Från en bloggföljare som också gillar katter.

Hämtat från Facebook Arne Weinz

”Titanic-katten” som förutsåg förlisningen och hämtade sina bebisar innan skeppet seglade. 

Katten Jenny var Titanics maskot, togs ombord för att hjälpa till att bekämpa gnagare. Hon bodde i skeppets galej och omhändertogs av en arbetare vid namn Jim Mulholland.

Under sjöförsöken födde Jenny kattungar och Jim hittade en bekväm plats till dem bredvid fartygets galej. Att ta hand om kattmamman och hennes kattungar bröt upp monotonin av Jims arbete med att förbereda Titanic för segling. Jenny verkade nöjd med sitt varma ställe nära pannorna, sina bebisar och köksrester som Jim tog med till henne. Men så fort skeppet lade till i Southampton, England, precis innan det började sin jungfruresa (till New York), tog Jenny en ordentlig titt på sin omgivning och började snabbt ta sina kattungar i halsen och bära ut dem. En efter en, nerför landgången ledde hon ut dem ur skeppet.

Jim tittade noga på henne och insåg att ”den här katten måste veta något som ingen annan gör!” Han fick sedan snabbt ihop sina få tillhörigheter och lämnade skeppet också.

År senare publicerade Irish Road Jennys berättelse efter att en journalist pratat med en mycket gammal man – Jim, som berättade historien.

Han överlevde tack vare katten och hennes kattungar som varnade”

Bild från MY movies

I dag är Sverige som Titanic, men i riksdagen är det bara Elsa Widding som är en skeppskatt som visar vägen ut ur det sjunkande skeppet, men alltför många vill inte förstå katastrofen och vill stanna kvar inne i den avtagande värmen.