Jan Ivarson, politiskt obunden, gör i detta gästinlägg en liknelse mellan bilindustrin och landets flyktingindustri. Där kostnader både göms och glöms för att rättfärdiga nytillverkning av en ny bilmodell eller gränslös migrationspolitik.…………………………………………………………………………………………………

”Bilindustrin
Tänk att biltillverkaren Utopia tillverkar tre modeller personbilar. Bolaget beslutar att utöka sortimentet med ytterligare en modell. Den nya modellen Good skall bli attraktiv och inte så dyr. För att hålla nere kostnaderna får Good motor, växellåda och inredningsdetaljer som används i de andra modellerna.

När Good skall prissättas har de ansvariga beräknat kostnaden. De kan framgångsrikt visa upp extremt låga kostnader. Den nya bilen visar sig bli konkurrenskraftig och lönsam, åtminstone på sikt hävdar de.

– Kan detta vara sant frågar en ansvarig för de äldre modellerna och begär att få se kalylen.

Det visar sig att kostnader för komponenter som är gemensamma för andra modeller inte har tagis med. Kostnader för nya modellens motor och komponenter får de andra modellerna bära.

– Det är inte möjligt att skilja ut nya modellens kostnader från de övriga, hävdar Goods högste chef. Om det var möjligt skulle det vara orättvist mot nya modellens kunder, hävdar han.

Därefter får han sparken.

Flyktingindustrin
I politikens värld är detta möjligt. Kostnader för migrationspolitikens fördyringar inom andra samhällsområden kan inte och får inte beräknas, hävdar politiker, utan att bli bortröstade. 

I migrationspolitiken redovisas i bästa fall direkta kostnader som betalas ut via Migrationsverket och kommunerna. Kostnader som uppstår inom andra områden som inom vård, skola, omsorg och rättsväsende redovisas inte. De kan inte beräknas heter det. Det anses stötande att försöka.

Beräkningsmetoden förbättrar migrationspolitikens lönsamhet, både i nutid och på sikt. Politiker och en majoritet av väljarna har hittills varit nöjda med det.”

……………………………………………………………………………………………………

Fler medborgare måste inse ”elefanten i rummets” påverkan på våra liv. Att sopa problem under mattan går ett tag, men till slut blir den så knölig, att även de mest rabiata tappar balansen. Där är vi i dag.