över ända. En kulturinstitution som förvandlas till ett brutalt bemanningsföretag. Kunskaper ersätts av marknadsföring och administration. Lojalitet mot Överheten blir ledstjärnan. En liten trist detalj i marginalen? Ja, kanske, om inte detta kostade oss väldigt många skattekronor. I förbifarten föröder de ansvariga några människoliv och åstadkommer stor förstörelse. Men framåtskridande och utveckling måste få kosta, så detta får vi acceptera. Även när det innebär ett skräckvälde i miniatyr och storm i ankdammen. Makten föröder och förstör men visionerna frodas. New public management (NPM) och målstyrning är en nygammal styggelse i vårt samhälle med fruktansvärda följder, både ekonomiska och mänskliga. En skräckens utopi som länge varit här. NPM innebär förödelse av den offentliga sektorn och alla värden förvandlas till ekonomiska. NPM påverkar yttrandefriheten, meddelarfriheten och därigenom de grundlagar som garanterar demokratin. En ökad politisk styrning av den akademiska världen blev tydlig på museiområdet under 1990-talet. Mobbning i statens tjänst beskriver vad som händer när en ny statlig organisation bildas samt följderna av ett nytt sätt att styra i enlighet med New public management. Följden blev ett oerhört slöseri med skattemedel och andra resurser. Människoliv åtnjuter ingen högre kurs på marknaden. Men lidande kan även det omsättas i pengar .Hundratusentals svenskar utsätts varje år för mobbning på sina arbetsplatser, många blir svårt sjuka och arbetsplatserna förlamas. Ny forskning visar att tusentals nya mobbningsfall tillkommer varje år på svenska arbetsplatser som en följd av organisationsförändringar och dåligt ledarskap. Författaren var anställd som intendent och 1:e intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Fram till år 2001 var hon ansvarig för de världsberömda Cypernsamlingarna på museet. Hon har bland annat skrivit böcker och producerat utställningar. Böckerna är populärvetenskapliga och handlar om arkeologi och kulturhistoria på Cypern och Kreta.”
Politiseringen hot mot kulturen, står i en ledare i GP, vilket många instämmer i.