Blogspots ”röster”

När jag läser denna sentimentala och kvävande artikel, börjar alla mina varningsklockor att ringa. Jag blir jag först illamående, sedan förbannad över dessa falska änglavingar hos många kvinnor, som under dessa placerar ensamkommande unga män i stark beroendeställning till dem.

Så här börjar artikeln: https://www.blankspot.se/jag-hamtar-en-levande-dod-fran-taget/#

”Han kom till mig, vi hade aldrig tidigare träffats, men haft mycket chattkontakt. Jag hämtar en levande död från tåget, en person som måste ledas för att orka gå den korta sträckan hem”

Det är sajten ”Blockspot” som har en vinjett ”Röster” där anonyma gäster kan ”bidra med nya perspektiv på frågor som redaktionen skriver om”

Min ilska riktas mot dessa kvinnor, ofta medelålders vänstersinnade, som har gränslöst behov av att få göra gott och sedan få berätta om det i alla skyltfönster.

Den lockande målgruppen är unga män, sk ensamkommande ”barn” som de tar i sitt hägn. Ali, Amir och Muhammed får den slumrande godheten att brista ut i blom.

Oskar och Greta på hemmet, som aldrig får gå ut, väcker inte samma passion.

Nu är deras trygghetsskapande åtgärd att dela säng med dessa brunögda gossar! 

”….  Jag bäddar soffan, han lägger sig, jag sitter bredvid. Tar hans hand, kramar honom….”

sedan eskalerar närheten fort med stöd av andra ömhetstörstande kvinnor, som ger alibi för dessa övergrepp på utsatta personer.

”…. Det blir fler besök, han är placerad på migrationsverket boende, men får en natt då och då hemma hos mig. Nu funkar inte soffan längre, han får följa med till min säng. Jag textar en vän, hjälp – jag måste ta honom i min säng! Får svar: Det gör vi allihopa, ta det lugnt. Det är så, ge honom närhet, det är det du kan göra.

En familj tar sedan emot denna traumatiserande gosse, vilket får denna mottagerska att djupt sörja, när hennes säng är tom.

” ….Nu sitter jag tillbaka i mitt vanliga liv, för alltid förändrad. Med extremt djupa band till denna unga person som jag delat lidandet med. Jag oroas varje dag, mina tankar går till honom och hans liv många gånger varje timme….”

Övergrepp

Låt oss kalla saker för dess rätta namn, detta är endast ett övergrepp på en försvarslös yngling av en ömhetstörstande kvinna med egocentriskt godhetsengagemang där sexuella spår inte kan uteslutas.

Vänd på steken om det hade varit en vit, medelålders man som skrivet så om sina ”trygghetsskapande åtgärder” för ett ensamkommande flickebarn. Då hade samhället agerat fort! Han hade direkt blivit misstänkt för pedofili och hamnat i häktet. 

Men när det gäller kvinnor beter sig samhället som de tre små aporna, ser inte, talar inte, hör inte…..eller är det dagens nya perspektiv som presenteras på denna medborgarfinansierade blogg?

Professionalitet

Om jag under mina yrkesår skulle ha utsatt mina svårt ryggmärgsskadade, unga pojkar och män för samma trygghetsåtgärd, då skulle jag ha mist min legitimation. Dessa låtsasbehandlingar är livsfarliga och gör traumat bara värre. Inom vården är rådet att bli vid sin läst, även om missbruk tyvärr kan ske för egen vinning.

Kontrollen brister vid öppnandet av både HVB hem ,flyktingboenden och familjehem.

Arbogakvinnan, Johanna Möller, illustrerar detta med utnyttjande av unga flyktingmän, som gav henne sexuell tillfredsställelse och hon hade ändå en socionomexamen i bagaget som länge dolde hennes oegentligheter både på anläggningen och i sängen.

Ann Heberlain reagerar

Tack och lov reagerar fler. Ann Heberlain har på ledarsidorna.se här vässat pennan för knivvass argumentation.

https://ledarsidorna.se/2017/06/vilka-overgrepp-sker-pa-de-ensamkommande-har-vi-lart-nagot/

Hon skriver ”….. Vad är det egentligen som beskrivs i texten? Det är inget annat än en beskrivning av hur en vuxen person – sannolikt en kvinna – tar en sårbar, traumatiserad pojke alternativt ung man till sin säng för att ”ge honom närhet”. Det är en isande beskrivning av hur en vuxen kvinna utnyttjar en ung man, en pojke, som befinner sig i stark beroendeställning till henne….”

 Vidare att ….”Kommentaren från den vän som textförfattaren söker råd hos när hon ”tvingas ta honom till sin säng”, visar att det här beteendet, att vuxna kvinnor utnyttjar unga mäns utsatthet som asylsökande i Sverige, är helt accepterat och systematiserat i miljön runt de ”ensamkommande flyktingbarnen. Det gör vi allihopa, ta det lugnt”, svarar vännen och ger rådet att ”ge närhet, det är det du kan göra”. Det är, vill jag påstå, ett oprofessionellt och direkt felaktigt råd….”

Hon skriver att dessa outblidade kvinnors hemsnickarde behandlingar för trygghet bara är toppen på ett isberg.

”Det är rena bordellen” uttryckte en vän till henne med god insyn i verksamheten, så nu vet vi vad som kan förkomma på privata förläggningar och i familjehem.

Mörka- svartmåla- bekänna

Blunda och kalla det för elakt förtal håller inte längre, som bortförklaring, samma utveckling äger här rum som med åldersfusket.

Mörka- svartmåla-innan fakta övermannar dessa godhetsknarkare  under galgen.

Denna utveckling genomsyrar hela  flyktingindustrin, tyvärr med ansvarsfrihet för de största skurkarna och dess medlöpare.

AH avslutar sin artikel med att jämföra med misshandlade barnhemsbarn ”Deras berättelser dokumenterades i Vanvårdsutredningen (2012). Vi borde ha lärt oss något av den.  Vilka berättelser kommer vi så småningom att få höra från de pojkar och unga män som varit placerade på HVB- och i familjehem för ”ensamkommande flyktingbarn”?

Så vi skattebetalare kanske får slanta upp en gång till med skadestånd för dessa samhällsfinansierade övergrepp.

Romer som hamnade i Skåne polisens register, är nu mycket nöjda över det ökade skadeståndsbeloppet.

Hur många reportage har inte media haft på helsideuppslag på en ledsen yngling som väntar på PUT med en hängiven kvinna bredvid sig.

Tänk vad dessa närhetstörstande kvinnor förstör för de män och kvinnor, som försöker göra ett seriöst arbete på alla HVB- och familjehem.

Åldersfusk mycket lönsamt

Men nu är det fritt fram för alla världens gossar att komma hit och bli försörjda, under sina gymnasiestudier, ålder och asylskäl är utan betydelse.

Jag begriper inte att denna generositet skall ingå i flyktingpolitiken?

Anledningen är att statsministern vill lugna sina vapenbröder till vänster och då är miljardkostnader oväsentligt. Skillnaden är stor jämfört med den ringa pensionshöjningen nästa år, då håller Stefan Löfven hårt i plånboken.

Silkesvantar för ensamkommande och de rikaste, tagel för oss andra

De som fått PUT tack vare lögn om ålder, skall inte förlora sitt uppehållstillstånd, förkunnade finansministern efter avslöjandet om det omfattande åldersfusket. Så nu kan hon ägna all kraft åt skatteindrivning från pensionärer som halvårsvis bor utomlands.

Att ca 30 % undanhålls i skatt genom fiffiga lösningar av de allra rikaste i hela Skandinavium, jämfört med 0,3 % av vanliga skattebetalare, bekymrar inte Magdalena Andersson (Rapport 29/5).

Hon jagar i stället pensionärer, småföretagare och mediokra inkomsttagare. Att 95 % av alla konton i Schweiz är till för skattefiffel, verkar heller inte uppröra henne (Rapport 29/5).  Panamaskandalen, där skatteverket varnade sin egen broder har nu blåst över. I Sverige tillhör de ensamkommande ”barnen” och de rikaste de priviligierade på skattebetalarnas bekostnad.

Tidigare inlägg om detta ”närhets”missbruk:

–https://word.harrietsblogg.se/2017/04/03/medmansklighet-eller-lantan-efter-uppmarksamhet-kvinnors-engagemang-for-ensamkommande-barn/

Om personal på ett HVB hem i Åmål, som drack alkohol och umgicks med en minderårig som bodde på HVB-hemmet. En av dem har också haft en intim relation med den minderårige, finns att läsa på denna länk:

– https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/har-ger-personalen-den-minderarige-en-lapdance?cmpid=del%3Apd%3Any%3A20170605%3Ahar-ger-personalen-den-minderarige-en-la

Denna länk skickade signaturen ”Peter” ”Våldtagna kvinnor får stå tillbaka för grupper med trauma från krigszoner”. Han påminner oss om Stefan Löfvens ord ”Vi ställer inte grupper mot varandra”. 

Det går  inte att utesluta att dessa ompysslade ensamkommande ”barn” framöver kan tillhöra de män som våldtar. Hemlandets patriarkaliska övertag mot kvinnor försvinner inte med PUT.

Kvinnors engagemang

När jag tar del av medias artiklar, facebooksinlägg och instagram bilder från medelålders och äldre kvinnors engagemang för ensamkommande ”barn,” ofta från organisationer som ”Vi står inte ut” och ”Stoppa avvisningarna”, får jag en otillåten association.

Jag kommer osökt att tänka på Kerstin Thorwalls bok ”Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig.”

Där hon beskrev sina kärleksäventyr med sjaskiga, svenska karlar och brunögda, muskulösa Gambianer.

Feministerna hyllade boken, som okonventionell, frigjord, drastisk och rolig.

Jag fick dålig smak i munnen, för jag såg ingen skillnad mellan mäns Thailands resor och  medelålders kvinnors sexresor till Afrika.

Eskortflicka eller Toy boy?

Människohandel kallas mäns vandel, medan kvinnors kan gå under täcknamnet medmänsklighet.

Kanske ett led i jämställdhetsarbetet?

När massinvasionen var som störst under hösten 2015 packade även medelålders kvinnor från Östermalm sina Audi och BMW fyllda med hygienartiklar, nallar och hjälppaket och körde ner till centralen för utdelning.

Där fick de trängas med yngre förmågor, som idogt tog selfies på sig själva och ensamkommande unga män, för det kunde vara bra att ha på CV:t. 

Överengagemang?

I dag är engagemanget stort från kvinnor inom frivilliga organisationer och lärarkåren för att de afghanska gossarna skall få stanna, trots avsaknad av asylskäl. De vill ju så väl.

Kanske är det kvinnors längtan efter att ta hand om, göra gott som föder detta engagemang? För medelålders män är inte lika frekventa i arbetet, som kämpar för att de unga männen skall få stanna.

Motiven kan vara många, till exempel att kvinnor är trötta på bortskämda, utflugna ungar, önskan om uppmärksamhet, få lite tacksamhet och även ekonomiska motiv, men det kan också finnas en kittlande sexuell dimension i botten på denna välgörenhet, som icke får nämnas.

Absolut inte av journalistkåren, där allt för många tillhör FI:s beundrarskara.

Fakta om snedfördelning verkar inte bita på känslosvallet, att regeringen delar ut 1,5 miljarder till 1,2 miljoner pensionärer, när 35 miljarder  går till 35.000 ensamkommande ”barn” (Jan Sunnesson). Men så är den ju feministisk också!

I nedan nätinlägg finns mycket att fundera på, även om språket är drastisk och okonventionellt, så ställs frågor som fler på fundera på, innan de stämmer in i lovsången över denna välgörenhet.

Lämpligt eller olämpligt?

Tacksam för kommentarer!

https://toklandet.wordpress.com/2017/03/30/om-det-vore-unga-thailandskor-som-pastods-vara-14-18-gamla/

……..”Hur hade man sett på det om det varit unga thailändskor, som påstods vara 14-18 år gamla, som kom till Sverige och massor av medelålders och äldre svenska män svärmade runt dem med glittrande ögon och engagerade sig osunt mycket i deras väl och ve? Som lät dem flytta hem till dem i deras hus och lägenheter? Som kramade dem jämt och ständigt? Som tittade på dem med trånande blickar? Som kallar männen för ”pappa”? Om männen kallade dem ”min” lilla thailändska? Om de satte skyltar på sina bilder på facebook där det står ”RÖR INTE MIN THAILÄNDSKA”? Som när de pratar om dem bland likasinnade samtidigt postar ett överflöd av bultande hjärtan i varje mening?…..” 

Ahmeds önskan, en etta i city

En väninna berättade att hennes svägerska, som är samordnare för en grupp socionomer i Stockholm, hade svårigheter med gruppens professionalitet.

Nu önskade den snälle Ahmed bara en etta i city och givetvis skulle gruppen anstränga sig till det yttersta för att förverkliga denna önskan.  De hade mycket svårt att förstå och acceptera chefens argument om realiteter, favorisering och brister i yrkesmässighet.

Tänk om samma engagemang kunde finnas för en hemlös, som ramlat genom skyddsnätets allt större maskor. Missbruk, arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom och andra av livets svårigheter verkar inte ha samma dragningskraft hos socionomer med hjärtat till vänster, som för ett ensamkommande barn, där ålderspannet kan ha stor räckvidd, liksom socionomens medmänsklighet.

Orimliga krav

Ahmed från Afghanistan verkar ha större charmpotential än Anton från Kristinehamn, när det gäller orimligt krav om citybostad i huvudstaden.

För ett par år sedan fanns ett reportage i DN en söndag, om en grupp ensamkommande barn. En av dessa gossar beklagade att han endast fått en etta i Solna, för vägen var då lång till bröderna i city.

En skrämmande okunskap om dagens verklighet fanns hos mina utomeuropeiska patienter redan för många år sedan och det har definitivt inte blivit bättre. Tyvärr verkar okunskapen hos ansvariga politiker vara ännu större i dag.

Kraven på allehanda intyg till bidrag var många, men det gällde att tåla anklagelser om främlingsfientlighet från patienten, när funktionsbedömningen inte gav underlag för deras önskan. (Handikapparkering, bilstöd, ledsagarservice, assistansbidrag, handikappersättning är några exempel).

Problemet var att många lyckades ändå, för tjänstvilliga läkare, ibland av samma nationalitet kunde lösa problemet, till stor förnöjsamhet.

Gränssättning

Vår skyldighet är att bestämt sätta gränser och förmedla vad som regelverk innebär och inte bara sitta och jamsa med och göra undantag.

När ingen motprestation krävs, så eskalerar bara kraven på rättigheter. Det vet många föräldrar, som av konflikträdsla undvikit gränssättning. Det som är gratis förlorar snart sitt värde och ger stimuli till att kräva mer.

Försvar för detta medhårsstrykande brukar vara medmänsklighet och behov av att visa sig god, både hemma och på jobbet. 

Ett praktexempel är SVT:s journalist Fredrik Önnevall, som under sin dokumentär ”Fosterland” smugglade med en syrisk pojke, där han fick visa upp sin medmänsklighet på bästa sändningstid. Böterna för detta tilltag betalades med licenspengar av en leende Helena Stjärne, kanske tack vare hennes röda ideologi?

Inom en grupp, där alla har samma riktning på sitt hjärta, är det mycket svårt att ha avvikande mening. Grupptryck, utfrysning med mobbing kan bli resultatet. Så jag förstår att SVT:s övriga medarbetare bara höll med om denna  brottsliga gärning.

Ideologi utarmar professionen

Ideologin inom en regering fortplantar sig genom hela samhällskroppen, från generaldirektörer, myndighetschefer, ner till fotfolket. Alla vet vad som ska sägas för att bli betraktad som korrekt och god, vilket kan ge underlag för karriären med klirr i lönekuverten.

Även inom vården haltar professionaliteten, inte minst hos barnläkarföreningen, som under flera år motsatt sig åldersbedömning. De lyfter upp osäkerhetsfaktorer och risk för kränkning över att inte bli trodd. Frivillighet utan tvång är nyckelorden.

Att över hälften anger fel ålder, för att få stanna, negligeras, trots att det är officiella siffror. Med falska eller uteblivna identitetshandlingar så kan ålderangivelse variera stort beroende på utförd aktivitet, inte minst i rätten efter brottslig gärning.

Att stå öga mot öga mot patienten eller klienten ger mer ambivalens än att bara konstatera svårigheter på ett papper.

Vanan är stor att enbart utgå från ett perspektiv, den som sitter framför oss. Det kan hända att synvinkel väljs efter vad som gagnar oss mest, efter arbetsplatsens klimat.

Tyvärr verkar ideologi alltmer få ökat företräde, framför objektiv bedömning.

Att få beröm och uppskattning för något som i grunden är fel, värmer bara kortsiktigt. Det urholkar professionen och vad värre är lag och rätt.

Det är också mycket lättare att vara god med andras pengar, det konstaterade redan Margret Thatcher, därutöver insåg hon tidigt farorna med EU:s utveckling, när hennes kollegor på kontinenten bara jamsade med EU eliten, som nu tvingats nyktra till om EU skall ha någon framtid.

Vänster god, höger ond

Gängse uppfattning är att har man hjärtat till vänster, då är man god, lutar det åt höger så elimineras godheten fort och nationalister, populister betraktas som hjärtlösa egoister.

Välgörande är att läsa Alice Teodorescu inlägg i GP där hon som vanligt sätter huvudet på spiken, när hon i en ledare skriver ”Att lämna känslorna hemma, det är ditt jobb.”

Tyvärr är det alltför många i Sverige som inte sköter sitt jobb!

Länkar: Alice Teodoroescu  skriver om känsloförstörd profession, Karin Pihl om aktivistbyråkrater och Karl-Olof Arnstberg om ”Moralmästerskap.”

https://www.gp.se/ledare/teodorescu-l%C3%A4mna-k%C3%A4nslorna-hemma-det-%C3%A4r-ditt-jobb-1.3967911

http://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/mot-aktivistbyrakrater-ar-medborgare-maktlosa/

https://mail.google.com/mail/?tab=wm#inbox/15ae8cef87c9ea56

”Vad ska man göra med alla dessa ensamkommande barn? Sverige har tagit sig vatten över huvudet, eller rättare sagt ”våra politiker” som bara lät det rulla på 2015, med fler s.k. ensamkommande än något annat land. Önskar man kunde utkräva ansvar från de ansvariga.” skriver signaturen Peter och bifogar följande länk.

Jag tror att vi är många som instämmer.

Svenskt rekord

Under 2015 slog siffran i taket, 35.000 ”barn” mellan 12 och 40 år ansökte om asyl i Sverige. Det var tre ggr mer än övriga nordiska länder tillsammans.

Vi är bundna av samma internationella regler, men politikernas humanitära stormaktshybris och hatet mot Sverigedemokraterna släckte allt förnuft.

Bara orden – ensam, – flykting och – barn kunde få den mest förhärdade att gråta. Medelklassens kvinnor hälsade Välkommen och delade ut nallebjörnar till höger och vänster, gärna förevigade med selfies. Bilder som spreds med ett löjets skimmer utomlands.

Tyvärr var många i gruppen varken ensamma, barn eller flyktingar, när det visade sig att minst hälften ljugit om sin ålder, i en dansk studie uppgick den siffran till 70 %.

Ålderstest var en kränkning och barnläkarförbundets rödfärgade läkare höll emot i det längsta.

Men vad gör vi nu?

Utvisning?

Är något som både lärare, socialtjänst och politiker till vänster vill förhala i det längsta, så att gruppen till slut får stanna.

”Låt de få avsluta sina gymnasiestudier först,”

”Om de sköter sig borde de få stanna”,

”Tänk på att det är barn”,

”Vi bryter mot barnkonventionen” låter argumenten.

Glömt är alltför många ”barns” fallenhet för sexuella trakasserier mot svenska tjejer på festivaler, badhus och utomhus, missbruk och andra brottsliga gärningar.

På SIS (statens institutionsstyrelse) har var tredje pojke, som tvångsvårdas efter grova brott utomeuropeisk  identitet .

”Vagabondage” är mycket vanligt, de rymmer  för de vill leva ett fritt liv, samma sker från dyra HVB hem, där de får uppassning  dygnet om.

Så vad återstår att göra?

Avslag

Nu får allt fler avslag på sin asylansökan, ofta pga. uppskriven ålder, det gäller främst ensamkommande från Afghanistan, Irak och Somalia.

Självklart är att de mår dåligt till kropp och själ, när deras förväntningar faller ihop som ett korthus. Många känner sig otroligt lurade över landets falska lockrop och skäms över sitt misslyckande med familjens och släktens pengar till smugglarresan.

En alltför stor del väljer att stanna som papperslösa och kyrkan hjälper gärna till med goda gärningar.

Att de därigenom bidrar till ökad kriminalitet, svartjobb och att ”barnen” själva far illa, förutom deras brottsoffer, verkar vara underordnat godhetsivern.

Inom några år utgör papperslösa, som ej har skäl att stanna till nästan 50.000. Ett skuggsamhälle permanentas, men vänstern glädjs för utökat aktivitetsområde och media får mer att skriva känslosamma artiklar om.

Gisslansituation

Deras facebooksgrupp ”Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa” skrämmer med självmord, om de inte får stanna” föranledde ett krismöte med barnombusmannen på socialstyrelsen i går, resultatet efter det långa mötet var ”bättre information tidigare i asylprocessen”….(Rapport 15/2) Möjligen något sent påtänkt.

Att ge efter i en gisslan situation brukar få farliga och upptrappade följder.

Konsekvenserna blir ett nytt lockrop ”Vill Du få en utbildning, samt försörjning, kom då till Sverige, sköter Du dig, så behövs inga asylskäl.” 

Skulle man inte sköta sig så har vänstern långa listor på bortförklaringar vars syfte är ökad förståelse för varierande ogärningar.

Annie Lööf har vanan inne, när hon hösten 2013 på centerns partistämma ropade till världens flyktingar ”Kom till oss!” Vilket hörsammades med råge. Liksom statsministerns försäkran om, att i Sverige byggs inga murar.

Något ansvar för deras gärningar kommer aldrig att utkrävas.

Statsministerns resor

Allt var tillrättalagt på statsministerns folkliga resa, frågor skulle lämnas in i förväg, så  dialog fick stryka på foten, att lyssna till sina uppdragsgivare, folket är en bortglömd egenskap i Rosenbad.

Kanske dialogen därefter blev bättre i Iran, där den feministiska regeringens kvinnor var iklädda sjalar? Respekt måste visas för ett lands lagar om affärskontrakt skall möjliggöras.

Men jag vore tacksam om regeringens feministiska tonläge dämpades en smula, nu har utländsk press åter roligt åt vår dubbelmoral.

Vi som ser konsekvenserna både nu och i morgon av ansvarslös politik, får knyta näven i fickan och ventilera våra åsikter vid köksbordet.

Jag kan bara hoppas att de står sig fram till nästa val.

Våldet eskalerar, men politiker förnekar och upprepar samma saker.

Hur ofta har vi inte fått höra av ansvariga politiker att brottsplatser är ”ett offentligt rum, vi vill inte stänga ute någon, alla skall känna sig inkluderade….”

Det kan gälla alla ytor utanför ditt hus eller lägenhet, där våra storstäder är värst drabbade.

Att säga till unga med bedrövligt beteende eller under brottslig handling gör knappast någon mer. Ingen vill bli nedslagen och riskera liv och lem, utan att få hjälp.

Straff undviks skickligt, det är bara att påstå sig vara under 15 år, så når förståelsen och daltandet nya höjder.

Att brottsoffer får fysiska men och några har misshandlats till döds är det inte så noga med. Det är smällar vi får ta för att asylrätten och värdegrunden skall må bra och dessutom står den internationella prestigen på spel.

Därför måste nu även statsministern hytta med näven åt de som säger som det är. Det verkar som media behöver eldunderstöd.

Jag undrar om Sveriges fikastrategi utmynnade i något konkret under Sveriges ordförandeskap i säkerhetsrådet denna månad?

Utrikesminister Margot Wallström kunde väl få prya med utsatta och trakasserade poliser i Nordstan, så kanske ett uns av verklighet kunde tas med till UD.

Inrikesminister Anders Ygeman är inget att räkna med, han har fullt upp att hålla rikspolischefen om ryggen och samtidigt tysta och förhindra BRÅ:s statistik om etnicitet vid brottslighet. Vid en Rapport intevjuv nyligen klämde han ur sig, att härkomst var ovesäntligt, för invandrarnas brott orsakades bara av socioekonomiska faktorer.

Underförstått, mer riktade bidrag, så säkrar vi röster och befäster att endast partibok räcker för toppjobb.

Bibliotek, tågstationer, väntrum, köpcenter, där Nordstan i Göteborg är extremt utsatt av ensamkommande  gäng, som trakasserar kvinnlig butikspersonal, förbipasserande och nu även polisen, är några exempel på offentliga rum. 

När skall dessa politiker vakna till och verkligen se vad de ställt till med?

Samma rabblande av innehållslösa floskler upprepas hela tiden, som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig.

Har inte socialtjänst, skola, polis, föreningar, fritidsgårdar och alla goda krafter samverkat ihjäl sig?

Det blir ju bara värre, trots alla insatser och projektmiljoner.

Med partibok i bakfickan får asylstopp inte nämnas, det gäller det att hålla tungan rätt i mun, för att inte från riksdagslistan trilla ut.

För att dessa ensamkommande gossar skall känna sig inkluderade, så exkluderas vi andra från det offentliga rummet. Bortförklara och tona ner  kriminella gärningar är gängse mönster hos de som begravts i identitet.

Många kvinnor undviker att gå ut på kvällar, gamla är mest inne, men de blir i gengäld uppsökta av tjuven, företrädesvis ligor från öst, där romer är mycket fantasifulla, men det får ingen nämna.

Men förbjuda tiggeri, oh nej, det skulle nagga EU:s  friheter i kanten.

Kanske en sorts legitimation för tiggeri var det ett ljushuvé till politiker som föreslog, man kan bli svettig för mindre.

Hur länge kommer förnekelsen från politiker att fortgå?

Polis, brandkår, rättsväsende, vård, skola, omsorg och försvar knakar betänkligt.

När isen oroväckande knakar för skrinnaren, så kan han ta sig in mot tryggare ställen, men vad gör vi när offentliga rum har förvandlats till brottslingars vardagsrum, då hjälper inte ens vassa isdubbar?

Medborgargarden är usch och fy, när polis inte kommer, men miljarder finns det gott om till ensamkommande barn, som ofta rymmer från dyra HVB hem, för ett mer spännande liv på gatan. Bomber de säger sig ha flytt ifrån verkar inte finnas i minnesbanken.

I PK media krävs bara fler poliser, ingen analys över vad orsaken är, så vi får fortsätta att trösta oss med sociala medier, som skildrar verkligheten som den är.

Det har jag misstänkt länge.
Miljöpartiet vilar inte på hanen, när det gäller att skydda unga muslimska män från att lämna landet.

Tänk om ett uns av denna omsorg ägnades åt unga flickor som blir offer för sexuella trakasserier och våldtäkter av förövare från främst Mellanöstern och Somalia.
Jag är väl medveten om att alla muslimska män inte våldtar, men alltför många gör det och redan för flera år sedan rapporterade Brottsförbyggande rådet att det var 3-4 ggr vanligare att förövarna var invandrande unga män.
Hur mycket vanligare det är i dag, vill jag helst inte tänka på och det behöver jag inte heller, för rikspolischef Eliasson gömmer utredningar om invandringsrelaterad brottslighet under koden 291. Hans målsättning är ”Ingenting ska ut” och min gissning är att regeringen är sufflör.
Våra feminister tycks ha drabbats av snöblindhet, för de ser bara vita män.
Hederskultur är lite svårare att krångla sig ur, men med nya lagar om dold etnicitet och medias villighet att dölja brottsliga gärningar, så går det nog ett tag till, innan indoktrinerade medborgare vaknar.
Jag förstår också att det känns svårt för elever, när afghanska elever måste lämna klassen, de eldas på i sitt mångkulturella engagemang av lärare som skriver insändare om förlorad medkänsla och mänsklighet, men verkar helt ha glömt att informera om regelverk, konsekvenser och kostnader.

”Många svenskar saknar konsekvent ekonomiskt förstånd. De har en värdering för den egna plånboken och en mer generös för andras, det allmänna” skrev signaturen Trodé nyss i en kommentar.

Tyvärr har den generösa inställningen rikligt belönats, medan straffen viner över de som vågar protestera.
Enligt lagändringsförslaget, som nu regeringen jobbar med i expressfart, skall alla få gå klart gymnasiet och sedan skall ny ställning tas till utvisning, är för mig ett skämt.
Ljug bara lite om din ålder så slipper Du åka hem och inga följder sker om Du sedan lockas av oegentligheter.
Varför inte säga rent ut att Sverige har fullt ansvar för alla unga män från Mellanöstern, oavsett kostnader och framtida konsekvenser?

Dagens artikel, 18 nov, från SvtNyheter.se
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/utvisning-av-unga-kan-stoppas-med-ny-lag

”Regeringen diskuterar en lagändring som gör att ensamkommande barn som inte kan utvisas får stanna i landet som de går i skolan. Det enligt källor till Ekot. – Det måste finnas en möjlighet för de här ungdomarna att gå färdigt gymnasiet, säger Morgan Johansson till Ekot.
Färre ensamkommande barn får stanna i Sverige sedan Migrationsverket börjat ge tillfälliga uppehållstillstånd för att sedan utvisa ensamkommande ungdomar när de fyllt 18 år.
Flera tusen ungdomar kan utvisas, främst till Afghanistan. Detta har väckt kritik från bland annat Rädda Barnen.
”Vi jobbar med ett förslag”
Enligt källor till Ekot försöker nu Miljöpartiet övertyga Socialdemokraterna att införa en lagändring som bland annat innebär att de som går gymnasiet kan få stanna i Sverige.
Regeringen väntas lägga fram ett förslag och behöver då stöd från andra partier i riksdagen.
– Det måste finnas en möjlighet för de här ungdomarna att gå färdigt gymnasiet, vi jobbar med ett förslag. Vi kommer att göra en ny bedömning efter utbildningen och kolla på situationen i landet där ungdomarna kommer ifrån, säger Morgan Johansson till Ekot.”

          Från SVT Nyheter Väst 17 okt 2016 (www.svt.se/nyheter/lokalt)

”Hundratals flyktingbarn saknas”

Hur många som verkligen var barn och flyktingar framkommer inte.
Orden flykting och barn gör att vår känslohjärna direkt stimuleras, vilket är meningen från SVT.

”Över 500 ensamkommande barn har försvunnit i år utan att myndigheterna vet var de tagit vägen. Det är dubbelt så många som i fjol och nu växer antalet hemlösa barn på gatorna.
Antalet ensamkommande barn som får avslag och väljer att gå under jorden ökar kraftigt. Hittills i år har runt 560 stycken ensamkommande försvunnit i Sverige enligt siffror från Migrationsverket…..
-Det är en mycket oroande utveckling vi ser och den riskerar att bli ännu värre, säger Stefan Kristiansson, chef för gränspolisen region Väst….
…Totalt är det över 12.000 asylsökande som är efterlysta i hela landet, vilket SVT tidigare rapporterat”

Kriminalitet med mord, rån, stölder, överfall, droghandel, eget missbruk och våldtäkter kommer att öka ytterligare i våra storstäder, där de flesta migranter som fått avslag på sin asylansökan med utvisningsbeslut håller sig undan.
Landsortens folk är heller inte förskonade av ökad brottslighet främst från kringresande ligor från öst, där godtrogna pensionärer är lockande byte.
Misshandel, bråk och järnrör tvingar polis till ständiga utryckningar till flyktingförläggningar, men dessa järnrör har inget medialt intresse.
Detta är bara början på medborgares utsatthet, då majoriteten av fjolårets migranter ännu inte har fått besked om de får stanna.
Ökad aktivitet av gränspolis, utökade arbetsplatskontroller och riktade insatser i city sker, men framgången är begränsad och avvisningar är mycket få till det stora antalet.
När 83.000 tusen av fjolårets 163.000 som ansökte om asyl, saknar skäl att få stanna.

Alla minns vänsterns protester mot det så kallade Reva projektet, när polis önskade kontrollera identitet i tunnelbanan. Okvädningsorden om diskriminering nådde nya höjder och arbetet tvingades att avbrytas.

Majoriteten som tagit sig hit, anger som främsta skäl att få ett bättre liv, barnen kan få utbildning och familjen permanent välfärdsförsörjning. Flyktingar som verkligen behöver skydd finns kvar i flyktinglägren.

Ekonomer och statsvetare har i åratal påpekat att stor invandring är oförenligt med bibehållen välfärd, men för döva öron.
Det känns som politiker har tänkt att klarade Jesus att mätta flera tusen lyssnare med några få fiskar, så skall väl vi också fixa det.
Nu, när allt fler märker hur samhället börjar krackelera och välfärden försvagas, så tvingas regering och oppositionen motvilligt lyssna, för riksdagsplatsen är ju varm och bekväm och Donald Trumps seger i USA ger kalla kårar.
”Hur fasiken ska vi klara av det här, när rasiststämpeln inte längre fäster” håller nu på att tränga undan det lika värdet i hjärnkontoret hos våra ministrar.
Att tänka efter före politiska beslut är ingen egenskap som politiker innehar. De kör så länge det går med kvartalspolitik utan ansvar, bortsett från den egna karriären, som har stagats upp av innehållslösa floskler om allas lika värde.
Dagens politiker saknar alltför ofta arbetslivserfarenhet, gamla rävar som Mona Sahlin, Ylva Johansson och yngre som Gustav Fridolin, Birgitta Ohlsson och många andra, gick in i politiken mycket tidigt.
Ett gott val måste sägas, för går det åt fanders, så har de sitt på det torra. Deras misstag får alltid vi andra betala.

Barnläkare: Vissa har varit 40 år gamla.

”Åldern på flera ensamkommande flyktingbarn har ifrågasatts.

Nu förespråkar barnläkaren Josef Milerad medicinska åldersbedömningar – och hävdar att vissa barn han mött egentligen är 40 år gamla…..”

…… ”De flyktingbarn som är i tonåren och lägre tonåren – det är de som får betala priset. Det här är resurser som är avsatta för barn, men går till en annan åldersgrupp, säger han till Expressen….”

….”Josef Milerad har undersökt många personer som enligt Migrationsverket klassats som barn, men han menar att närmare 40 procent av dem han träffat är mellan 20 och 25 år gamla – och vissa så gamla som 40 år.”

….”Han menar att läkarkåren måste våga acceptera något osäkra röntgenundersökningar. …På grund av att frågan är så kontroversiell tror Milerad att flera av hans kolleger inte törs säga att de tycker som han. Detta för att de är rädda för att stämplas som främlingsfientliga…”

Hela artikeln som jag citerat ur är publicerad 2 sept 2016 skriven av Åsa Asplid, finns på
http://www.expressen.se/nyheter/barnlakare-vissa-har-varit-40-ar-gamla/

I Läkartidningen nr 21/2016 finns en artikel av Ann Sofia Dahl.

”Medicinska åldersbedömningar av asylsökande skall starta till hösten”

Regeringen ger Rättsmedicinalverket i uppdrag att skyndsamt påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar och omedelbart öka förmågan och kapaciteten på detta område” lyder inledningen på artikeln.

Artikeln har fått två kommentarer som väl speglar läkarkårens skilda uppfattningar.

Den första uppfattningen, som anser att det är oetiskt för ”barnet” att utsättas för ålderbedömning som har 2,5 % felmarginal, representeras här av Sigmund Soback, pensionerad läkare.

Han tillhör nog beundrarskaran kring Barnläkarföreningens frontman professor Anders Hjerns bestämda åsikt att det är kränkande för barnet, som i vissa fall kan vara upp till 40 år!!

Den andra verklighetsbaserade uppfattningen att det vår skyldighet att utföra åldersbestämningar står Jari Norvanto, Psykiater, Resursläkare för.

Hans träffsäkra rubrik ”God dag Yxskaft” säger allt om den infekterade och alltför ofta räddhågsna debatten inom läkarkåren.

Felanvända resurser
2016-05-23 21:00 | Varför slösas dyrbara resurser på sådan pseudoverksamhet istället för att använda alla tillgängliga resurser för att hjälpa dem som redan är här? Någon/några har satt en åldersgräns av administrativa skäl. Det finns väl ingen vetenskaplig eller ens logisk anledning till denna åldersgräns. Alla ensamkommande behöver hjälp och stöd. Ta bort åldersgränsen så skulle ingen försöka ljuga om sin ålder och ”barn inte behandlas som vuxna och vuxna inte som barn”. Dessutom skulle resurser sparas som kunde användas på ett vettigare sätt.
Sigmund Soback, Leg. läkare, Pensionär

Goddag yxskaft!
2016-05-24 19:31 | Sigmund Soback, det är akut påkallat att införa medicinska åldersbedömningar. Som i omvärlden. Kan RMV göra åldersbedömningar i brottmål så kan de göra det i asylärenden. Hänsynslöst mot riktiga barn och svenska skattebetalare att personer i myndig ålder passerar som barn i detta enorma komplex som inrymmer bedrägeri. Blotta införandet av kontroller, som vare sig de funnits att tillgå men negligerats från att användas av en utbredd tjänstemannafeghet, torde minska benägenheten att ljuga om sin ålder och kanske i sig minska trycket av asylanter till Sverige. En tänkande person måste ifrågasätta rimligheten i att Sverige ifjor tog emot ca 35 000 så kallade ensamkommande flyktingbarn – fler än något annat land – av hela EU:s ca 90 000; alltså mer än en tredjedel trots att Sverige endast har en femtiondedel av EU:s befolkning. Det är makalöst hur frånvarande sinnet för konsekvenser och proportioner, all sorts rim och reson, tillåts vara inom politiken och debatten på området, i en så ödesmättad fråga för både mottagarlandet Sverige och migranterna. Kanske är det en viss tillnyktring på gång. Fråga dig hur rätt det var att ta pengar från utlandsbiståndet till bara fjorårets 163 000 registrerade asylanter, varav kanske hälften eller fler kan förväntas få avslag, efter år och dars oviss väntan, och många nu återvandrar till sina hemländer en illusion och många pengar fattigare. Signalpolitiskt inflaterade förhoppningar som sprack, till stora kostnader för Sverige och dem som tog sig hit i drömmen om en bättre framtid. Socialsekreterare, gode män, poliser på randen till sammanbrott… Enkom för att försöka leva upp till Den humanitära stormaktens feberyra utfästelser.
Jari Norvanto, Psykiater, Resursläkare

Jag citerar åter Stefan Hedlunds (professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet) uttalande, att orsaken till Sveriges numera havererade flykting- asyl- och integrationspolitik är humanitär hybris och demonisering av Sverigedemokraterna.