Kategoriarkiv: Invandringspolitik

Asyl, Integrering, Assimilation

Hederskultur skyddas av mångkulturens paraply

Nu var det dags igen. En kvinna knuffades den 11 juni 2016 ner från 7:e våningen i Uppsala, hon överlevde fallet, men vårdas för mycket allvarliga skador.
Veckan innan fick vi läsa om en liten flickkropp som hittades nergrävd i Hökarängen, en ensamkommande flicka från Afghanistan, som med all sannolikhet blivet utsatt för hedersmord.

”Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som inskränker fri-och rättigheter med hänvisning till närståendes heder. Hedersförtryck är när hederskultur utövas med personer som inte själva omfattar hederskulturens värderingar” (Wikipedia).

Hederskultur förekommer bland flera religioner. I Sverige är islam mest framträdande för detta medeltida förtryck.
Enligt FN så uppskattas att minst 5000 kvinnor i världen varje år mördas i hederns namn, en siffra som troligen är i stor underkant.
Ett stort mörkertal råder i Sverige om antalet kvinnor som drabbas, ingen myndighet har ansvar för statistik.
Så snart det gäller brottsliga gärningar utförda av utlandsfödda så är statistiken bristfällig, till skillnad från annan statistik där vi får besked ner till minsta decimalkomma. Samma förhållande råder kring massinvandringens totala kostnader.
Vänsterns vanliga bortförklaringar är att smeta ut denna barbariska sedvänja med hedersförtryck på alla svenskar, speciellt vita män, som alltid får stå i skottgluggen.
Skillnaden är dock stor, när svenskfödda män misshandlar och mördar kvinnor, står inte släkten runt omkring och hejar på. Det är en enskild handling, som kan ske inom alla samhällsklasser.
Vänsterns förkärlek för att skylla brottsliga gärningar på andra är stor, för individen tillhör ett kollektiv och har inget eget ansvar. Bakgrunden är en ovetenskaplig sörja av kulturmarxism och Freuds lära.
Jag blir gång på gång bedrövad över att se våra mångkulturella, vänsterliberalers oförmåga att se sin egen skuld till att flickor får fortsätta att ”ramla” ner från balkonger.
De har under lång tid, gång på gång, välsignat invandrarnas kulturella identitet, som därigenom fått besegra våra medborgerliga fri-och rättigheter.
Sista exemplet är inom gränspolisen i Skåne, där en muslimsk man åter vägrar skaka hand med kvinnor.
”Vi skall bejaka mångfalden” säjer polisinformatör Eva Gun Westford enfaldigt. Förmodligen med gedigen genus-och dialogutbildning på sitt CV.
Att ständigt hålla detta skyddande paraply över invandrares brott mot lagfäst jämställdhet är att sanktionera beteendet och låta det få fortsätta.
Dessa rödgröna partier som kallar sig feministiska är ett hån mot alla kvinnor och unga som hindras i sina livsval av medeltida sedvänjor. Bortförklaringarna haglar och blir de utan fäste, så klämmer dessa talföra apostlar i med att ”vi får inte stigmatisera förorten”.
Nalin Pekgul, fd. s-politiker, kämpar mot islams fundamentalister, men det gör man inte ostraffat enligt den socialdemokratiska partistyrelsen, så hon fick gå. Oron för uteblivna röster i förorterna blev för stor.
Regeringens feministiska utrikespolitik är lika ihålig som partiernas feministiska profil, det är främst ett medel för UD:s karriärister som vill bredda vägen till FN:s smörgåsbord.
Nu satsas det stora belopp på forskning, information och utbildning om hederskultur/förtryck.
En betydligt effektivare och billigare åtgärd i stället för utbildning är utvisning!
Tänk om det från dag 1 efter ankomst till Sverige gjordes klart för alla nyanlända vad svensk lag innebär och att utvisning omedelbart sker för upprepade och svåra brott mot våra lagar och regelsystem. Likaså att föräldrar med barn under 18 år som vid upprepade tillfällen gör sig skyldiga till våldshandlingar, direkt åker ut med sina odågor.
Invandrarnas döttrar hålls hårt i hederns namn, men deras gossar får löpa amok utan skam.
Efter några avskräckande exempel skulle Sverige se helt annorlunda ut. Det är ett språk som nysvenskar bättre förstår, än tafatt konsensusdialog.
Diskussion pågår om begreppet hederskultur skall bytas ut mot skamkultur, men med ständigt bortförklarande och skamlös vänster lär det nog aldrig bli verklighet i enfaldig svensk mångkultur.

Miljöpartiets totalkollaps

I flera opinionsundersökningar hamnar miljöpartiet under riksdagspärren på 4 %.
I den senaste Metro/Yougov undersökningen får partiet endast 2,8 %, detta borde mana dem till eftertanke om sin politik.
Till en början var hjärtefrågorna miljö och motstånd mot kärnkraft. Säldöd och algblomning gjorde att de första gången kom in i riksdagen 1988.
Efter 2000-talet har en omprofilering skett av deras politik, de har förvandlats till ett islam- och invandrarvänligt parti.
Partiet gick senare glatt till sängs med dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, så att riksdagen kunde bevilja nya bidragsformer till nyanlända och därutöver gratis vård till alla illegala invandrare. En målvakt till statsministern på migrationsverket bestämde att permanent uppehållstillstånd (PUT) skulle beviljas till alla som sa sig komma från Syrien.
Sanningshalten i dessa uppgifter har visat sig vara skral, när över 80.000 av de drygt 160.000 som sökte asyl under 2015, saknar asylskäl enligt internationella konventioner.
Alla dessa förmåner har kraftigt bidragit till Sveriges attraktionskraft som asyl-och invandrarland och att landet nu faller isär.
Den egentliga orsaken till dessa favörer var att statsministern var förbannad och ville straffa väljare som bidragit till sverigedemokraternas framgång.
Vurmen för det mångkulturella samhället har därefter eskalerat inom miljöpartiet. Partistyrelsen har blundat för partimedlemmars och valda representanters fundamentalistiska åsikter inom islam.
Försvaret av bostadsminister Mheret Kaplan, när han tvingades att avgå var direkt pinsam, likaså när språkröret Gustav Fridolin inte förstod att kvinnor kunde känna sig kränkta, när de inte blev hälsade på.
Nu verkar det äntligen som om väljarna ser att kejsaren är naken.
Det som dock oroar mig är om journalisterna på SVT och SR har gjort samma iakttagelse.
Under 2011 publicerade Göteborgs universitet en undersökning om deras partisympatier, resultatet visade att 52 % sympatiserade med partiet och 0 % med sverigedemokraterna.
Mycket illustrativt var kroppsspråket hos Anna Hedenmo på SVT när hon intervjuade partiledarna inför valet 2014. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson betraktades som något som katten släpat in, men vid övriga utfrågningar var det ett riktigt kuttrasju.
Oavsett vad hon tycker om partierna så var det inte professionellt. Tyvärr saknas objektiv framställning av invandringens alla effekter på SVT och SR.
Detta är ett farligt demokratiunderskott och har under åren ständigt avspeglats i programutbudet, som ofta innehållit ensidiga och känslomättade reportage/program om invandringen och om eldsjälars insatser.
Underförstått verkar syftet vara, att nu djävlar skall vi få tittarna att tycka som vi, för att senare rösta både rätt och rött.
Det verkar som det bara är ”Uppdrag Granskning” med Janne Josefsson i spetsen, som har upptäckt integrationens svårigheter med våld, kriminalitet och kvinnoförtryck i de ständigt växande så kallade no go zonerna
Kriminella gäng bestämmer där dagordningen och har unga supporters med stenar och elddon i fickorna.
Möjligen kan de rödgröna partierna snyfta lite över den minskade tryggheten, men totalt blindhet råder när det gäller att se elefanten i rummet, nämligen massinvandringen.
Polisen, lokala politiker tillsammans med representanter för samhällets alla ”goda krafter” sitter nu och klurar på varför dialog, korvgrillning och kaffe inte haft någon effekt.
Massinvandringens svårigheter har reflexmässigt förklarats med utanförskap och främlingsfientlighet, insikten om att alla invandrare varken kan eller vill integreras finns inte.
Allt för många vill endast ta del av välfärdens tjänster, utan skyldigheter att anpassa sig till landets lagar och regelverk och varför skulle de göra det, när etablissemanget ständigt har hyllat den kulturella identiteten i stället för den medborgerliga.

Nya Pinocchionäsor i regeringen

Statsminister Stefan Löven har nu presenterat sin nya regering.
Jag blir inte riktigt klok på gamla och nya ministrars ansvarsområden, som verkar överlappa varandra.
Förmodligen gör inte statsministern det heller, med sin baktunga regering.
Peter Eriksson, miljöpartiets gamla språkrör, har kallats hem från Bryssel och ska ansvara för bl.a bostadssektorn, jag trodde han skulle arbeta som minister, inte som byggherre.
Den tidigare ministern Mehmet Kaplan (mp) glömde visst bort krisen inom bostadsmarknaden i sitt uppdrag, på grund av sin middagsiver med terrorister.
Ann Linde (s) blev mycket glad när hon tillfrågades om att bli ny EU-minister.
Redan idag på DN.se tar hon till storsläggan mot EU länder som vägrar ta emot invandrare. De skall straffas med böter är hennes förslag.
Varför det undrar jag?
Östländer som Ungern, Polen, Lettland, Litauen, Bulgarien har en helt annan historia än andra EU länder i väst.
De vet vad det innebär när nationalstatens gränser brister. De vet också vilken betydelse landets religion och kultur har för frihet och för demokratins förverkligande utan bevakning uppifrån.
Följderna av Tyskland och Sveriges humana generositet har mer avskräckt än inspirerat till att öppna gränserna.
Ann Linde vet mycket väl om att EU ännu inte kan bestämma över nationalstaternas beslut i invandringsfrågan.
Vilka tvångsmetoder har hon tänkt sig, när asylsökande mot sin vilja skall tvingas till dessa länder?
Hon får bara en längre näsa, precis som trädockan Pinocchio fick när han ljög.
Förmodligen vill hon fjäska lite för statsministern genom att upprepa hans mantra, om att fler länder måste dela på flyktingbördan.
Kanske hoppas de att dessa brösttoner skall visa på handlingskraft och skyla över regeringens avsaknad av färdriktning för landet.
Varför inte börja med att utvisa de 80.000 så kallade flyktingar, som saknar asylskäl, men med papperslösas rättigheter och med våldsvänsterns protester är det bäst att hålla tyst.
Nu pratas det i stället om etablering, assimilering är totalt ute och integrering gällde visst bara att svenskfödda skulle anpassa sig till den omhuldade mångkulturen och applådera nyanländas seder och bruk, allt efter det rödgröna etablissemangets pekpinnar.
Modulhus skall nu byggas med fart, helst i områden där våra politiker ej själva bor. Protester från oroliga grannar bemöts med det vanliga främlingsfientliga tjatet.
Varför har inte tanken på modulhus dykt upp tidigare till studenter och mindre bemedlade som väntar i tröstlösa bostadsköer?
Nu behöver de inte vänta längre för i Skåne åker de ut ur kön, tack vare alla nyanländas förturer och snabbspår. Att Malmö nu är en konkursfärdig stad, verkar inte bita på deras röda politiker, kanske hoppas de på mer statliga utjämningsbidrag som tack för sin lojalitet?
Pengar fattas det inte när migrationsverket ständigt ber om mer, det är bara att låna nya miljarder, försämra välfärdstjänster och höja avgifter och skatter, så kan vi nog ta emot fler.
Men till att avskaffa den orättfärdiga pensionärsskatten finns inga medel, trots att det skulle kosta ca 8 miljarder, en nätt summa mot invandringens beräknade totalkostnad på 250 miljarder varje år.
Men nu gäller det för både nya och gamla ministrar att få fortsätta att vara bäst i klassen, trots ständigt sjunkande förtroende från väljarna. De tänker nog att med vår ”oberoende” SVT och lojala medier så går det nog ett tag till.

En ny världsordning,NWO, genom röster, sänkta löner och nya själar

Varför blir vi lurade av eliten om och om igen?
Inga företeelser eller händelser sker i ett vacuum, allt har sin historia.

Oljan är motorn
Motorn i vår nutidshistoria är kontrollen över oljan, som orsakat en stor del av krisen i Mellanöstern, där först Storbritannien under 50-talet och senare USA med sin hemliga polis ligger bakom statskupper och diktaturregimer.
Dessa länder har också orsakat revolutionen i Iran 1979 och senare framväxten av islamiska staten, (IS) när utvecklingen gled dem ur händerna och inte gick deras väg.
Genom historien finns många exempel på hur ett förtryck ersatts av ett nytt.

Makt och girighet
Makthunger och girighet är mänskliga egenskaper, men som tycks vara mycket dominanta hos kapitalets globala och finansiella aktörer.
Min troende mor skyllde girigheten och maktbegäret på arvssynden efter Kains svek mot Abel, men jag fylldes av tvivel redan i söndagsskolan under 50-talet, när det alltid var Abel, som trillade ner på golvet från flanellografen.
Om arvssynden är mer uttalad hos den globala storfinansen låter jag vara osagt, men penningbegäret och önskan om världsdominans är mycket framträdande egenskaper hos härskare genom historien, precis som i våra dagar.

Pinocchios trådar
Den politiska eliten i världens regeringar kan liknas vid trädockan Pinocchio, som till en början behövde trådar för att lära sig gå, enligt Disneys filmversion från 1940. I dag anser jag att det är kapitalets globala aktörer som gemensamt håller i trådarna.
Pinocchio ville bli mänsklig, men till en början förlängs hans näsa varje gång han ljuger. En syrsa ger honom samvete och sagan slutar med att han till slut blir en snäll pojke.
Vi måste av denna liknelse lära oss, att se politikers förlängda näsor, eftersom snälla syrsor är en utrotningshotad art inom storfinansen.

Nationalstaten, största hindret
Det största hindret, för vinstmaximering och en världsregering, är nationalstaten som värnar om landets traditioner, kultur och sina egna medborgare.
Mantrat om mångfaldens berikning gäller inte här.
Nationalstaternas suveränitet skall minskas, för den bara trasslar till det för de globala finansaktörerna.
EU, med sina globalister som doa flickor, drömmer om en federal regering med fler gemenskaper än valutan, som starkt bidraget till Europas ekonomiska svårigheter.
Gemensam valuta är som om jag skulle ha gett alla mina patienter samma träningsprogram oavsett deras diagnos och funktionshinder.
Nationalstaterna med sina gränser, olika folkslag, ideologiska, politiska och kulturella skillnader är enligt finanseliten bara ett otyg, som utgör hinder för genomförande av världsherravälde, där oligarkernas profit kan nå nya höjder i symbios med landets elit och regeringar.

Nationalstaten garanterar inte lånen
En annan orsak till önskan om nationalstatens upplösning är att den blivet alltför liten för att garantera lånen. Då är det mer fördelaktigt om en världsregering kan vältra ut förlusterna på alla världsmedborgare i stället för på bankerna, när tilliten brister hos marknaden.
Detta svek mot medborgarna har redan praktiserats av politiker i väst.
Vilken fiffig affärsidé, banken tar vinsten och folket förlusten!
Självklart är det enklare för dessa globala aktörer att bara behöva dra i en Pinocchiodockas trådar.
Därför är hatet från eliten så stort mot alla partier i Europa som vill bevara och berika det egna landet och dess medborgare.
Nationalism låter nästan som nazism och det vill många väljare inte förknippas med.
Att det inom islams lära finns det största hatet mot judar, verkar vara något vi inte skall berätta om.
Däremot regnar det statliga bidrag över dessa fundamentalistiska organisationer. Det gäller att hålla moskéernas imamer på gott humör, så de talar om för sina medlemmar att de skall rösta rött eller grönt.

Trilskande arbetare
Främst är det trilskande arbetare i nationalstaterna som inte förstår sitt eget bästa och måste sättas på plats enligt de stora globala aktörerna som till exempel Nat Rotschild, Warren Buffett, Goldman Sachs och Georg Soros.
Den sistnämnde orsakade Sveriges ekonomiska kris 1992 genom aggressiva spekulationer mot vår valuta.
Dessa eliters spekulationer har orsakat många av världens finanskriser genom historien, till priset av enorm fattigdom och lidande för medborgarna.

Migrationen, en bra hjälp
Gemensamt hos dessa herrar är föraktet mot den vita rasen som bör uppblandas för att inte bli alltför kaxig. Migrationen är ett medel för att nå målet, en världsregering!
Georg Soros imperium ligger bakom en handbok på arabiska om hur man enklast kan ljuga sig in i Europa och är medskyldig till flyktingkrisen, precis som USA med sitt agerande i Mellanöstern.
Men det är Putins överrumplande flygräder mot IS i Syrien som nu ställs i skamvrån av politikerna i väst.
Medborgarna måste förmås att rösta rätt, om ej så finns det troligen en plan B.
De svåra konsekvenserna av massinvandringen med parallellsamhällen, där eskalering ständigt sker av så kallade ”no-go zoner” kan destabilisera landet, så att det blir lättare för makthavarna att göra vårt samhälle mer genomskinligt och att våra demokratiska rättigheter kan elimineras i smyg.

Bilderberggruppen styr
Bakom EU:s skapelse finns den så kallade ”Bilderberggruppen” som är underställd den absoluta finanseliten.
Första mötet ägde rum på ett hotell, med namnet ”Bilderberg” i Nederländerna 1954. Därefter bjuds den globala makteliten, inom affärs-och industrivärld, media och politisk verksamhet, in till årligt möte på olika platser i världen.
Inga protokoll finns i detta hemliga sällskap med sin dolda agenda. Vi vet inte vad detta ljusskygga sällskap har för planer, mer än att tillfredsställa sin globala makthunger.
Det säjs att statsminister Stefan Löven var mycket nöjd när han under 2013 fick åka ner tillsammans med finansfamiljen Wallenberg i deras privata jetplan.

EU saknar folkets förtroende
EU har aldrig varit folkets skapelse, utan kapitalets, där den fria rörligheten för kapital, varor och tjänster skall flöda fritt.
Arbetarna skall ryckas upp med sina rötter och förflytta sig dit jobben kan finnas.
Om många kommer från skilda kulturer, minskar sammanhållningen, konkurrensen ökar och lönerna kan sänkas. Ett herrskap och tjänstefolksamhälle kan därmed få vind i seglen.
Kapitalismens påhittighet är stor, när arbetare i låglöneländer börjar kräva förbättrade arbetsvillkor.

Röster, sänkta löner och nya själar
Under det humanitära förklädet med asyl-och mänskliga rättigheter, som omhuldas av EU och FN, finns en mindre smickrande agenda, inte minst här hemma. Våra politiker har öppnat dörrarna till landet på vid gavel, för att få vara bäst i klassen.
Att Sverige, som utgör endast 1,2 % av EU:s befolkning, hitintills tagit emot 22 % av alla asylsökande till Europa, anser de förmodligen vara helt rimligt. Det är 13 ggr fler/invånare jämfört med medelvärdet inom EU!
De rödgröna partierna vill ha röster, alliansen vill ha sänkta löner och kyrkan önskar nya själar.
Alla predikar och skräms de med främlingsfientlighet och rasism, så fort någon lämnar åsiktskorridoren och den välsignade, mångkulturella läran.
Det kan tyckas att en mer restriktiv flyktingpolitik, från yrvakna politiker, nu utgör ett ljus i mörkret, men notera att åtstramningen endast består av fler trasor för att torka upp vattnet från den läckande kranen, inte att stänga den helt, med ett flyktingstopp.

Kultur- och arbetarförakt
Våra politiker har inte vilat på hanen när det gäller förakt för vår egen kultur, allt för att få att få oss att förstå vikten av att arbeta tillsammans och öppna våra hjärtan för alla asylsökande. Allt enligt bilderbergarnas önskemål.
Medierna har varit och är deras lojala budbärare.
Är det deras ägare som styr eller är alla” tycka synd om reportage” kanske en rest från 68-års studentrörelse? Varför har den rödgröna journalistkåren aldrig nyktrat till?

Det finns många horribla uttalanden från våra mångkulturella ambassadörer.
Fredrik Reinfeldt 2006. ”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.”
Han såg att sin vision om sänkt välfärd i sin bok ”Det sovande folket” från 1993 kunde förverkligas genom invandring. Vilket har varit mycket framgångsrikt.

Året efter Reinfelds uttalande om barbariet ville Maud Olofsson inte vara sämre utan klämde i med att ”Det var faktiskt inte vi som byggde Sverige, det var människor utifrån.”

Anders Borg förkunnade i riksdagen (2011-04-13) att ”Utan invandring skulle vi stå och stampa på ett jordgolv.”

Hur vet han det? Kanske var bakgrunden bara hans egna erfarenheter innan han blev finansminister?

Sveket mot våra gamla
Kommunerna knäar nu inför nyanländas och ensamkommande så kallade barns etableringskostnader. Helst vill de undvika skattehöjningar som kan reta upp väljare och drabbar den egna plånboken.
Knepet är i stället, att i smyg försämra verksamheter för de sämst ställda, oftast våra gamla som saknar starka resurspersoner. Att våra gamla genom hårt arbete och dagligt slit byggt upp landet är dagens makthavare totalt likgiltiga inför.

Ibland är det nyttigt med en tillbakablick.
I Östgöta Correspondenten från 2009-11-20, kunde vi läsa om hur en ensam vikarie under natten fick ta hand om 38 gamla, svårt sjuka och dementa på ett sjukhem i Östergötland.
Dagen efter 2009-11-22 fanns i Dagens Nyheter ett reportage från ett hem för ensamkommande så kallade flyktingbarn i Övertårneå. Där fattades inga resurser, tjugo personer arbetade i skift för att ta hand om till synes 26 friska pojkar!

Redan under 2002 var Mona Sahlin i farten med nedvärdering av oss och våra förfäder.
När hon för medlemmar i en turkisk förening, förklarade att vårt midsommarfirande bara var töntigt.

Jag har förstått att min farfars slit som fattig statare och min fars hårda arbete i skogen och på bruket inte har haft något värde.
Jag har också förstått att några av mina vackraste sommarminnen som barn, med brukets unga och gamla i gemensamt och gemytligt midsommarfirande enbart varit töntigt.
Att använda sitt riksdagskort till personliga utgifter för över 50.000 kr, att strunta i att betala hyra för lekladan till födelsedagsfirande dotter, att strunta i parkeringsböter och att skriva falska intyg till attraktiv säkerhetsvakt är förmodligen inte töntigt. Häftigt är det däremot att betala skatt!
Kanske är de inte medvetna om sina Pinocchiotrådar från den globala, finansiella eliten?
Eller beror politikers agerande på att de i högsta grad är det?
Avslutningsvis kommer jag att tänka på grundkursen i marxismens lära, när jag under min studenttid lärde mig att rabbla ur Marx och Lenins kommunistiska manifest.
”Proletärer i alla länder förena Er”
I dag 50 år senare säjer jag i stället; nationalister i alla länder förena Er, medan tid är!
Värna er kultur och era traditioner, en stadig grund med rötter behövs om vi skall förstå och kunna stå emot alla krafter som vill söndra och splittra samhället.

Övrigt
En kortare version av denna artikel har nyligen publicerats i ”Fria Tider” under ”Kolumn”, vilket jag är glad över, så att mina erfarenheter kan få fler läsare.
Jag vill tacka Er som läser min blogg och för alla kommentarer som ger mig stöd och inspiration till att fortsätta skriva inlägg ”Utanför åsiktskorridoren.”
Jag försöker, efter min förmåga att belägga mina erfarenheter med källor och fakta.
Det är Era kommentarer som inspirerat till fortsättning om vilka som ligger bakom ”Makten bakom makten”.

Nyanländas undanträngningseffekter intresserar inte politiker

”Kommuner vill ha snabbspår för nyanlända i bostadskön” skriver reporter Lisa Oversen på svt Nyheter Skåne (2016-05-20).
Nu är det snabbspår med förtur som gäller även på bostadsmarknaden, precis som på arbetsförmedlingen.
Det är lika bra att vi skattebetalare vänjer oss och ställer oss längst bak i kön till samhällets åtaganden, för undanträngningseffekterna kommer bara att öka med tiden.
Kommundirektör Jonas Rosenqvist i Ystad har inga som helst problem med att nyanlända enkelt får segla förbi i den långa bostadskön i Skåne.
Förhandlingar pågår med kommunens bostadsbolag och privata värdar, som givetvis har krav på att kommunen garanterar hyran, dvs vi skattebetalare.
Resultatet av denna generositet blir, som redan förverkligats i många kommuner, att kommunerna försöker klara budget genom försämringar på andra områden. Speciellt utsatta är våra gamla, där många saknar starka resurspersoner.
Att denna grupp arbetat hårt och slitet under hela sitt liv verkar vara totalt ointressant för dagens politiker. Sista utvägen är att höja skatten, som redan SKL har varnat för. Kanske lite trist för politikerna, eftersom det kan drabba den egna plånboken.
Hyresgästföreningen jamsar som förväntat med.
På gågatan i Ystad är dock meningarna mindre samstämmiga, men avvikande åsikter från mannen på gatan är utan betydelse, när humanitet och mångkulturens berikning impregnerat lokala mathavare från regeringsnivå.
Våra ministrar i regeringen kan med sina inkomster lätt köpa sig en bostadsrätt och håller man hårt i plånboken kan de vända sig till sina tjänstvilliga bröder i närstående fackföreningar, som till exempel kommunal.
I Norrköping eskalerar bilbränder och stenkastning i Hageby och Klockartorpet. Nu skall det tillsättas en kommission som skall komma fram till stävjande åtgärder, eftersom varken dialog, kaffe eller korvgrillning med polisen varit framgångsrikt.
Ingen kommer att nämna om elefanten i rummet, nämligen massinvandringen.
Det är Sveriges humanitära hybris som gjort att landet faller isär, ett flyktingstopp är nu absolut nödvändigt om inte välfärden helt skall eroderas.
Jag vill delge Er läsare sammanfattningen från en faktafylld och mycket klargörande skrivelse som jag fått från Håkan Karlberg, som tagit del av min blogg. Han planerar att sprida den till opinionsbildare såsom debattörer och redaktioner.

”FLYKTINGSTOPP FÖR ATT RÄDDA VÄLFÄRDEN
SAMMANFATTNING
Flyktingsituationens allvar har bara fragmentariskt trängt igenom hos pressen, man diskuterar som regel bara enstaka problem, inte helheten. (Flykting, alla som söker asyl)
Uppenbarligen har ingen av ”MSM-media” ännu modet, eller insikten, att berätta om hur illa det står till. Krismedvetandet är uppenbarligen lågt. Allt fler börjar dock förstå att mottagningen av flyktingar och migranter har gått över styr och att politikerna hamnat i panikläge.
Hur allvarlig är situationen och vilka är ”utmaningarna” (politikers ord för något som är eller gränsar till det omöjliga), dvs. vilka politiska beslut måste fattas och vilka förändringar måste genomföras, för att återfå kontroll över samhället? Kritiska samhällsområden är bostads- och arbetsmarknad, skolan, rättssystem samt samhällssystem för vård och omsorg.
Bostadsbristen är mycket stor. Det akuta behovet mot bakgrund av standardkrav, befintlig bostadskö, beviljade asyler och social rörlighet är 200000 lägenheter. Boverkets prognos för 2016 omfattar 100000 lägenheter, varav 50000 är planerade. Utveckling av en bostadsmarknad för ”sovplatser” hotar. Ledtiden för planering och produktion är ofta flerårig. Minst 50000 tillfälliga modullägenheter måste därför snabbt uppföras för hyresgäster som saknar möjlighet att betala de jämförelsevis höga hyrorna. Detta kräver åsidosättande av befintliga regler, snabbt iordningsställande av nödvändig infrastruktur samt att samhället står för hyrorna.
Jobbkön för lågkvalificerade med invandrarbakgrund är genom tillförsel av nyanlända 2015 ca 250000. Arbetsmarknaden för lågkvalificerade är EU:s minsta och omfattar ca 225000 arbetsplatser. Före ”flyktingkrisen” var situationen för personer med invandrarbakgrund att det tog 15 år för en tredjedel att få ett helårssjobb medan 60 % hade någon form av sysselsättning. Lagfästa ”lägstalöner”, som diskuteras av politiker, kommer att medföra en betydande ökning av klyftorna och utanförskapet. Vår höga teknologinivå kan naturligtvis inte med bibehållen konkurrenskraft avteknologiseras. Problemet förefaller sakna en realiserbar lösning.
Att skapa förutsättningar för den ”kunskapsskola”, som politikerna talar om men som enligt PISA-mätningarna har gått förlorad, kräver omfattande och komplicerade förändringar.
Första nödvändiga förändringen är lärartillgången. Regeringen har redan före flyktingkrisen fastlagt ett examinationsbehov av 107000 lärare under kommande 5-årsperiod.
Andra nödvändiga förändringen är att höja lärarkvalitén genom urval och utbildning. Detta kräver översyn av lärarutbildningen samt skapande av en attraktiv lärarkarriär genom förbättring av anställningsförhållanden, inte minst arbetsmiljö (arbetsro måste skapas,) och lönesättning.
Tredje nödvändiga förändringen är en ny evidensbaserad utbildningsstrategi grundad på lärarens auktoritet, kravställande och disciplin.
Rättssystemet är underbemannat. Polis, domstolar och kriminalvård är därför hårt ansträngda och har p.g.a. den stora mängden nyanlända begränsad förmåga att upprätthålla lag och ordning samt avvisning av illegala personer. Förutom rekrytering till polis och domstolar krävs akut nya arbetsformer för tryggheten på ”gator och torg”.
Det akuta rekryteringsbehovet till socialtjänsten, arbetsförmedlingen, vården och övriga samhällssystem är akut stort med anledning av befolkningsökningen och att de nyanlända generellt är mer resurskrävande. Kapacitetsförstärkningen skall dessutom motverka undanträngning av den inhemska befolkningen. Processen för resursförstärkningen är flerårig p.g.a. utbyggnad av högskolekapaciteten, examinationsbehov och kompetensinhämtning.
För att skapa balans mellan utbud och efterfrågan inom samhällssystemen krävs en uppbyggnadsperiod som är flerårig samt en kraftig begränsning av tillströmningen av asylsökande. Särskilt komplicerade förändringsbehov gäller sysselsättningen och skolan.
Sverige, 1,9 % av EU:s befolkning, tog 2015 emot 22 % av asylsökande till EU, vilket är 13 ggr EU-snittet i mottagning/capita. Sammanfattningsvis har Sveriges invandring nått en nivå långt över vår integrationsförmåga. Detta kan naturligtvis inte få fortsätta. Eftersom den svenska välfärdsstaten är allvarligt hotad krävs att politiker, media och allmänheten samlas kring en politik med sikte på att rädda Sveriges framtid som välfärdsnation. Ett första och nödvändigt inslag i en sådan politik är flyktingstopp så att den ansträngda situationen kan återföras till en situation, som är under samhällets kontroll. ”

Tuffare krav på deltagande i SFI utbildning, när då??

”Du måste fullfölja din SFI utbildning”
”Nej, nej, jag inte behöva svenska, jag ha rätt till tolk…”
Bidrag och livstidsförsörjning var liksom underförstått.
Konversationen härrör från min yrkestid i möte med många utlandsfödda, när jag under drygt 10 år ansvarade för länets postpoliomottagning.
Därför är jag inte ett dugg förvånad över de första resultaten från granskningen av SFI utbildningen som DN nu påbörjat. (www. dn.se 2016-05-16)
DN har granskat deltagande och dess korrelation till egen försörjning/studier av migranter som gick på SFI utbildning under 2007.
SFI utbildningen bygger på fyra kurser, från A till D.
Endast en 1/3 del av de som hade uppehållstillstånd läste hela utbildningen. De som läste klart klarade sig betydligt bättre på arbetsmarknaden än de som inte läste klart. Ofta tar det flera år för att klara av endast A-kursen, för kvinnorna tar det längre tid eftersom de har rätt till föräldraledighet även för barn som är födda i hemlandet. Denna generösa möjlighet såg miljöpartiet till att genomföra i samverkan med fd. statsminister Reinfeldt. Inga krav på tidsåtgång finns för genomförande av SFI kurserna.
Språket är nyckeln till integration.
Men Anders Fredriksson, områdeschef för SFI i Malmö, svamlar på i bortförklaringar i sann mångkulturell och förstående PK anda.
”Studierna är jobbiga, tuffa, en del tröttnar, kanske en del fått jobb eller praktik, andra kanske är duktiga på engelska……..”
För säkerhets skull lade han till att kommunen måste göra mer….
Gränslösa rättigheter, inga skyldigheter mot landet som givet dem en fristad förenat med generösa bidrag.
Inga krav, förmodligen i rädsla för att betraktas som främlingsfientlig, bara falska bortförklaringar för att slippa konfronteras med insikten om att långt ifrån alla nyanlända, som fått uppehållstillstånd vill integreras.
Viljan till bidrag, livstids försörjning och bevarandet av medeltida kultur är betydligt större.
Sida arbetare och andra med lång utlandserfarenhet har vittnat om att föraktet är stort mot människor som inte kräver några tjänster tillbaka. Tjänster och gentjänster är nödvändigt för överlevnad i fattiga länder.
Tyvärr är denna kulturella insikt totalt okänd för våra mångkulturella politiker.
Det är ju så härligt att få vara god med andras pengar.
Ibland var det svårt att vara kulturkompetent under yrkesåren.
Minns en gammal man som hade svåra inbuktningar i skelettet på den helt förlamade överarmen. Orsaken var att han hade bundet fast den slappa armen med ett läderband, under sin tid som rallare i Norrland, när han med sin friska arm bar tunga syllar till järnvägsspåren.
Att arbeta och göra rätt för sig var hederskodex.
Mor och far skulle vända sig i sina gravar om de fick ta del av landets förfall orsakat av politikers svek mot den egna befolkningen och premieringen av sin egen karriär i sann mångkulturell anda.
Farfar och farmor, var fattiga statare från norra Värmland som kämpade för bättre levnadsvillkor. Min far fick inte något avgångsbetyg som straff för uteblivna gåvor till läraren, som de välbeställda bondungarna kom med.
Han fick i stället börja arbeta mycket tidigt i skogen, långa, hårda arbetsdagar oavsett väder, sen på bruket med timmer körning. Han blev bas för brukets chaufförer och lämnade aldrig ratten, trots att kroppen tagit stryk. Impregnerade och giftiga stolpar bidrog förmodligen till hans för tidiga död i njursvikt med lungödem.
Min mor försökte bidra till försörjning som hemsömmerska, hon berättade hur hon under krigsåren fick nöja sig med lingonsylt med utspädd mjölk som föda, för det lilla sovlet som fanns måste maken ha, som kämpade hårt i skogen.
Med den bakgrunden är det svårt att förhålla sig till uttalanden som ”Sverige vara bra, man får bidrag, behöver inte arbeta….”
Lika svårt är det att ha förståelse för vår bortskämda 80-tals generation, när de inte får sitt livspussel att gå ihop.
Surdegsbak och fågelskådning brukar vara populärt, medan de har svårt att dölja föraktet mot förortens flintastekar och Mallis resor.
Ofta tycker de synd om alla små och svaga i hela världen, förutsatt att de själva slipper betala något extra.
Fallenheten är dock betydligt större när det gäller att få skriva sina namn på listor mot främlingsfientlighet, för då kan vi andra se vilka fina och goda människor de är.
Moderaterna och liberalerna verkar nu ha vaknat till, de säjer ”Inför tuffare krav så att flyktingar läser klart SFI,” men jag undrar bara, när då?

Eliten globaliseringen ärar, medan folket nationalstaten värnar

Tecknaren bakom signaturen Bard gjorde för några år sedan en mycket träffande teckning i Dagens Nyheter.
Inne på banken står flera bankers Vd och småpratar. Inrusande kommer en liten, arg bulldog i dåvarande Anders Borgs skepnad.
Varvid SEB:s Vd Annika Falkengren ropar; ”Var inte rädda, han är inte farlig, han kommer bara in och skäller lite ibland…”
Jag tror inte att nuvarande finansminister Magdalena Andersson har några större resurser inne på banken. Utanför brukar tonläget vara högre för att ge sken av handlingskraft inför oss väljare.

I dag är den politiska karriären ofta ett medel för att nå målet med betydligt bättre inkomster i det privata näringslivet och självklart biter man inte den hand som framöver skall ge försörjning.
Detta förekommer inom alla partier, men jag tror att socialdemokraterna leder denna liga med Göran Persson, Anders Sundström, Ulrika Messing, Björn Rosengren för att nämna några.

Bakgrunden till bank- och finanskrisen 2007-2008, som började i USA:s bolånemarknad, har flera orsaker. Mellan 50-100 miljoner (Wikipedia) människor förlorade sina hus, sina besparingar och jobb både i USA och senare i Europa.
En orsak som oftast blir bortglömd är att i hela västvärlden hade produktivitetsökningen sedan 70-talet endast gått till kapitalägarna. Innan dess var kurvorna för inkomstökning mellan arbetsgivare och anställda parallella. Men efter 70-talet rusar kapitalägarnas vinstkurva i höjden, medan arbetarnas ligger stilla.
”Min klass vann” säjer miljardären Waren Buffey!

Samtliga politiker ljög och sa till arbetarna att håll igen löneanspråken så jobben inte försvinner utomlands och så att företagen får råd att investera.
Det blev precis tvärtom för både vinster och investeringarna skedde utomlands i globaliseringens kölvatten, för där var arbetskraften både billigare, mer foglig och saknade motsträviga fackföreningar.
Följden blev att i västvärlden minskade köpkraften, arbetslösheten ökade, liksom kapitalägarnas vinster.
Problemet var att det då samlades för mycket overksamma pengar i bankerna.
Då kom kapitalägarna, bankerna i symbios med politikerna på ett fiffigt botemedel: lån.
I USA började lånekarusellen med billiga huslån, så kallade surprimlån till invånare, som saknade säkerhet och återbetalningsförmåga, därmed var grunden till finanskrisen ett faktum.
Bolåneinstituten var mycket uppfinningsrika och sålde snabbt lånen vidare i nya förpackningar till andra finansiella aktörer. Man räknade precis som i dag med ständig värdeökning på bostadsmarknaden.
När räntan höjdes och värdeökningen stannade av och föll, så vaknade långivarna och våra politiker till.
Bankerna måste räddas till varje pris och räddningen blev skattepengar från arbetarna.
Mantrat som politikerna denna gång prånglade ut var att ni har levt över era tillgångar!
Sanningen var tvärtom, det var politiker och kapitalägarna som levt över sina tillgångar, inte vanligt folk.
Följden av denna åderlåtning av skattepengar blev hårda besparingar, neddragningar med vittgående konsekvenser först i USA, sedan till Baltikum, Island och många sydeuropeiska länder.
Grekland är ett paradexempel på båg, fiffel, nepotism, korruption bland politiker och eliten.
De betraktar sig som världsmedborgare, träffar mest varandra och ja-säjare och slipper möta tung vardag där motsättningarna ökar mellan marginaliserade grupper, som tillhör förlorarna både i globaliseringens och i migrationens kölvatten.
Flyktingkrisen och massinvandringen från Mena länder och Afrika kom senare mycket lägligt.
Under det humanitära förklädet med lovsång till mångkulturen finns också en annan agenda.
Fackföreningarna i Nordeuropa var och är ännu alldeles för starka och den svenska modellen med kollektivavtal har nu börjat ifrågasättas. När fler slåss som jobben så kan lönerna sänkas.
Nystarts- och instegsjobb lovprisas från högerhåll.
Problemet i Sverige är att vi har minst okvalificerade jobb inom hela OECD och är sämst på att integrera invandrarna.
Därför har politikerna försökt slå dunster i oss att många av invandrarna är högutbildade, vilket inte är sant.
Analfabeter och invandrare med bristfällig skolgång var snarare regel under mina yrkesår beträffande rehabilitering för utlandsfödda.
Därför är föraktet och fördömandet så stort från eliten och politikerna mot partier i hela Europa som vill värna om nationalstaten och landets egna medborgare.
För då kan migrationsvinsten minska och ett herrskap och tjänstefolkssamhälle få sämre möjligheter att utvecklas.
Om vi röstar fel, så placeras vi genast i gruppen lågbegåvade, dumma, globaliseringsrädda och främlingsfientliga medborgare.
Hjälper inte dessa beskyllningar så fortsätter eliten med förakt, utfrysning, rasiststämpeln, islamofobi och suckar i lönndom över demokratins fria val. Enda trösten är politiker som deras pålitliga säkerhetsvakter.

Feministisk politik omfattar inte kvinnor och unga i förorterna

Förföljelse av kvinnor och homosexuella som kämpar mot gamla och medeltida sedvänjor förekommer inom flera religioner.
I Sverige har bokstavstrogna fundamentalister inom islam fått tolkningsföreträde, hur muslimer ska leva sina liv med ett strikt regelsystem främst för kvinnor och unga.
Vad jag inte förstår är hur våra rödgröna feministiska partier som hyllar allas lika värde kan visa en sådan undfallenhet och förståelse för partimedlemmar med invandrarbakgrund som öppet eller i det fördolda hyllar sharialag och har nära band till extremister.
Islamiska förbundet och Sveriges unga muslimer är avknoppningar av muslimska brödraskapet och stryks medhårs oavsett deras agenda.
Att moralpoliser, ”skäggiga skuggor” förföljer och trakasserar kvinnor i invandrarförorter, som lämnat sin huvudduk hemma och som vill bestämma över sitt eget liv, får ringa uppmärksamhet.
De annars så verbala feministerna är tysta och när de konfronteras försöker de smeta ut detta kvinnoförtryck på alla män, helst på svenskfödda vita.
Toleransen hos vänsterintellektuella och kultureliten är mycket stor mot de intoleranta.
Ett tydligt exempel var förra sommaren då Jan Sunnesson ordnade en liten pridedemonstration i invandrardominerande områden.
Protesterna mot detta obehagliga tilltag var högljudda från vänsterhåll.
Jag undrar om dessa områden skall vara en frizon för intolerans mot sexuella minoriteter?
Men jag har förstått att pridearrangörerna bara vill visa upp sig i fina kvarter för de redan frälsta.
När politiker med invandrarbakgrund nu har avslöjats för sitt samröre med extremister så kommer flera av deras partivänner med penibla undanflykter om förföljelse av islam.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin förstod inte att kvinnor upplevde en kränkning när de inte blev tagna i hand. Då förstår jag hur lite han egentligen förstår av assimilerings- och integrationssvårigheterna.
Att uttala sig nedsättande mot någon invandrare får DO/diskrimineringsombudsmannen att blixtsnabbt agera, men när diskriminering och nedsättande tillmälen, som svennehora, riktas mot kvinnor av män i en religions namn, så händer ingenting, förutom tystnad.
Jag har sedan lång tid förstått att Sveriges feministiska utrikespolitik inte har någon motsvarande inrikespolitik och definitivt inte för kvinnor i förorterna som kämpar mot religiöst förtryck, patriarkaliska strukturer, klansystem och hedersförtryck.
En av kämparna mot detta förtryck är Hanna Gadban, författare, lärare och debattör. Hon skrev i Svd (2015-10-11) att skulden läggs på kvinnorna själva när de försöker frigöra sig från detta förtryck och om vänsterns allmänna misstro mot detta agerande och deras anklagelser mot kvinnorna för att de stigmatiserar förorten.
Enligt FN så förekommer det minst 5000 hedersrelaterade mord i världen, förutom i Menaländerna så finns denna barbariska sedvänja även i Pakistan, Indien och Bangladesh, men mörkertalen är mycket stora.
Inför sommarlovet känner många invandrarflickor rädsla för semester i hemlandet. Alltför många av dem har sittsvårigheter vid höstterminens början, när de utsatts för könsstympning under semestern.
Unga kvinnor som själva vill välja sin partner och utformningen av sitt liv kan tvingas att hoppa eller bli utkastade från balkonger för att upprätthålla familjens heder.
Mörkertalet är stort även i Sverige, eftersom många dödsfall rubriceras som självmord och vittnen lyser med sin frånvaro.
Benämningen ”balkongflickor” finns sedan länge, men kraftfulla åtgärder saknas från räddhågsna politiker.
Att utvisa hela familjen när brott uppdagas skulle ha en god avskräckande effekt och kunna rädda många av de utsatta flickorna.
Att denna medeltida sedvänja regelbundet får förekomma i ett land med en feministisk regering är en skandal utan motstycke.
Varför får stödet till trossamfund, som styrs av fundamentalistiska islamister bara fortsätta, trots att de motarbetar mänskliga rättigheter inte minst för deras kvinnor och ungdomar?
Stödet till trossamfunden består av skattepengar, ca 70 miljoner delas ut varje år av våra frikostiga politiker.
I en utredning nyligen från Stockholms universitet beräknas att ca 100.000 unga påverkas och hindras i sina livsval av sin familj och släkt med utomnordisk bakgrund.
Allt för många politiker, företrädare för organisationer och enskilda har i stället gjort allt för att negligera och motarbeta tragiska fakta från förorterna i sin rädsla för att stigmatisera en religion och stöta sig med inflytelserika imamer, som talar om för sina medlemmar hur de skall rösta.
Miljöpartiet och vänsterpartiet brukar inta tätplatserna.
Jag känner bara förakt för brösttonerna från miljöpartiets språkrör, när de pratar om sin värdegrund och mänskliga rättigheter. Skillnaden mellan teori och praktik är avgrundsdjup.

Skattehöjningar i migrationens spår

Ingen av oss multikulturella tvivlare blir förvånad av SKL: s (Sveriges kommuner och landsting) nya ekonomiprognos.
(Svt.se Nyheter 2016-04-29).
Kraftiga skattehöjningar kommer att krävas i kommunerna pga befolkningsökningen, där den okontrollerade migrationen står för 70 %.
Fram till 2019 förväntas befolkningen öka med 590.000 personer.
Detta sätter hårt tryck på sjukvård, tandvård, omsorg, bostäder och skola, där extra bidrag krävs i invandrartäta områden, förutom SFI undervisning.
Läget är mycket bekymmersamt säjer Bettina Kashefi på SKL.
SKL:s ordförande Lena Micko kräver mer värdesäkrade bidrag från staten, men finansminister Magdalena Andersson ger inga nya löften, utan lyfter fram dagens utdelning på 10 miljarder till landets kommuner, som kompensation för alla insatser som nyanlända kräver.
Nu skall hon försöka få bankerna att betala mer skatt vilket, om det verkställs, bara kommer att vältras över på dess kunder.
Efter finanskrisen förstår vi bankernas briljanta affärsidé; vi tar vinsten och förlusten får folket ta. Med politiker som våra body guards kan det bara gå bra.
Så finansministerns kommentar om att alla ska bidra till vår gemensamma välfärd, får vi av erfarenhet och nu efter Panama skandalen ta med en stor nypa salt.
Oavsett om det är staten, landstingen eller kommunerna som pengarna kommer ifrån, så är det våra skattepengar, som politiker betraktar som sina egna.
Om de i stället hade jobbat ihop pengarna själva skulle lusten att spendera på andra vara mycket mindre.
Sveriges moraliska hybris beträffande invandringen skulle också vara mindre uttalad och berömmande ord från FN och EU:s ledare skulle inte få samma uppskattning som i dag.
Kanske väljarna först förstår, att mantrat om invandringens lönsamhet inte stämmer, när deras privata ekonomi krymper.
För det är lätt att vara god så länge som min egen välfärd inte påverkas.
Trösten för medelklassen och de välbeställda är centerpartiets förslag om rutavdrag på 75.000 kr. Deras ordförande Annie Lööf kanske kan få sin smutstvätt inlämnad och få sina väskor burna av någon med nystarts- och instegsjobb.
Om unga och nyanlända inte föredrar bidrag i stället.

Sparka ut alla fundamentalistiska islamister inom politiken, medan tid är!

Tänk om en präst i svenska kyrkan inför valet 2014, hade uppmanat sina församlingsmedlemmar att enbart rösta på sverigedemokraterna, under sina gudstjänster och via kyrkans hemsida.
Vilken massmedial reaktion det skulle ha orsakat. Förmodligen hade prästen fått sluta sin tjänstgöring och det är tveksamt om han ens fått syndernas förlåtelse för detta brott.
Men när en imam gör detta hörs inte ett pip. Det mångkulturella överseendet mot lagöverträdelser är mycket uttalat hos vänsterliberala politiker och deras förtrogna journalistkår.
Inför valet 2014 utfärdade imam Abo Road i Gävle moskén en islamorder på sin hemsida till sina medlemmar. I första hand skulle de rösta på miljöpartiet, i andra hand på vänsterpartiet.
Hela gruppen muslimer betraktas som ett kollektiv och ska rösta efter imamens huvud, medan svenskfödda får ha skilda politiska åsikter och rösta efter sitt eget.
Vore inte denna händelse något för diskrimineringsombudsmannen/DO, som inte brukar vila på hanen?
Jag upprepar med en dåres envishet att det under flera år pågått röstfiske från partierna bland invandrare under skenet av likvärdig representation inom politiken i vårt mångkulturella samhälle.
Inför valet var fd. Broderskapsrörelsen, som numera kallas ”Tro och solidaritet” mycket engagerad i ”Sveriges muslimska råd” (SMR).
Identitetspolitiken, är mycket omhuldad hos dessa fd broderskapare, som står socialdemokraterna nära. Den bygger på att ursprung och lojalitet prioriteras framför ideologin.
”Ni får politiska positioner, om vi får röster!” Blev resultatet av detta samarbete.
Förslag om bindande procentsatser vigda för representanter med annan etnicitet kom snart på plats inom stat, kommun och landsting.
Kompetens och lämplighet inför uppdraget blev mindre viktigt och dessvärre började efter hand dubbla måttstockar att accepteras för politiska företrädare, beroende på vilket ursprung de hade.
Att kontrollera om dessa invandrares kultur och religion kunde krocka med våra frihetliga och medborgerliga rättigheter fanns inte på agendan, som helt upptogs av den mångkulturella euforin.
Nalin Pekul, muslim med kurdiskt ursprung och fd riksdagman för (S) skrädde inte orden i söndagens Agenda (2016-04-24) inför en nästan förskräckt programledare, när hon krävde en nationell samling inom alla partier med mål att spaka ut dessa fundamentalistiska islamister ur alla politiska församlingar.
Nalin Pekuls engagemang för förtryckta kvinnor i utanförskapsområden har varit stort och bidrog troligen till förlorad riksdagsplats.
SD:s nazistiska rötter och järnrörskandalen har flitigt citerats bland landets skribenter. Denna aktivitet får förmodligen skribentens godhetslampa att lysa klart, så alla ser vilken fin människa han/hon är.
Kanske har lampans batteri tagit slut eller att proppen ständigt går, när det gäller att belysa icke svenskfödda politikers kopplingar till våldsbejakande grupperingar i dag.
Ytterligare exempel presenterades i Aftonbladet (2016-04-28) via upplysning från Sydsvenskan, att miljöpartisten Kamal al- Rifai hade stått bakom en tidigare kontroversiell inbjudan.
Salman al-Quda, konservativ imam med sharialags förverkligande som mål, hade bjudits in till den syriska föreningen i Malmö via Kamal.
På Salmans merit lista finns att han verkat som rådgivare och inspirationskälla till Usama bin Laden, han anser att förintelsen är en myt av enorma proportioner och att homosexualitet aldrig kan accepteras.
Men denna öppna fundamentalistiska, antisemitiska och HBQT hatande propaganda verkar inte nå fram till den rödgröna vänstern, trots att det går stick i stäv med deras partiprogram.
Nej, förmåga att skämmas har de inte, däremot finns stor fallenhet för bortförklarande floskler, till exempel acceptans för normbrytning när det nu gäller hälsningsseder.
Självklart är det västs normer som skall brytas, aldrig invandrarnas!
Vad står näst på tur? Skall islam få styra politiken med sharialagar?
Mitt råd är sparka ut dess fundamentalister i alla politiska församlingar medan tid är.