”Ring klocka ring i mörka nyårsnatten…!  

Vi får hoppas att fler medborgare kommer att inse grundorsaken, till mörkret inte bara under nyårsnatten, utan under alla dygn fram till valdagen i september.

Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid
Skiner på barnet i stallets strå
Och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen.
Oss är en frälsare född.

Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund
Kring de vaktande herdars hjord,
Rymden ljuder av glädjens ord.
Kristus till jorden är kommen,
Eder är frälsaren född.

Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimman för världen slår

Nu begynner vårt jubelår
Kristus till jorden är kommen
Oss är en frälsare född.

 En blogg utan läsare, kommentatorer och gästkrönikörer är utan liv. Därför riktar jag ett stort Tack till Er, som hindrar den från att vissna med förhoppning om fortsatt utbyte av tankar inför nästa ödesår.

Alla  bloggläsare både i och utanför åsiktskorridoren, önskas goda Juldagar med traditionella rätter på bordet som sill, köttbullar, Jansons, prinskorv, skinka ….. och med kryddigt fröjdevatten i glasen! 

På kortet ser Ni lilla Ingrid 8 år, min farmors äldsta flicka, som svårt brännskadad dog efter, att hon räddat  nyfödda Thyra , när eldsflagor från spisen trillat ner i vaggan. Min farmor måste ut och mjölka i tidig morgonstund, vilket var statarkvinnans lott.  Men rättaren var tvungen att först hämta godsägarens främmande, innan han kunde köra Ingrid med förtvivlade föräldrar ner till lasarettet i Arvika. ”För hur skulle det se ut om en statarunge får gå före godsägarns gäster….” 

I dag är det migranter utan asylskäl som får förturer, svältande barn i flytktingläger och i länder långt bort, når inte fram till våra mångkulturella, korrekta. Andningshjälp till dödssjuka barn ingår ej längre i assistansbehov i detta ”humana” land. Fattigpensionärer kanske får smaka på lite julmat hos välgörenhetsorganisationer, som försöker lindra nöden, när politiker sviker, precis som farmor Annas arbetsgivare i går.

Med en dåres envishet upprepar jag, att vi måste tycka om och vara stolta över våra egen kultur och våra egna traditioner innan vi kan öppna oss för andra.

All assimilering och integration är dömd att misslyckas så länge som vi trampar på och nedvärderar vår egen kultur. Samtidigt som vi hyllar andras.

Vad skall vi då assimilera och integrera till?

Vänstern har med stor framgång förstört golvet vi står och går på med sin övertygelse om strukturer, identitetens välsignelser, samtidigt som de föraktar och smutskastar vår egen kultur och våra traditioner genom historien.

I SvD den 13 december fanns två artiklar som illustrerar klarsyn och dimsyn om just detta.

Klarsyn
”Årets lucia bor vara en norska” skriver Tove Lifvendahl i en ledare.

Lucian heter Norges statsminister Elna Solberg!

Utnämnd av TL och Norges utrikesminister Marie Eriksen Söreide, som gjort följande uttalande:

”I grunden handlar det om att vi vågar vara trygga i vår kultur. Ingen blir stött av att du firar jul, sjunger nationalsången eller hissar flaggan. Du kan inte vara öppen mot andra om du inte är trygg i din egen identitet. Det kom upp en diskussion om man skall medge somliga barn frånvaro från skolgudstjänsten till jul.

Erna sade: ”Nej, det har man bara gott av. Man behöver inte vara kristen, men det är en del av den norska kulturen, så här firar vi jul och det får man tåla” (Citatet från Erna Stoltenberg SvD 23/7).

Dimsyn
Vår vänsterockuperade kyrka förnekar sig aldrig, med att förneka det ”svenska.”

”Det utländska är en grundbult i Sverige” skriver biskop Martin Modeus i Linköping.

…..” Med de influenser vi får från andra länder kan vi bygga det som vi i framtiden kommer att uppfatta som typiskt ”svenskt”…” fortsätter denne Guds tjänare.

Menar biskopen att det bara är Sverige som är mottagare för influenser utifrån och därför måste vara extra tacksamma till utplåningens gräns?

Är alla andra länder bara ett med sig själva?

Så fortsätter han med bravur att räkna upp allt svenskt som kommit utifrån, lucia, brasilianskt kaffe, russin och så klämmer han i med att Sverige historiskt haft goda erfarenheter av migration och integration.

Han fortsätter med att konstatera hur människor från andra länder bidrar med värdefulla perspektiv och engagemang, som i framtiden kommer att uppfattas som ”typiskt svenskt.”

Menar karln att sharialag, hedersförtyck, gruppvåldtäkter och allsköns brottslighet skall inlemmas i det typiskt svenska?

Han avslutar med att Sverige skall vara ett gott hem för många människor med skilda bakgrunder.

Vad denna godhet kostar värdlandets befolkning i lidande för de som drabbats av migrationens baksidor med gigantiska kostnader nämner han inte.

Det gör sig inte bra i predikstolen.

Men vad annat är att vänta, när högste chefens valspråk ”Allahu Akbar” ropas från dessa berikare utifrån medan de bränner den judiska flaggan och kastar in brandbomber i synagogor och vandaliserar både kristna kyrkogårdar och judiska begravningsplatser.

Eftersom kyrkans vänsterockupanter mycket väl vet vad de gör, så borde förlåtelse ej vara möjlig.

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av  din fägring.
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia

Kom i din vita skrud, huld med din maning.
Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning.
Drömmar med vingesus, under oss  sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia

Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar,
signade lågors vakt skydd åt oss bringar.
Drömmar med vingesus, under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Stjärnor som leda oss, vägen att finna,
bli dina klara bloss, fagra prästinna.
Drömmar med vingesus, under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Med Vilhelm Mobergs ord från ”Svensk Strävan” 1941 önskas ER alla en trevlig midsommarhelg!

”Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.

Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.

Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund.”

Valborgsmässofirande

 Alla har vi nog fina barndomsminnen av att fira Valborg, med brasa, vårtal, kyrkokören (det var ont om studenter i brukssamhället) fyrverkerier och inte minst varm korv! På 50-talet endast i papper med senap på.

Minns att jag tyckte lite synd om far, för han och andra fäder skulle turas om att gå eldvakt under natten. Men far var glad, utrustad med falukorvsmackor och med något stärkande innanför västen.

Men vem var nu Valborg?

Enligt Wikipedia var Valborg/Santa Walpurgis ett helgon från Tyskland, som levde under 700-talet. Hon blev sedan helgonförklarad den 1 maj under 870-talet. Sedan 1400-talet firas hon under Valborgsmässan (Walpurgistag). 

Legenden säger att hon var en engelsk prinsessa, som av ärkebiskopen blev kallad till Tyskland för att hjälpa till att kristna tyskarna. Efter hennes död flyttades hennes reliker till en klippa i Eichstätt och då började en helig, botande olja att rinna ur klippskrevan. Därför avbildas hon alltid med ett litet oljekrus och blev skyddshelgon för staden Eichstätt, för god skörd, sjömän och mot rabies.

Men hennes namn blev förenat med germanska vårfester, som ägde rum vid samma tidpunkt och som av kyrkan stämplades som häxfester. Man trodde att häxorna red på kvastar eller getter till ”Brocken,”som är högsta toppen på berget Hartz.  Där förlustade sig häxorna med djävulen.

Vi har låtit häxorna förvandlas till påskkärringar som red till Blåkulla.  I verkligheten var det kloka, ofta läkekunniga kvinnor, som hotade kyrkans makt. De blev kallade för trollkoner. Några enstaka män blev också avrättade för häxeri.

I Sverige avrättades ca 400 personer med kulmen under 1600-talets slut.

För att hindra detta spökeri med onda andar, så gällde det att skrämmas, man förde oväsen med rop, skott och horn och tände eldar som skydd.

I dag är det våren vi hälsar Välkommen, om dagens häxor och onda andar låter sig skrämmas, låter jag vara outtalat.

Trevlig Valborg önskas Er alla!