Skriver Anna Lindberg, journalist och fd publisher i Öst Media , i en krönika den 23 maj i Östgöta Correspondenten. Jag får ta fram luktsaltet för att inte dåna av, när hennes hyckleri flödar fram.
Under Ordet Fritt är endast vänster-liberla-korrekta ord tillåtna. Sedan slutet på 80-talet och framåt har jag varit en flitig insändarskribent i ”Corren”. Förr fick privatpersoners alster även ledarplats, men efter hand blev detta utrymme endast till för t.ex. politiker, myndighetspersoner, fackliga representanter, organisationsföreträdare och någon enstaka person med de rätta åsikterna. Katten slängdes ut av vänsterliberala hermeliner, som ansåg att de stod över oss andra med sina korrekta åsikter. Tolkning av verkligheten blev allt snävare, medan självgodheten bredde ut sig.
De korrekta skriver gärna sina namn på listor mot rasim, främlingsfientlighet, så vi andra skall inse hur överlägsna de är.
Varför förekommer inga listor för rånoffer, våldtagna, knivskade, förnedrade unga, mördade och utsatta gamla, sjuka, fattiga i värdlandet kan man fråga sig?
Nej, dessa förövare befinner sig endast i permanent utanförskp oavsett hur mycket av våra skattemedel som stjälps över dem. Ansvar för sina handlingar är dött och begravt för länge sedan.
Ansvaret har flyttats över till besvikna pensionärer som luftar sin vrede över orättvisor på nätet, de kläms åt med böter för några ovarsamma ord och hot om fängelse. Medan de få busar som fångats in, som t.ex. småtjuvar, rånare, stenkastare, bilbrännare, djurplågare hånflinar åt polis, som efter ett par timmar tvingas släppa dem. De vet så väl att något riktigt straff inte kommer att hända, för himmelriket för dessa unga ligister finns i den humanitära stormakten, där de tom kan skita i några utdömda timmars samhällstjänst, utan att något händer.
En bit in på 2000-talet blev det ännu värre med filtrering på systemmedias redaktioner. Oro över en för stor invandring till vad landet klarade av blev bannlyst under Ordet Fritt, oavsett vad denna hycklerska säger.
Identitet, relativism, hierarkiska strukturer, förtryckande patriarkat, feminism, HBTQ vurm, genus, berikande globalism med mångkultur dök upp från sumpmarken och tog redaktionerna i besittning. Verklighetens röster skulle tystas och de få journalister som orkade stå emot sparkades ut eller hamnade i Wolodarskis frysbox.
Anna Lindberg fortsätter att ljuga och påstår att det finns ”en del utbredda missförstånd. Som att pressetiken skyddar en speciell politisk åskådning, eller strävar efter en likriktning av ”politiskt korrekta åsikter.”
När artiklar, reportage skulle illustreras med personer, så kom ofta en invandrare i blickpunkten.
Hur många snyftreportage har inte ”Corren” publicerat om ensamkommande barn ofta med en medlidande medelålders kvinna bredvid sig och otaliga insändare om hur fina, skötsamma och utsatta de är? Barn fick nu en mycket vid tolkning, där det ensamma barnet i vissa fall kunde ha egna barn i hemlandet, där familjen väntade på resa till bidragslandet.
Kritiska åsikter om att allt för många varken var ensamma eller barn åkte direkt ner i den liberala papperskorgen, oavsett faktaunderlag.
Därutöver hånas Trump, ömmas för Hamas, varnas för Kina och Ryssland, Nato är räddningen, klimatet kan ej vänta, vaccintvivlare med alternativ vård ställs i skamvrån, globalismen är räddningen, liksom EU och FN med de vanliga flosklerna om att värna asylrätten, mänskliga rättigheter och en stor dos förakt för fosterlandsvänner, som inte förstår sitt eget bästa dvs. elitens osv, osv. Allt detta är insvept i självgodhet och överlägsenhet, se vilka fina och goda människor vi är.
Här kommer slutet på hennes krönika ” …….att läsa åsikter som man själv inte håller med om, det är inte skadligt. Snarare tvärtom, det är mat för tanken. Någon att studsa sina egna åsikter mot, att reflektera kring. Ett mediklimat som kräver likriktning och konsensus är en dålig grogrund för ett levande, demokratiskt offentligt samtal”.
Då undrar jag varför inte denna insändare ”Fadime är död – hedersvåldet lever” kunde publiceras? ( Jag bruker oförtröttligt skicka in 1-2 insändare varje månad, som åker direkt ner i redaktionens papperskorg).
Glädjande har jag mött Linköpingsbor, som undrat varför jag har slutat skriva insändare. Jag förklarar att tiger man inte eller inte tycker som tidningens redaktion då körs man ut och det levande, demokratiska offentliga samtalet riskerar att dö ut. Ingen riktig debatt förekommer, bara ett jamsande om självklarheter, där alla tycker nästan lika, dvs. ingen tycker något eget alls.
”Fadime är död – hedersvåldet lever!
Fadime är död – hedersvåldet lever står att läsa på reklampelare i centrum. Avsändare är ett insamlings 90-konto.
Trots vår feministiska regering så utsätts tusentals kvinnor och unga för hedersvåld och får sina livsmöjligheter starkt beskurna. Barnkonventionen var Sverige bland de första länder att införliva i grundlagen, men om ingen efterlevnad sker spelar det ingen roll vad som står i lagtexten.
Vid skolans terminstart står många skolbänkar tomma, orsaken är ofta kusingiften i hemlandet för skolflickor med utomeuropisk hemvist.
”Barn – inte fru”, står också att läsa på stora helsideannonser i dagspress.
Om politiker skulle omsätta de vackra högtidstalen i praktisk handling, då borde förbud mot kusingiften omgående upp på agendan.
Redan under 2013 publicerade läkartidningen en artikel om fördubblad risk för missbildningar av dess ”giftiga ingiften” med hänvisning till den mycket välrenommerade vetenskapliga tidskriften The Lancet.
Undertecknad har under min yrkestid inom rehabilitering sett konsekvenserna av ingiften med motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar. Men om detta vill ingen politiker lyssna till.
Tyvärr tror jag att statsministern hellre värnar om sitt röstunderlag i invandringstäta förorter, framför unga flickors och kvinnors möjligheter att själva få bestämma över sina liv.
Därför skulle jag vilja att ovanstående upprop såg ut så här: ”Fadime är död – Hedersvåldet lever – stoppa kusingiften!
Harriet Larsson
—————————————————————————-
Men räddningen för det fria samtalet och folkets demokrati är sociala medier, när systemmedia svikit sitt uppdrag. Därför utgör alternativen ett så stort hot mot den politiska eliten med dess media och måste därför vingklippas med censur.
SwebbTV utgör ett stort orosmoln för makteliten på Sveriges Radio https://newsvoice.se/2020/05/vit-maktradio-sverige-radio/
