Är det inte fruktansvärt att en feministregering inte endast tillåter könsapartheid utan tom stöder denna nazistiska, antidemokratiska och kvinnokränkande Ideologi?

Frågar sig Olle Ljungbeck och konstaterar i ett väl underbyggt inlägg att i detta jämlikhetens paradis råder könsapartheid!

Då det ännu är semestersöndag för många, så kommer ett längre inlägg i dag, som avslutas med ett PS. från Ljungbeck och så en härlig beskrivning från AL Malmö av Hanif Bali, som konstaterar att Skånetrafikens klädkod nu är direkt importerad från Raqqa. Först Olle Ljungbecks inlägg:

”Sveriges statsminister Stefan Löfven missar aldrig ett tillfälle att utropa sin regering som den mest feministiska någonsin. Han framhäver också sig själv som feminist!
Inget kunde vara mer osanning om vi ser till verkligheten. Tyvärr ser för få medborgare till denna.
Om de såg den skulle de se att Stefan Löfven nästan aldrig håller de löften han ger.
Så fort han blivit statsminister avslöjade han sig genom att vid sitt besök i Iran kräva att de medföljande kvinnliga ministrarna skulle bära slöja!
Men inte nog med detta. Under hans period som statsminister har kvinnornas otrygghet aldrig varit så omfattande någonsin. Våldtäkter, misshandel och terror är i dag något. som svenska kvinnor/flickor närmast måste kalkylera in när de vistas ensamma utanför sin bostad. 
Men inte endast de svenska kvinnorna är utsatta i detta ”feministernas paradis”.
En stor del av de invandrade kvinnor och flickor som kommer från muslimska länder tvingas även i Sverige att bära schal eller t.o.m dölja sig under niqab eller burka.

Syftet med apartheid är ju att upprätthålla ett tillstånd där en ”ras” har ett dominerande inflytande över en annan ”ras” eller andra ”raser.”
I Sverige skryter makthavarna ständig om att Sverige är det mest jämlika landet. Detta stämmer ju inte alls om vi vågar se verkligheten.
Vågar vi se denna så kan ingen förneka att det råder könsapartheid!
Och det gäller såväl flickor från förskola till vuxna kvinnor. Denna könsapartheid för ju inte enbart med sig att kvinnor flickor förnedras och behandlas som andra klassens individer. Den innebär också könsstympning, barn- och tvångsäktenskap, hedersvåld, tvång att bära schal, slöja, niqab och burka etc.
I de muslimska friskolorna ”formas” de kvinnliga eleverna till att veta sin plats, som andra klass medborgare precis som skedde i Sydafrika.
Den statsminister eller regeringschef, politiker etc som inte omedelbart avskaffar denna apartheid skall och får inte kallas feminist utan ”apartheidist”.
Med nuvarande situation för de muslimska kvinnorna i Sverige skall inget annat epitet användas vid nämnande av Stefan Löfvens namn och de som accepterar detta.
Det skrämmande är att en stor del av Sveriges befolkning accepterar dagens förhållanden och sympatiserar med partier som Socialdemokraterna  m fl som har möjlighet att få slut på detta som inte är något annat än ett apartheidsystem liknande det som fanns i Sydafrika och förekommer i vissa stater än i dag. 
Ja, varför går inte vi, kvinna och man ur huse och river detta bålverk för ojämlikhet i ett land som påstås vara det mest jämställda i världen?
Kanske ligger sanningen i det som psykologen och läkaren David Eberhard för fram:

”Dagens offentliga debatt i Sverige utgår till stor del från känslor snarare än fakta. När en självutnämnd politisk korrekt samling högljudda och fanatiska människor sätter agendan över vad de anser vara fint att tycka, är det lätt att vanliga människor helt enkelt håller tyst. Eller ännu värre, spelar med. Tills allt krackelerar och kejsaren visar sig vara naken”.

Jag vill påstå att de som bär ansvaret för denna könsapartheid är de vi kallar de politiskt korrekta och d s k godhetsapostlarna. 
Eller Maria Rashidi ordförande för kvinnors rätt som själv levt under denna apartheid i Iran och drabbats av den på ett fruktansvärt sätt;

”Statsfeministerna håller tyst om det synligaste verktyget för könsapartheid. Men det är självklart att ett civiliserat samhälle inte borde tillåta ett sådant totalt osynliggörande av kvinnor, ens när de ”väljer det själva”. 

Hur Sveriges statsminister och de partier inkl Socialdemokraterna som stöder apartheid kan ha medlemmar till ett antal som uppgår till 3-fjärdedelar av valmanskåren är oförståeligt.

Återigen David Eberhard; ”Den polskbrittiske psykologen Henry Tajfel visade i flera experiment att människor känner en enorm gruppsamhörighet, även om gruppen de tillhör har bildats utifrån slantsingling. Vi tycks inte tycka saker för att vi funderat på det, utan för att gruppen i vår närhet tycker likadant. 
Så vad har detta för relevans för oss människor i den humanitära stormakten Sverige i dag? Jag skulle vilja säga nästan allt. Det förklarar mycket av det vi kallar för kultur- eller tom svensk kultur som säger att Sverige inte alls har någon kultur. Och det förklarar varför vi är så rädda för att sticka ut och tycka annorlunda, även om vår avvikande uppfattning är rätt. Det ligger helt enkelt i den mänskliga naturen att härma andra människor. Att tycka som alla andra. Förmodligen för det evolutionärt har funnits ett stort överlevnadsvärde i att anpassa sig till majoriteten. Men det är en vansklig väg att gå. Man kan förklara många diktaturers fortlevnad med denna kollektiva rädsla att påtala det uppenbart felaktiga och förtryckande”. 

Men för att få slut på detta barbariska förhållande för kvinnor/flickor måste alla myndigheter som enskilda agera utan rädsla över att kallas rasister, främlingsfientliga etc.
Skolinspektionen är en myndighet som har ansvar för att alla barn får gå i en skola där de respekteras och minst av allt utsätts för könsapartheid. Men skolinspektionen fullgör inte sitt uppdrag utan har brutit mot sina skyldigheter sedan långt tillbaka och gör det fortfarande. Brottet är att de låter muslimska friskolor fortsätta år efter år trots att invandrarflickor i dessa så gott som ständigt trakasseras och utsätts för könsapartheid. Detta innebär bl a att de särbehandlas och aldrig får en jämlik utbildning som svenska flickor och pojkar får. De förödmjukas och präglas till andra klassens medborgare i de muslimska friskolorna. Detta accepteras av Skolinspektionen som enligt grundlag och skollag är skyldig att ingripa. Den humanitära stormakten har förvandlats till ett land där förtryckarna får allt mer makt över förtryckta, där kvinnor är i majoritet.

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle

PS. Från Ljungbeck:
Diskrimineringsombudsmannen.
”Jag anmäler härmed den busschaufför vid Malmö busstrafik som avvisade en kvinna vid namn Amanda Hansson från att resa med buss till Varnhem med påståendet att hon var för ”lätt” klädd. Hans brott innebär bland annat könsdiskriminering, könsapartheid och hävdande av en bestämmelse som inte finns i lagen. Övrig information finns i dagstidningarna.
Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle”

Kanske det snart bara är heltäckande kläder som gäller? Shorts och linne kan vi glömma. Hanif Bali är som vanligt pang på rödbetan, han skriver på Facebook så det sjunger i tangenterna, förhoppningsvist blir änglakören tyst en stund.

Hanif Bali:
Al-Malmö, Nordens Ramallah levererar. Amanda Hansson bar alltså shorts och en topp med rosett i ett 30-gradigt Malmö.
Hon berättar att hon går på bussen, skannar sin biljett och hur chauffören hindrar henne och säger att hon ”visar för mycket” och hur hon inte får ”gå klädd så på våra bussar” och att hon får ”klä på sig”.
Reaktionen har hittills varit en låst artikel på Sydsvenskan. 
Skånetrafiken verkar ta det hela med ro. Förvisso erkänner de att det inte finns någon policy, men Mark Fenzer tillägger ”Men Skånetrafiken har vissa värderingar, samma som gäller i övriga samhället, man kan ju inte gå naken i affären även om man vill”
Tydligen är shorts och topp ”naken”. En definition av nakenhet importerad från Raqqa.
Föreställ er nu om en busschaufför hade slängt ut en kvinna för att hon hade niqab.
Varenda kulturskribents unge hade drunknat på sommarbadet för att föräldrarna varit fastklistrade vid datorn i författandet om hur 30-talet är här.
Tänk va många olidliga dikter från Jonas Hassem Khemiri riktat mot infrastrukturministern vi hade tvingats läsa.
Jag kan se mig floden av indignerade brf-bosnier tappar sitt roseflydda kristallglas mot fiskbensparketten när de tar del av nyheten och börjar författa långa krönikor om hur de minsann oxå fick en konstig blick av en busschauffören när de var fyra år i flyktingförläggningen i Alvesta 1993.
Men detta blir enbart låst artikel i en lokaltidning.