Vårt arv
Ett arv kan förbättra vår ekonomi, men också försämra nära relationer, om arvskiftet inte går rätt till. Denna gång skriver Karin Ferm ett gästinlägg, om gamla rättsliga begrepp, som var helt okända för mig. Dessvärre för dagens politiker och rättsväsende också. Att känna till vår historia är en viktig del av vårt kulturarv.
Det handlar till exempel om svenskföddas nyttjanderätt till mark, fiske och allemansrätten. Rättigheter, som vilar på ”urminnes rätt” en gammal regel, som innebär att utnyttjande från tidigare generationer <1880 inte får tilldelas andra. Vilket innebär att Du, som kan hävda denna rätt, har rätten att fiska i en sjö, ta ved i skog för husbehov om tidigare generationer haft denna äganderätt, även om Du inte bor där.
Regeln upphörde 1972. Men om Du härstammar från familjer som bodde i Sverige före 1972, kan Du hänvisa till ”urminnes hävd.” Men i dag tycks det som hela landet kan erbjudas andra, som kommer utifrån av generösa politiker.
(Skribenten har låtit en expert i allemansrätt granska och godkänna texten)
…………………………………………………………………………………………………………..

Regeln för urminnets hävd lyder:
”Det är urminnes häfd: där man någon fast egendom eller rättighet i så lång tid okvald och ohindrad besutit, nyttjat och brukat hafver, att ingen minnes eller af sanna sago vet, huru hans förfäder eller fångesmän först därtill komne äro”.
Ett arv som vi inte har rätt att ge bort till andra!

Vad många inte förstår är att viss rätt, som Svenska Medborgare ärvt genom urminnes hävd, inte får ges bort till andra. För att man med framgång ska kunna påtala ”urminnes hävd” måste utnyttjandet ha påbörjats innan 1880-talet. Regeln ” urminnes hävd” upphörde 1972.

Alltså är det vi som levde i Sverige eller härstammar från familjer som bodde i Sverige långt före 1972, som kan hänvisa till rättigheter enligt ”urminnes hävd”.

Ett tankeexperiment!
Om min släkt av ”urminnes hävd” haft rätt att fiska i en sjö, som numera är privatägd, kan den nya ägaren inte hindra mig eller mina barn att fiska där. Men ägaren har full laglig rätt att hindra alla andra från att fiska där. I flera generationer, som sjön bytt ägare har det varit hävd att just min familj och ägaren som fått fiska där. En fiskerätt, som vi inte får ge bort till någon annan.

Eller att vår familj av ”urminnes hävd” har rätt att hugga ner träd till ved i en skog som under flera hundra år bytt ägare. En skog som vi själva aldrig ägt. Rätten att fälla träd för vårt ”husbehov” finns kvar än idag, även efter sista ägarbytet. Men vi får inte ge bort den rätten eller erbjuda någon annan att fälla träd i den skogen.

Nyttjanderätt genom hävd?
Jag och min bror ska sälja det fritidshus som mor och far köpte sig på Österlen. Varken min bror eller jag har bebott fastigheten.  Nu visar det sig att närmaste granne anser att han har nyttjanderätt på brunnen. Detta vet vi ingenting om och känner oss lite vilsna. Grannen menar att både hans far och farfar har haft denna möjlighet. Han säger att han har nyttjanderätt genom hävd, urminnes hävd.
Stämmer detta?

I ett ganska gammalt rättsfall kan man utläsa att för att man med framgång ska kunna påtala ”urminnes hävd” måste utnyttjandet på börjats innan 1880-talet, då regeln ” urminnes hävd” upphörde 1972.

Numera finns inga lagreglerför nyttjanderätten

Så därför måste nyttjandet redan innan dess, ha pågått så länge att det då (1972) skulle kunna bedömas som urminnes hävd. Numera finns det inga lagregler som stödjer att nyttjanderätter eller för den delen om servitut skulle uppkomma, med hänvisning att utnyttjande skett under en lång tid.

Så sannolikt kan man i det allra flesta fall utgå ifrån att om någon anser sig ha fått en rättighet på detta sätt så är den nog inte juridiskt godtagbar.

Tvångsservitut
Men om den påstådda rättigheten faktiskt får anses nödvändig för att fastigheten ska kunna fylla sitt ändamål, kan ett tvångsservitut bildas. Det kanske inte är möjligt att borra på den egna marken. I sådana lite speciella fall kan det bli fråga om att bilda rättigheten genom ett tvångsservitut.

Det sker genom en lantmäteriförrättning och medför därför en förrättningskostnad i normala fall, samt att det ofta anses att det bör utgå en intrångsersättning. Diskutera gärna detta med den fastighetsmäklare som får ert förtroende.
http://www.maklarsamfundet.se/fragor-och-svar/nyttjanderatt-genom-havd

Hävd enligt jordabalken från 1970
 Enligt den nya jordabalken kan man ej längre skapa ”ny” urminnes hävd. Dock gäller enligt 6 § övergångsbestämmelserna att: ”Genom nya balken inskränkes ej den rätt, som före balkens ikraftträdande tillkommit någon på grund av urminnes hävd.”

Jordeboken och fastighetsboken har numera ersatts av fastighetsregistret genom fastighetsbildningslagen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4vd_(juridik)

Vårt kulturarv, allemansrätten, en hävdvunnen rätt
En rättighet som SVENSKA FOLKET fick av tidigare Regenter.

Allemansrätten är en uråldrig tradition, en hävdvunnen rätt att fritt få röra sig i skog och mark. Den är också en del av det kulturarv som binder oss till Norden. I andra europeiska länder är begreppet okänt.
http://www.lontagaren.fi/lt2005/lt0506/lt050701-l6.html

Då Allemansrättens regler skrevs om struntade de som skrev att ta med ”urminnes hävd” i texten, och senare generationer har glömt bort den delen av Allemansrätten!

Urminnes hävd upphörde 1972, men för de familjer som haft den rätten (Allemansrätten) långt innan 1972, så gäller den fotfarande! För Allemansrätten fanns före 1880!

Regeringsformen 1974
Regeringsformen 1974 hänvisar till Allemansrätten rent allmänt, och Allemansrätten hänvisar till urminnes hävd och ”urminnes hävd” gäller bara för de som tillhör familjer som bott i Sverige långt innan 1972 !

Men ska vi hårddra det, om man med framgång ska kunna påtala ”urminnes hävd” måste utnyttjandet på börjats innan 1880-talet. Regeln ” urminnes hävd” upphörde 1972.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Svensk författningssamling 1974:152

Egendomsskydd och allemansrätt

15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.

Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/mal-for-friluftslivspolitiken_H001KrU4

På samma sätt får ingen Svensk Myndighet ge bort något som är Svenska Folkets ”urminnes hävd”, även om de försöker. T.ex. Allemansrätten !

Så de som flyttat in efter att nya regler tillkommit kan inte hävda ”urminnes hävd”, bara vi som härstammar från de familjer som bodde här förr eller om någon i vår familj gör det.

Både Myndigheterna och vissa föreningar vill vara ”givmilda” med vårt gemensamma arv, utan att känna till lagarna om ”urminnes hävd”.

Svenska Föreningar har misstolkat och missat att urminnes hävd togs bort 1972 och de påstår att Allemansrätten gäller alla, med hjälp av okunniga politiker och de har utnyttjat Allemansrätten till att locka Turister till Sverige !

Svenskt Friluftsliv
http://svensktfriluftsliv.se/wp-content/uploads/2015/03/Svenskt-Friluftsliv-och-Allemansratten-bilaga-5.pdf

Naturvårdsverket / Allemansrätten
http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/

Vi tar det en gång till!
Regeringsformen 1974 hänvisar till Allemansrätten rent allmänt, och Allemansrätten hänvisar till urminnes hävd och ”urminnes hävd” gäller bara för de som tillhör familjer som haft rätt att utnyttja den rätten genom att bo i Sverige långt innan 1972!

Detta gäller allt som kan hänvisas till ”urminnes hävd” om den började utnyttjas innan 1880!”
…………………………………………………………………………………………………

I går var jag på en givande föreläsning om ”Islam och Israel.” Där muslimer kan hävda att alla länder som genom historien ockuperats av islam, för alltid tillhör islam oavsett vad som hänt därefter. Spanien ligger således illa till och kanske skulle ha det i åtanke, vid aktivering av deras paragraf 155 (Rätten att vidta nödvändiga åtgärder för att en region skall följa sina konstitutionella förpliktelser). Tänk om bokstavstrogna islamister skulle plocka fram Koranen!!