Kategoriarkiv: Bokmässan

Förvridna tankar premieras!

 ”Bokmässans Bildningsstipendium instiftades med utgångspunkt i litteraturens förmåga att låta oss dela en annan persons verklighet, samt i skolans, bibliotekens och kulturens roll som kunskapsförmedlare om världen. Årets stipendium á 25 000 kronor har tilldelats dramatikern, regissören och skribenten Stina Oscarson…..”
 Vänsterns predikanter förnekar sig aldrig, att dela offrens verklighet ingår inte i deras värdegrund. Förövarnas gärningar skall förstås och förlåtas, medan offren och deras anhöriga trampas på.
Här får jag ”andas djupt”, när jag läser Olle Ljungbecks inlägg om hur förvridna tankar premieras.
……………………………………………………………………………………………………………..
”Det måste vara fel på ett samhälle, som kan ge en person som Stina Oscarson ett stipendium för nedanstående uttalande om mördaren och terroristen Rakhmat Akilov. Men inte bara det utan också en enorm kränkning av alla de som dödades men också deras överlevande anförvanter.
Det kostar inte henne det minsta känslomässigt att uttrycka dessa floskler mot vad det kanske hela livet kostar dem i livsleda och förtvivlan som förlorade barn och nära anhöriga.
De som delat ut detta pris och de som hyllar henne för flosklerna lever inte i verkligheten utan i en pseudovärld.

”Det är vinter i Stockholm och jag tänker:
Mitt mål vore ett samhälle där Rakhmat Akilov en dag efter avtjänat straff kunde jobba i kassan på Coop.
Att han står där och hälsar på kunderna med respekt,
och där de,
vi,
– jag måste andas djupt för att ens kunna skriva det –
och där vi,
väl medvetna om vem han är,
och vad han gjort,
hälsar tillbaka.”

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle”

Kanske nästa års stipendium kan gå till någon vänsteraktivist som skriver några vackra rader om försoning för mördaren Suleman, som slaktade en student i Umeå och sedan skröt: ”Jag skar halsen av honom.”

Edgar Putilov skriver om hur Sulemans tidigare våldsbrott ej fått något fängelsestraff, domstolen förordade  i stället ”en ambitiös behandling,” vars resultat blev att skära av halsen, på en student som inte hade någon stimulantia att sälja.

Egentligen är det logiskt att dessa förvridna tankar hyllas i ett land, som är helt förvridet, där lögn blir sanning, terrorn skall förlåtas, där dissidenter fängslas och förövare släpps.
Jag tycker allt bara blir värre.

 

Förskola, hemtjänst och idrott blir avstjälpningsplats för arbetslösa

Kanske det finns hopp, trots presenterat valresultat, när fler personer med inflytande tar bladet från munnen.
I lördagens SvD (29/10) var de representerade på ledarplats av gästskribent Lars Åberg, journalist och författare och på debattsidan av Lars Liljegren, som tidigare var var ordförande i Stochholms idrottsförbund.
Lars Åberg: ”När barn blir terapeuter.” 
Först skriver han om egotrippade föräldrar, som för över sin egen oro för krigshot och klimatet till sina barn, när de inte är upptagna med mobilen och om trånga utrymmen för fysisk aktivitet.
”I skolorna är lärarbristen så alarmerande att man hittar på nya yrkesgrupper.”
Extralärare, stödlärare är mycket populärt från Ylva Johansson. Jag minns från min egen yrkestid att andra kategorier av besökare, än sjukgymnastelever, bara tog en massa tid och kunde sätta krokben för verksamheten.
”……Det är som om barnen och de gamla mest finns för att ta hand om tillfälligt passerande vuxna med olika former av svårigheter vad gäller utbildning, arbetslivserfarenhet och språkkunskaper….
Barn och gamla blir regeringens krockkuddar, precis som skötsamma flickor i skolan.
Tänk om alla gränslösa kvinnor som ständigt kämpar för sina kära ensamkommande kunde ägna en smula omsorg om våra barn och gamla. De offras på det multikulturella altaret, när politiker försöker lösa två av sina skapade problem: personalbristen och arbetslösheten för de som endast bidrar med negativ produktivitet. 
Lars Liljegren:”Låt idrotten få utvecklas -inte bli redskap för annat.”
”Många av idrottens distriktsförbund börjar alltmer likna regionkontor för Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Men idrotten behöver få fungera normalt och av egen kraft….Många gånger har jag ställt mig frågan om idrottsrörelsen får syssla med idrott?”
Men självklart får SvD visa sin ståndpunkt, när författaren Suzanne Brögger, intervjuvas på Bokmässan: ”Den Danska vägen är farlig. Dansk folkeparti vill ha mer och mer makt för varje år som går…..” får vi redan på första sidan veta och så rullar det på.
Men journalisten Malena Rydell skall ändå ha en eloge för att hon tar med orden från en kvinna, som sitter bredvid den självgoda, bortskämda och förmögna författardivan som bor på landet,  långt borta från eländet i storstaden. Jag tror hon blev lika trött, som jag på Bröggers haranger om vanliga människors ilska över de korrekta och om danskar som varnar för Sverige.
”Förlåt, men det är faktiskt så att man inte kan säga vad man vill och vad man tycker och tänker längre. Nej! Det är en väldigt smal åsiktskorridor. Tycker man minsta lilla utanför den så har man myndigheter och allt efter sig som ska korrigera”, förklarar kvinnan uppbragt.
”Vem bestämmer det,” frågar Brögger med mild röst. Svaret kommer omgående: ”Media!”
Den modiga kvinnan, som satt vid bordet intill var dessutom socionom och psykoterapeut. Jag måste nu lova att inte skälla mer på dessa professioner, min förhoppning är att det finns fler med samma kaliber, som öppnar munnen och avbryter dessa psalmverser från korrekta, internationella storheter.

Bokmässans ”öppna arena för fri åsiktsbildning” är bara för korrekta öron

I Göteborg pågår bokmässan igen. Denna gång har Nya Tider sparkats ut, först från Bokmässan och sedan från Heden där den alternastiva skulle äga rum, men i MSM är det tyst om detta brott mot yttrandefriheten.

https://samnytt.se/den-alternativa-bokmassan-stoppas-skandal-sager-arrangoren/

Bokmässans budskap är att den ska vara ”en öppen arena för fri åsiktsbildning”, man kan knappt hålla sig för skratt. När arrangören portar obehagliga och obekväma röster. Men rösterna från vänsterns pöbel är som ljuv musik i korrekta öron.

Alternativ bokmässa inställd – Antifascistisk front planerar stor manifestation

Det är samma inställning som Pride arrangörerna förde fram, vi gillar olika om de tycker lika som oss. Det gjorde tydligen inte Medborgerlig Samling.
Efter fjolårets författarbojkott  och påtryckningar från förlagen så nekades Nya Tider att få ställa ut. Rädslan är stor om någon besökare skulle förledas av alternativen.

Men Jan Sjunnesson, Nina Drakfors och Per Björklund skapade snabbt en ”icke politisk korrekt” mässa i en paviljong på Heden.

Men nu har Göteborgs kommun efter ”polisens inrådan” stoppat denna alternativa mässan, vars åsikter inte korrekta öron vill höra. Anledning var att den kunde störa den allmänna ordningen, förra året var rädslan stor att Nya Tider skulle stjäla uppmärksamhet från alla goda besökare med den rätta värdegrunden. Att de sen mobbade ut ungerska gäster med ringdans ingår i godheten.
Varför klarar dessa korrekta människor inte av att bli störda av andra budskap om samhällets styrning och färdriktning?
Är Vàvra Suk, redaktör på Nya Tider, Katerina Janouch, Karl-Olof Arnstberg, Lars Vilks, Lennart Matikainen (AfS), med flera kända personer för farliga att debattera med?
Här måste jag ge Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet rätt, när hon säger att stänga dörren för Nya Tider är att skapa ytterligare ett avstånd mellan kultureliten och andra, när man överlåter till några snobbar att bestämma vilka åsikter som går an. Hon oroar sig för att högerpopulisternas ”martyrskap” skall öka.
Vore det inte bättre om hon i stället vände blicken mot islams alla martyrer som mördat tusentals människor i det rättfärdiga kriget, jihad, under kampen för ett kalifat?
Jag känner bara ökat etablissemangsförakt, för innebörden av kultursnobbarnas fria åsiktsbildning. Upprepar mitt gamla motto:
Svensk demokrati = Tig eller tyck som vi!

 ”Aristokrati på mässa” bästa artikeln om bokmässan

Ingen har väl undgått det stökiga förloppet under NMR:s försök till demonstration på Bokmässan i Göteborg.

Traditionella medier
Vinklingarna på de mer eller mindre upprörda reportagen, stämmer som handen i handsken efter tesen om att det är ideologin som bestämmer våra åsikter. Beträffande rapporteringen om bokmässan uppfyller denna teori vad journalister sett, upplevt och förmedlat vidare genom sin ingångsdörr.

MSM rubriker är t.ex ”Staden vann en stor seger”, ”Det kändes som staden var belägrad,” ”Göteborg skickar hem NMR” och ”Polisen gjorde stordåd” och liknande.

Sociala medier
Fokus i sociala medier är på motdemonstranterna, våldvänsterns attacker mot polis med stenar och andra tillhyggen.

Exempel på rubriker: ”Våldsvänstern motdemonstrerade när nazister manifesterade,”Allahu akbar”- här går araberna till attack i Göteborg” och Här får vänster-ligisterna en utskällning – av en medelålders dam.”

Om damen i stället hade slagit handvätskan i huvudet på en nazist, då hade hon säkert blivit förevigad med ett minnesmärke.

Jag tror att båda ingångarna kan vara lika sanna, men det är maktkoncentrationen hos de stora dagstidningarna, som avgör spridningsradien och därmed sätter den svart-vita agendan.

Sanningen med bakom liggande orsaker är betydligt mer komplicerad.

Tystnaden efter moskébranden i Örebro är också talande beträffande medias ideologi. Eftersom det var en kriminellt belastad invandrare som hade tuttat på, så tystnade media fort. Min misstanke är om den skyldige hade hetat Kalle, Bosse eller Anton, då hade anklagelser om islamofobi, rasism och nazism klistrats på.

Bästa artikeln
Journalisten Fredrik Haage sätter tummen på spiken i sin debattartikel i Smålandsposten den 30 september.
http://www.smp.se/ledare/aristokrati-pa-massa/

Han betecknar mässan som en trygg hovsalong för kulturaristokratin, som pryder sig med ”allas lika värde” knappar på bröstet.

FH skriver om ”Det självklara seminariet som saknas” som borde ha varit mässans huvudnummer.

Vandalisering och härjningar från invandrarungdom
Nämligen stöket och böket på våra bibliotek av invandrarungdomar, som tvingat främst bibliotek i förorten att minska på öppettider eller att helt slå igen. Securitasvakter betraktar dessa odågor mer som ett skämt.

Han tar upp svartmålningen av sin kollega, journalisten Paula Neuding, som oförtrutet fortsätter att skriva om vandalisering på bibliotek, trots anklagelser om att gå högerextremismens ärenden.

Han avslutar sin artikel med:
”Det skrivna ordets aristokrati är inte särskilt intresserat av att ta del av de lägre klassernas råa vardag ute på förortsbiblioteken. Att vi ser en trend som vi kan anta avskräcker läshuvuden ute i utanförskapsområdena att närma sig ingången till deras klassresa är inget som dryftas i den gigantiska hovsalongen i Göteborg. Ämnet är för skitigt och obekvämt.”

Allas lika värde knapparna borde ha ett tillägg, ”Allas lika värde, men de som inte har det, skiter vi i.

Om några eventuella bloggläsare besökte mässan, vore det givande att få ta del av Era erfarenheter. I ett gästinlägg eller i kommentatorsfältet med namn eller under signatur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tankar inför dagens NMR demonstration i Göteborg

Bokmässans oönskade deltagare har nu debatterats till leda inklusive NMR:s demonstration. Att bara ignorera demonstrationen anser jag vara det bästa, men det kommer inte på fråga.

Politiker och kultureliten skall på olika sätt demonstrera sin avsky. Vänsteraktivister bussas in. Två tyska nazister blev omhändertagna med knivar i bagaget. En otäck förväntan finns i luften om konfrontation inför dagens demonstration.

Skillnad i förståelse
Konstigt att för hemvändande IS krigare visas förståelse med bortförklaringar av deras terrorhandlingar?

Trots samhällets generösa satsningar om preventivt arbete och rehabilitering efter deras bestialiska gärningar utan efterräkningar, så är resultaten få.

Varför inte samma förståelse för så kallade nazister?

Det här är bara några rader från en etablerad kulturpersons gästkrönika ”Stöveltrampet i Göteborg” (Cecilia Gyllenhammar i Östgöta Correspondenten den 29/9).

”……Dessa vita män som har så vek identitet att de måste höja sig över andra i sjuka fantasier om överlägsenhet i ras…”

Om jag inte hade kännedom om avsändaren, så skulle jag tro att det lika gärna kunde handla om islams fundamentalister, med utbyte av vita till mörka. Men då gäller visst inte hets mot folkgrupp eller brott mot mänskliga rättigheter?

Nu våndas många från kulturetablissemanget, om deltagande.  Att delta eller inte delta är frågan, som ställer till det för moralen.

Alla besök till bokmässan är frivilliga, man stannar till vid de montrar som lockar mest. Man kan utebli eller enbart besöka alternativa arrangemang, även om debatten då uteblir, när alla tycker lika.

För att yttrandefriheten skall hållas frisk, så måste åsikter få blötas och stötas mot varandra, ”för om alla tänker lika, då tänker ingen alls,” lyder ett tänkvärt ordspråk.

Jag kommer osökt att tänka på några rader av Hjalmar Söderberg, kanske hans författargärning finns representerad på bokmässan?

”Man vill bli älskad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå föraktad och avskydd.
Själen fryser i tomrummet
och vill nå kontakt
till varje pris som helst.”

Enögd upprördhet

Överraskningsdemonstration av NMR i Göteborg upprör
Nordiska motståndsrörelsens ”NMR” överraskningsdemonstration i Göteborg i veckan som gick, har upprört många. Det handlade om en föraktion inför demonstrationen under Bokmässan den 30 september.

I SVT har experter, politiker och lagstiftare trängts, flertalet med krav på organisationsförbud och inskränkning av yttrandefrihet.

Regeringen har blixtsnabbt kallat partiledarna till ett övergripande möte för överläggning i denna känsliga fråga, med undantag av SD.

Anledning till utebliven inbjudan är regeringens önskan om belysning på SD:s mörka rötter, trots att partiet mycket högljutt kräver att NMR beläggs med organisationsförbud, vilket Morgan Johansson hånfullt avfärdade med att ”de vill väl inte ha konkurrens” i söndagens Agenda.

Ett uttalande, som förmodligen grundar sig på hans eget partis ovilja mot konkurrens om väljarröster.

SD:s rötter från i går borde vara lösa vid det här laget efter partiernas otaliga ryckningar. Däremot sitter deras egna bergfast kvar i den ideologiska myllan och nåde den som försöker rycka upp minsta ogrässtrå.

När skall någon journalist konfrontera Annie Lööf om Bondeförbundets rasistiska partiprogram från 1933?

En klar och klok stämma
En klar och klok stämma hade dock en jurist i Aktuellt den 21 september, som varnade för att denna känslomanifestation skulle knuffa ut yttrandefriheten på ett sluttande plan, inför en upprörd och besviken programledare. Andra årgärder borde ha högre prioritet för att stävja oegentligheter. Förslag finns om begränsning av visuella uttryck, som flaggor, kläder och symboler, vilket borde gälla alla extremister.

Varför inte på utannonserat partiledarmöte också ta upp AFA:s framfart, andra olagliga demonstrationer, åsiktsregistrering inom fackföreningsrörelsen, ”visselblåsares” utsatthet och hedersförtryck mm.

”Försvunna barn”
 I många av landets skolor står nu invandrarflickors bänkar tomma. De har blivit bortgifta med någon kusin under sommarlovet eller placerats i koranskola för att hindra försvenskning.

”Försvunna barnen toppen av ett isberg” (Östgöta Correspondenten 23/9).

Men om detta höll nog Margot Wallström tyst, när hon fick mottaga pris av FN för engagemanget hos Sveriges feministiska regering….

Exempel på ytterligare en  punkt på dagordningen den 8 oktober vore också synpunkter på  ev. framtida muslimskt parti. Där kan ordet ”rasförföljelse” få sin rätta innebörd, med tanke på islams blodiga historia. Förhoppning om Europeisk islam eller om islam ”light” är bara en chimär. Ett exempel gav Aktuellt i går kväll om hur rättskipningen i en av Göteborgs förorter tagits över av en imam med brottsaktiv släkt.

Jag begriper inte hur ett parti vars religion inte erkänner några andra, kan uppfylla kravet på religionsfrihet?

Likheter och skillnader på ytterkanterna
Jag tycker mig se många likheter mellan dagens ytterlighetsrörelser, båda hotar delar av samhällets funktioner, hot mot enskilda individer förekommer och man vill förhindra att åsikter kommer till torgs. Så här sammanfattar säkerhetspolisen AFA:s och NMR:s aktivitet.

”I dagsläget bedömer vi att varken den autonoma miljön eller vit makt-miljön har förmåga att ändra vårt statsskick som helhet. Däremot har de såväl avsikt som förmåga att utgöra ett allvarligt hot mot såväl funktioner i samhället som mot enskilda individer genom att avskräcka eller hindra någon från att uttrycka en åsikt. Varje fall där någon av extremistmiljöerna använder våld för att någon eller några inte ska få höras i den fria debatten är ett hot mot yttrandefriheten, och i förlängningen demokratin”.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Antifascistisk_aktion_i_Sverige

Skillnaden är dock att den autonoma vänstern har haft och har ännu stöd av etablissemanget. Vänsterliberala entusiaster har länge fällt upp sitt moraliska paraply över dessa aktivister.

Efter AFA:s våldsamma aktioner på EU toppmötet i Göteborg under 2001 tvingades de fälla ner det, men de skyddande paraplyerna åker allt för lätt upp, så fort vänsterns agenda ifrågasätts.

Flertalet av journalisterna tog ensidigt parti för dessa våldsverkare i Göteborg, de ömkade deras utsatthet från polisens hårda handskar. När det gäller polisens insatser mot NMR: s aktioner anklagas polisen för att ha silkesvantar.

Dörröppnare för att tysta hotande röster
Undertecknad misstänker att regeringen med sina stödpartier och då räknar jag även in våra obefintliga oppositionspartier (med undantag av SD) ser denna tillståndslösa demonstration i Göteborg, som en välkommen dörröppnare för att knuffa yttrandefriheten närmare stupet. Förmodligen hoppas de att alternativa medier skall följa med i vinddraget.

De bevingade orden som tillskrivits Voltaire ”Jag delar inte din åsikt, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den” tycks numera vara helt bortglömda, när makthavarnas strävan är åsiktsmonopol, för här är mångfald bannlyst. Svensk demokrati, tig eller tyck som vi, kommer allt närmare.