Kategoriarkiv: Hederskultur

Hedersförtrycket lever, kusingiften likaså

Giftiga ingiften, Hederskultur, Hyckleri, islam, Kusingiften

I våra större städer blickar Fadime ner på oss med sorgsen blick från stora reklampelare med texten: Fadime är död. Hedersförtrycket lever.

Insamling till ett 90-konto följer efter denna textrad.

Om vår feministiska regering hade menat allvar med tomma högtidsord om att motverka hedersförtryck, då hade kusingiften varit förbjudna för årtionden sedan. Inga krav på förbud varken från höger eller vänster.

Väljare i invandrartäta förorter får ej störas!

Detta hån och denna likgiltighet för främst försvarslösa flickor med etnisk bakgrund fråm Mellanöstern och Afrika fyller mig av förakt för ryggradslösa politiker.

De annars så högröstade feministerna tiger, liksom verk, myndigheter, föreningslivet, socialtjänst, sjukvård osv.

Gudrun Schyman med sina indoktrinerade unga supporters skruvade däremot upp volymen rejält och flyttade i vanlig ordning förtrycket till alla vita män.

Trots att det är väl belagt att upprepade kusingiften ökar risken för kognitiva och motoriska skador både i den väl ansedda vetenskapliga tidskriften ”Lancet” och i Läkartidningen redan under 2013, så händer ingenting.

Jag upprepar till leda att dessa forskningsrön väl stämmer med hembesök till funktionsnedsatta unga med invandrarbakgrund under yrkestiden i sjukvården.

Jag har aldrig förstått hur vänstern som ständigt ömmar för genus, feminism och HBTQ frågor alltid blundar för detta förtryck. Det har tom rapporterats, att när unga män med utomeuropiska hemvist utövat sitt kvinnoförtryck genom våldtäkt, så vill vänsteroffer inte anmäla och snyftar dessutom över någon ”berikare” dvs. bastard, som mot förmodan skulle utvisas.

Hjärntvätten i t.ex. identitet, relativsm, feminism, patriarkaliska strukturer och mångkultur är patologisk hos dessa unga vänsteraktivister och tyvärr finns allt för många kvinnor med i denna samling av verklighetesförnekare.

Det politiker gör är att gödsla med projektpengar till utredningar, kartläggningar, föreningar, projketanställningar och till diverse låtsasprojket för att visa på handlingskraft med syfte att inget radikalt händer, som kan förarga denna viktiga väljargrupp. Glassiga broschyrer delas glatt ut med ena handen, medan den andra bidrar och permanentar hederskulturen i den kulturella identitetens namn. Detta tillvägagångssätt är regeringen i ett nötskal.
För denna modell med låtsas aktiviteter mot förtryck, ojämlikhet och orättvisor är Löfvens paradgren. Den har givit socialdemokraterna långvarig framgång, det ser vi även i denna coronatid, trots döden på äldreboenden och tomma beredsskapslager.

Inte konstigt att en kvinnlig S-politiker anmälde Olle Ljungbeck till polismyndighet, när han stod med sitt plakat i Gävle som avslöjade politikers förräderi.

Omsorgen om partiet och sin egen karriär är vida större än att bänkar står tomma vid terminsstarten och att unga flickor fråntas sitt liv.

Hur många fler Fadime och Pela skall mördas i hedersförtryckets namn innan kusingifen förbjuds?

Förlorat medborgarskap med utvisning som påföljd för de (familjen, klanen) som bryter mot det borde omgående in i grundlagen.

Tänk om det stod ”Fadime är död. Hedersförtrycket lever, tack vare kusingiften, som måste förbjudas”!

Då skulle jag skänka pengar.

—————————————————————————-

Jenny Piper som alltid är på alerten med bevakning av nyheter undrade på sin blogg den 13/5 om det finns kurage nog från regeringen att stoppa bidrag till föreningar som gödslats med pengar till fortsatt hedersförtryck. Fd.kulturminister Alic Bah Kuhnke (MP) var den största gödselspridaren till muslimska brödraskapets alla förgreningar, som ett tack för hjälpen för sin politiska karriär. Dessutom hann hon förstöra mycket av statliga museérs innehåll, där kulturarv från olika epoker åkte ut och ersattes av mångfald och pekpinnelappar vid nyinstallationer. Det var bara Kina experten Ola Wong som protesterade från kulturvärlden. Övriga var helt upptagna med att sjunga i ”änglakören”.

Finns det kurage nog att strypa offentliga bidrag till föreningar/samfund som rättfärdigar hedersförtryck och stoppa religiösa friskolor?

JP hänvisar till en debattartikel i Expressen, ”Kampen mot hedersförtrycket fortsätter och kräver modiga politiska beslut. Föreningar och samfund som rättfärdigar hedersförtryck ska inte ges offentliga bidrag. Religiösa skolor ska stoppas, skriver Annika Strandhäll (S) och Amineh Kakabaveh.”

Men ingen vill stoppa kusingiften, med sin giftiga följder!

https://www.expressen.se/debatt/240-000-vaxer-upp-med-hedersnormer/

Ökad likvärdighet – varför det?

Hederskultur, Likvärdig skola

Nyligen tog utbildningsminiter Anna Ekström (S) emot utredningen ”En mer likvärdig skola” från Björn Åstrand. Nu skall platser reserveras i bra skolor för elever med invandrarbakgrund, som har låg prestationsförmåga.

Nu hoppas jag verkligen att remissinstanserna ställer frågan ”Varför ökad likvärdighet?”

Föräldrar som månar om sina barn och inte vill att deras avkomma skall tvingas tampas i skolor där både trygghet och kunskapsinlärning lyser med sin frånvaro, skall givetvis straffas. Att föräldrar med invandrarbakgrund har samma möjlighet till fritt skolval vill inte regeringen låtsas om.

Att ta sig > 600 mil under svåra strapatser till bidragsparadiset finns kapacitet till, men inte att assimilera sig till det nya landets påbud.

Regeringen och dess verkställande organ behandlar luttrade migranter som små barn, som skall skyddas, värnas och försörjas utan minsta krav. Utredarens alibi är att alla nyanlända familjer, vars avkomma inte får chansen till tidig anmälan till bra skolor, är skrämmande ojämlikt. Att fjäska för regeringens politik brukar löna sig för tillsatta utredare.

Att ta ett nytt Luciabeslut kommer inte på fråga, trots kommuner i ekonomiskt obestånd, fördubblad arbetslöshet och dominoeffekt av permitteringar och konkurser i näringslivet. Tvärtom, nu ropar vänstern med centerns och liberalernas ungdomsförbund att alla som passerar gränsen får PUT och rätt till livstids försörjning.

 Dessa unga, med utomeuropisk hemvist, som inte kan språket skall självklart snabbt knuffas in i en vanlig skolklass och där kräva mycket stöd och hjälp, så att alla elever blir likvärdigt dåliga. Det är jämlikhet för regeringen.

Varför kan inte utbildningsministern i stället kräva en utredning om varför elever med invandrarbakgrund oftare misslyckas i skolan jämfört med etniskt svenska elever?
Där krav ställs att tränga djupare i orsakssamband än till trångboddhet och ringa föräldrastöd?

En patriarkalisk kultur där respekt står i högsätet och där vår hyllade konsensusdogm föraktas får inte synliggöras, för då är det lika värdet i fara, som den dysfunktionella migrationspolitiken vilar på.

Författaren Nicolai Sennels bok ”Helig vrede – bland kriminella muslimer” är förmodligen bannlyst på regeringskansliet.

I en sådan utredning borde också konsekvenserna av ”giftiga ingiften” få stor plats.

Motoriska som kognitiva svårigheter är resultatet av många kusingiften, det är min erfarenhet från hembesök under yrkestiden. Men om detta får ingen berätta. Från Danmark finns studier om överrepresentation av sk. bokstavsbarn hos invandrarbarn i förskolan, men i Sverige är det knäpptyst.

Att förbjuda kusingiften skulle också innebära att tusentals unga flickor slapp få sina liv förstörda och att skolbänkar inte skulle stå tomma vid terminsstarten.

Detta vet den feministiska regeringen mycket väl om. Om förbud verkställas med utvisning för föräldrar som bryter mot detta, då skulle Löfvens röstunderlag snabbt sina. I stället slår man sig i vanlig ordning för bröstet och låter miljonerna rulla till

”VÄLKOMMEN TILL HEDERSFÖRTRYCK.SE

Hedersförtryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som t.ex. barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.”

Mig veterligen har aldrig förbud mot kusingiften lämnats som förslag till regeringen från detta kompetensteam, så ”Välkommen till hedersförtryck.se” är en passande titel.

Personer möts däremot av en vacker inledning, när de går in på länstyrelsens hemsida.

”Det man inte frågar efter finns inte. Det man inte vet, att man inte vet, kan man inte hitta”

Nej, om ”giftiga ingiften” eller avgrundsdjupa kulturskillnader frågar ingen och om detta få ingen veta och absolut inte hitta. Därför får förtrycket fortsätta med den feministiska regeringens välsignelser, som prioriterar makten och offrar unga kvinnor.

Relaterade källor

https://samnytt.se/sa-vill-regeringen-oka-likvardigheten-och-tvinga-skolorna-bli-mer-blandade/

http://www.hedersfortryck.se/kompetensteamet/nationella-stodtelefonen/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luciabeslutet

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2013/08/fordubblad-missbildningsrisk-vid-kusinaktenskap/

Vänsterns tolkning av frihet och förtryck

Hederskultur, Jämställdhet, Olle Ljungbeck, Religionsfrihet

Vänsterns vurm för identitet har nu satt ”barbariska” spår hos dess feminister. Dessa kvinnor gör inget annat än förtrycker förortens unga och dess kvinnor, när de låter religionen övertrumfa jämställdheten. Att religion är opium för folket, har de nog aldrig tagit del av.

Skam går på torra land när SFI lärare tar på sig slöja för att ge sitt stöd till imamers ”skäggiga skuggor,” som hindrar eget livsval från förortens förtryckta, pojkar, flickor och kvinnor. Medborgerliga rättigheter har de stoppat i papperskorgen.

Varför inte ta på sig en heltäckande slöja och styra kosan till sina IS systrar i Syriens fångläger på direkten, så skulle de översköljas med uppskattning från deras krigare med blod på sina händer?

Här vill jag faktiskt ge SVT en eloge för TV seien Kalifatet, som dessa identitetsskadade lärare borde visa, i stället för att stödja detta förtryck. Att det är unga vita och dumförklarade män, som kånkar på sprängmedel till en planerad terrorattack får jag ha överseende med. Förstår att Skråmo inspirationen var för stor.

Ingen har väl glömt hur den röda mattan rullades ut för dessa kvinnoförrädare vid sjalupproret under 2013. Att modiga män och kvinnor i Mellanöstern protesterar och vågar livet, rör inte dessa moraliskt förfallna kvinnor i ryggen.

Iranska män tar på sig slöjan – en regimprotest

” Till Karin Bergkvist och övriga som anser att religion står över frihet för individen att själv välja sin väg i livet. Att kräva av barn eller vuxna att de skall bära slöja eller andra uttryck för religiös tillhörighet är ett brott mot mot den enskildes frihet. Ett land där religionen är överordnad den enskildes fria vilja och där barn tvingas acceptera religiöst tvång och vidskepelse är fortfarande kvar på barbarens ”kulturnivå”.
Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle

Läs gärna https://medbloggen.se/2020/02/25/inratta-en-lag-om-sekular-forvaltning/

Där muslimer skall ha särbehandling överallt i samhället, inga andra religionsutövare ställer dessa krav. Förklaringen är tron på en medeltida och förtryckande religion som står över alla andra, samt hela det politiska systemet. Det är dessa förtryckande strukturer som vänsterns feminister hyllar, men låter den vita, medelålders mannen få stå i skottgluggen. Är han dessutom heterosexuell och vill värna och skydda kärnfamiljen, då är han illa ute.

Olle Ljungbeck reflekterar över den internationella kvinnodagen

Hederskultur, Kvinnodagen den 8 mars, Olle Ljungbeck

Ljungbeck skriver att dagens kvinnokamp är en låtsaskamp, eftersom tongivande feminister blundar för förtrycket av ungdomar, flickor och kvinnor, som importerats med radikal islam. Förortens kvinnor förföljs av skäggiga skuggar och svenska kvinnor kallas ”hora”, de förnedras och våldtas utan att den feministiska regeringen lyfter ett finger. Valboskapen får ej störas.

……………………………………………………………………………………………

Apropå internationella kvinnodagen!
Tidningarnas insändar- och debattsidor har med anledning av rubrikerna den 8 mars varit fyllda framförallt med kvinnliga politikers åsikter och synpunkter.

Med all rätt skall en sådan dag ihågkommas och kvinnosaken debatteras. Men självklart inte endast debatteras utan åtgärder måste vidtas för kvinnors rättigheter vilket inte sker.

I stället slår sig dagens kvinnliga politiker för bröstet och skryter om en kamp de INTE för, för dagens kvinnor!

Svenska såväl som invandrare. I stället stöder kvinnorna i fem partier en statsminister som själv skryter om att han är feminist men med hänsyn till hans gärningar eller inte gärningar för kvinnor, måste anses vara antifeminist.

Hur dagens politiker såväl män som kvinnor kan slå sig för bröstet och påstå sig föra en kamp för kvinnor är absurt.

I dag kan inte någon kvinna vara trygg som vistas utanför hemmet utan sällskap. Aldrig har så många kvinnor mördats våldtagits, rånats, slagits terroriserats som i Sverige tiden efter 2010. Detta gäller såväl svenska  som invandrarkvinnor.
I Sverige är könsstympningen av flickor den högsta i Europa.
Hedersvåldet är utbrett i våra städers förorter där såväl vuxna kvinnor som flickor tvingas till ett liv som liknar slavens. Flickor på väg till skolan kan aldrig gå säkra med risk att utsättas för våld och våldtäkt.

När dessa kvinnliga politiker talar om kvinnor gör de det oftast om dem som finns utanför vårt eget land. De gör det inte om det egna landets kvinnor, trots att dessa är på väg vad jämställdhet och trygghet beträffartillbaka till tiden långt före 1900.

Skulle de svenska kvinnor som förde kampen för kvinnors rättigheter i Sverige i slutet av 1800-talet och till drygt mitten av 1900-talet se hur de som påstår sig föra en kvinnokamp i dag skulle de inte endast häpna, utan bli förbittrade över dagens låtsaskamp. 

Bild på Fogelstadgruppen

Wikipedia: ”Fogelstadgruppen bildades 1921 av Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Kerstin Hesselgren och Elin Wägner, och var politiskt engagerad, men partipolitiskt oberoende. Gruppens främsta praktiska insats var Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och veckotidskriften Tidevarvet”.

Denna låtsaskamp är ett hån mot kvinnor därför är på väg tillbaka till den tid jag nämnde ovan.

När jag själv stått på torget utanför Nian i Gävle med mitt plakat, där jag demonstrerat för alla kvinnors rätt till trygghet och jämlikhet har jag tom blivit anmäld av en socialdemokratisk kvinnlig politiker.

Detta trots att åklagaren friat mig. Denna politiker skryter nu på insändarsidorna om sin kvinnokamp! Som i själva verket inte är någon kamp utan ett låt gå system, där där inget kommer att förändra dagens kvinnors otrygghet och ojämlikhet visa vis mannen.

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110 80591 Gävle

Ljug, våldta och Du får PUT, sköt dig, betala skatt och Du åker ut…

Brottslighet, Hederskultur, Migrationsverket, Rättsväsendet

Får jag om och om igen upprepa.

Nu har HD bidragit till ett livsfarligt prejudikat, våldtäktsmän som rotat sig i bidragslandet måste få stanna. Men om Du arbetar, sköter dig och betalar skatt då åker du ut med huvudet före om något litet fel upptäcks.

Kan det vara en diskret order från Morgan Johansson, som sitter på dubbla stolar? Jökarna kanske vill slippa stoppade flygplan av vänsterns aktivister, nu när de skall drämma till med saftiga klimatskatter.

En normal funtad människa måste väl fundera varför grova brottslingar får stanna, men skickliga yrkesmän, som landet så väl behöver, kan åka ut för att ett kryss i en ruta hamnat fel.
Migrationsverket vill väl utåt visa hur laglydiga de är, för därinne råder hej svejs när känslor från landsmän flödar och pengar kan passera under bordet, så kommer en stämpel direkt ovanpå med PUT och ett bekymmerslöst bidragsliv blir belöningen.

Hanad Mohammed våldtog Michaela i Linköping – utvisas inte

https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/hd-stoppar-utvisningen-av-hennes-valdtaktsman/

När jag läst artikeln begriper jag inte hur hennes pojkvän kunde släppa in denna brunögda och potenta gosse i lägenheten.

Kanske flickans pojkvän var hjärnskadad av all värdegrundpåverkan från unga år?

 Detta ser jag som en stor fara, när dagispersonal påstår hur lika alla är och hur snälla vi skall vara mot alla som inte liknar dem själva till sina vidöppna små barn. Några år senare kan de komma gråtande hem utan jacka och mobil utan att fatta någonting.

Enligt polis så finns sällan hjälp att hämta hos dessa småligisters föräldrar, många tycker det är bra att de fixar mobil och kläder på egen hand (SVT/rapport 24/4).
Om någon skulle svikta i denna moral, så finns stöd att få i Koranen. Att Rapport nämnde om denna rånvåg, berodde nog på att radien har utvidgats till medelklassens områden, för då finns risk att mobilen ryker för deras egna ungar. Givetvis, så saknas upplysning om de unga rånarnas bakgrund. Om migrationen kommer på tal, så eldar Jonas Sjöstedt upp sig över socioekonomiska skillnader och kräver mera bidrag till sina väljare i utanförskap.

https://www.di.se/ledare/ranen-mot-ungdomar-ar-en-kris/?loggedin=true

Det är bara att instämma i vad politiker i Göteborg skriver om sina röda kollegor, som gett ut en handlingsplan mot hedersförtryck utan handling. https://www.gp.se/debatt/handlingsplan-mot-hedersf%C3%B6rtryck-helt-utan-handling-1.14708805

Vad säger ni om denna formulering, att planen … skall utgå från ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv….” Man kan bli tokig för mindre.

”Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som används för att beskriva hur olika strukturer/maktordningar och förtryck samverkar i ett samhälle.”

Det handlar enbart om att okunniga politiker tar till sig akademikervänsterns avskräde från den postmoderna sumpmarken.

Mitt råd till politiker är att vi har en grundlag med medborgerliga rättigheter, tillämpa den rakt av och skit i dessa uppblåsta sprätthökar till skatteförsörjda akademiker  som vill trycka ner oss med sina svulstiga haranger.

Jeander har god insikt om både Moder Sveas drömmar och hennes fosterlandsvänner. Men vad hjälper det, när mardrömmarna är desto fler.

Sjuklövern i armkrok med hederskulturens utövare

Hederskultur, Politikerförakt

Skriver Olle Ljungbeck i detta inlägg och bevisar hur hedersförtrycket har fått fäste i hela landet, för att politiker inte vill stöta sig med denna viktiga väljargrupp. Vi har till leda hört statsministerns ”det är inte acceptabelt”, men sedan handlar han tvärtom. T.ex röstar han nej till förslaget om att ”heder” skall utgöra en egen straffskärpningsgrund. Ljungbeck diskuterar partiernas rötter, där 7-klöverns partier som kritiserar SD:s är värst. Deras rötter är för djupa och ingen vilja finns för att dra upp dem. Att stoppa huvudet i sanden är ”Jökarnas” främsta gren.

………………………………………………………………………

”De fyra partierna i ”regeringskoalitionen” (SAP, MP, C, och L) assimilerar sig nu för varje dag med den utomeuropeiska våldskulturen för att därmed vinna röster och kunna behålla makten.

HEDERSFÖRTRYCK. När riksdagens justitieutskott för ett par veckor sedan debatterade hedersförtryck, valde Socialdemokraterna att rösta nej till förslaget att ”heder” ska utgöra en egen straffskärpningsgrund. Detta trots att lagskärpningen redan är färdigutredd och skulle kunna bli ny lagstiftning väldigt snart.

Sverige har omfattande problem med hedersrelaterat våld och förtryck. Närmare var sjätte niondeklassare i Göteborg, Stockholm och Malmö lever under hedersförtryck och en stor andel har utsatts för våld. Därtill kommer ett enormt stort antal kvinnor – såväl svenska som invandrare.

Vedervärdiga normer!

Det finns ingen plats i Sverige för hederskulturen.

Oförsvarligt nog har även Centerpartiet och Liberalerna valt att ansluta sig till detta närmast nazistiska ideologiska förhållningssätt!

Nu gäller det i stället att inte på något sätt kritisera de, som står för hedersvåldet, för att i stället försäkra sig om deras röster i framtida val.

Att socialdemokraterna sedan lång tid tillbaka haft en strategi att överse med de inkommande barbarernas hederskultur och deras avståndstagande från demokrati samt tillåta deras förtryck mot kvinnor och flickor har ju varit en sanning sedan länge. Att såväl ungdomsorganisationen SSU som partiet är starkt infiltrerat av radikala islamister sedan lång tid tillbaka är allmänt känt. När nu Centern och Liberalerna hakar på och följer SAPs exempel är Sverige och svenska folket verkligen allvarligt hotade.

Inte minst socialdemokraternas avsättning av flera av sina främsta hedersvåldsbekämpare är inte endast illavarslande utan ett svek mot allt vad tidigare Socialdemokratiska pionjärer stått för vad gäller jämlikhet mellan kvinnor och män.

När nu C och L anammar och går över till denna handlingslinje är det verkligen oroande för såväl de svenska som invandrarkvinnorna. Vänstern har ju redan visat var de står genom att vilja kasta ut de kvinnor ur partiet som mest kämpar för kvinnors frihet och rättigheter.

Vilket parti skall man rösta på? 

Röstar man efter rötterna blir det svårt att hitta något att rösta på.

Under en följd av år inte minst i samband med valet i höstas har partier såväl nationellt som regionalt/lokalt diskuterat vem man kan samarbeta med utifrån de olika partiernas uppfattning i olika frågor. Inte minst har partiernas ideologiska rötter förts fram, och om det med hänsyn till dessa är möjligt att rösta på det eller samarbeta med det i riksdag eller regering. Inte minst SD har fått vara måltavla för detta.

Då kommer ju frågan om hur gamla ”rötter” skall få påverka oss i dag när vi väljer parti eller hur och om partierna kan samarbeta trots sina rötter.

Nedanstående är taget från ett av våra nuvarande riksdagspartiers program, men detta hette då något annat.

”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkan-det av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för vår nationella utveckling”.

Så uttryckte sig en gång Bondeförbundet, Centerpartiets föregångare. Men Annie Lööf har ingen backspegel, hon följer bara Bilderbergarnas vägbeskrivning.

Om vi skall ta hänsyn till föregångarnas åsikter är en ofta diskuterad fråga.

Eftersom så gott som alla partier mer eller mindre haft idèer de inte vill stå för så borde utgångspunkten för varje partis politik stå för vad detta har för program i dag och inte i första hand gårdagens. Detta hävdar bl a sjuklöverpartierna, men tillåter inte SD göra detta.

Men sjuklöverpartierna är även om man går till dagens politik inte så oskyldiga att de lämnat gårdagen i sin dagspolitik. För granskar vi dem som jag gjort ovan kommer vi onekligen att bli varse att vissa partier av de nämnda återupprepar sig inte minst vad gäller frågor som mänskliga rättigheter, demokrati, hänsynen till invandrargrupper som företräder hedersvåld, ojämlikhet mot kvinnor och en allmän överslätande attityd mot dessa, när de utför kriminella och kvinnoförtryckande handlingar. När denna attityd gått så lång som den har gjort i dag hos partier som SAP, MP, L och C är nationen och folket i fara. Då håller nämligen en destruktiv kraft att växa fram i samhället som har ledande partiers stöd.

Sjuklöverpartierna har genom dagens politik förändrat Sverige från att vara det tryggaste landet i världen till att vara det otryggaste för framförallt kvinnor/flickor.

Det jag påstod i början att man skulle lämna rötterna och hålla sig till den politik partierna bedriver i dag håller sålunda inte när det gälle sjuklöverpartierna. Även om de på alla sätt söker dölja sin egen föregående politik och endast peka på SD:s förflutna tror de sig därmed kunna framstå som hederliga partier i dag. Men så är ju inte fallet. Den politik de för i dag mot det egna folket är så fruktansvärd att den överskuggar deras tidigare. 

Den enda politik som i dag gynnar och verkar för det svenska folkets bästa är Sverigedemokraternas. 

Så Svensson fortsätter Du att rösta på sjuklövern så kommer utvecklingen bara att bli värre än den egna politik de en gång stod för och som de i dag inte vill vidkännas. Den politik de för i dag för att vinna valboskap bland invandrarna är i sitt våldförande av det egna folket svår att skilja från nazism.

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle

Fiende eller vän i dreven, beror på färgen

Feminism, Hederskultur, Media

Hatet i dreven beror på vilken färg som finns på avsändarnas pensel, brunt eller rött. Fiende eller vän. Ideologin bestämmer.

Alexandra Hedborg från sociala medier:

”Titta noggrant på dessa två kollage. Den ena bilden förestället Ebba Busch Thor och ett urval av alla rubriker där man försöker framställa Busch Thor som en hatisk, konservativ blåbrun populist.

De senaste årets rubriker kan jag inte beskriva som annat än ett drev från en del journalister som har en tydlig agenda. 
De känner sig hotade av Busch Thor och beskriver inte henne som en ”stark kvinna som utsätts för hat för att hon är kvinna”. Testa googla ”busch+hat”, du kommer inte att hitta någon artikel där det står att Ebba utsätts för ”hat och hot”.
På det andra kollaget ser du Annie Lööf, hon beskrivs som en stark kvinna som fallit offer för en arg höger som känner sig hotade av henne på grund av att hon är en stark kvinna.

Det här visar två saker, det är skillnad på partier och partier och kvinnor och kvinnor. Det är okej att utsätta vissa kvinnor för ett skoningslöst drev, men inte andra. 
Jag är trött på det här hyckleriet, tar media ansvar för sin medverkan i detta drev den dagen Busch Thor utsätts för hot? För det blir hon utsatt för dagligen, bara att gå in på Twitter snabbt så får ni se.”
………………………………………………………………………………..

En annan kvinna som dagligen utsätts för hot/hat på nätet, är den modiga journalisten Magda Gard, som lyfter fram hedersförtrycket i Mellanöstern, vilket stör våra radikala feminister vars hjärtan öppnar sig för brunögda gossar oavsett vad de gjort. Steget Efter är som vanligt lyhörd för vad som sker.

Vita, medelålders män är deras favoriter för skuldbeläggning. Uppmärksamheten för förortens utsatta kvinnor var helt frånvarande från MeToos kulturkvinnor. De fick hela MSM:s journalistkår att även rusa efter oskyldiga förövare. Där Aftonbladet var härföraren i drevet mot Stadsteaterns VD Benny Fredriksson att Aftonbladet sedan blev fälld av  pressens opinionsnämnd tog Lena Melin med en axelryckning och vände blad innan hon läst nämndens svar. Där nämnden klandrar Aftonbladet för att ha grovt brutit mot god publi­cistisk sed, vilket de har stor vana med.

Landets feministiska regering ett skämt!

Hederskultur

Att landets feministiska regering är ett skämt, det är det många av oss som tycker, vilket framkommit i många inlägg, men eftersom deras destruktiva politik bara fortsätter, så får Ni fortfarande lyssna på mitt 
positiv, där allt som är skit fångas upp och blottläggs.

Identitetspolitik, marginalintressen och relativism blev socialdemokratins räddning efter att väljare övergav ett parti, som lämnat arbetarna i sticket. Då gäller det att söka nya väljargrupper. Bidragspolitiken passar som handen i handsken i invandrartäta förorter och denna viktiga väljargrupp måste strykas medhårs med kravlösa integrationsprojekt. Då får den feministiska politiken stryka på foten, för att inte stöta sig med ”skäggiga skuggor” som Nalin Pekul kämpade emot, så kraftigt att hon åkte ut ur partiledningen.
Nu är det dags igen. Ann-Sofie Hermansson (S) kuppades ut som S -ledare i Göteborgs kommunfullmäktige. Hennes kamp mot hederskultur och radikal islam måste stävjas. Att reta upp mäktiga krafter inom islam, där studieförbundet Ibn Rusheds mäktige Omar Mustafa gödslats med skattepengar, görs inte ostraffat. Måttet blev rågat efter valet, när makten i kommunen gick över till Alliansen, då mångfaldvurmarna inom MP, V och FI vände Hermansson ryggen.
Samma öde gick Ulla Gustavsson, simförbundets ordförande, till mötes, efter att hon kritiserat hederskulturens slöjförtryck, svepskälet var att hon därmed hade uttryckt sig fördomsfullt mot muslimer.

Att vänsterns feminister sviker kvinnor i Mellanöstern som kämpar för sina rättigheter är inget nytt. Ingen har väl glömt hur sjalprydda Fatima Doubakil, Åsa Romson Veronica Palm med flera fick röda mattan utrullad till justitieminister Beatrice Ask under 2013, då det sk, sjal/hijabupproret ägde löpsedlarna.

Mycket passande inför feministiskt initiativs lansering. Jag minns att Anders Lindberg i Aftonbladet inte sparade på krutet i sin iver att bevisa den strukturella rasismen och hävdade ”Rätten att bära slöja” medan äkta kvinnokämpar, som t.ex. Zelina Dagli kämpade för rätten att slippa den.
Rätten att bära slöja gjorde statsministern också till sin, när han beordrade sina kvinnliga ministrar att täcka sitt hår vid besöket till Irans diktator under februari 2017, i stället för att visa sitt stöd för Irans kvinnor som strider med livet som insats för sina mänskliga rättigheter. Handelsminister Anna Linde svamlade om att respektera landets seder, hon borde istället ha tagit efter Angela Merkel och Theresa May som barhuvade mötte samma diktator.

Att kämpa för kvinnors rättigheter gör regeringen enbart i talarstolen. I praktiken tas stor hänsyn till kvinnoförtryckande krafter, när det gäller röster och handelsförbindelser, därför är den feministiska regeringen ett skämt!

Aftonbladet snyftar sin vana trogen på om stöd till blodiga mördare.

http://www.friatider.se/aftonbladet-sverige-m-ste-sk-rpa-st-det-till-krigare

Är rättsväsendet mutat eller bara MeToo påverkat?

Hederskultur, Rättsväsendet, Våldtäktsdomar

Det är en fråga som många ställer sig. Den fällande domen för våldtäkt mot kulturprofilen och frikännanden på löpande band mot andra väldtäktsmän får mig åter konstatera att fru Justitia tagit av sig ögonbindeln. Det är etnicitet som avgör domslutet.

De bestialiska Fittja förövarna kunde flinande tåga ut ur rättssalen, med respekten återställd, medan Jean Claude Arnauld fick i handbojor föras ut med poliseskort. Han blev det perfekta offret och ansiktet utåt för feministernas hierarkier och patriarkaliska förtryck i svallvågen av MeeToo epidemin.

Varenda människa borde reagera och protestera mot rättsväsendets skilda domar. Det omhuldade existentiella värdet med likhet inför lagen är ett skämt och det funktionella blir aldrig nämnt.

Jag överlåter ordet till Magnus Stenlund, från hans blogg, som alltid är fylld med Sunt Förnuft, att redogöra för domstolens horribla resonemang, utifrån ett nytt ”etniskt” frikännande i våldtäktsmål.
………………………………………………………………………
”Svea hovrätts två våldtäktsmål får en att undra om domstolen helt enkelt går att muta.



Våldtäktsfallet som Svea Hovrätt avkunnade dom för igår (14/2) är snarlikt med det som gällde den s k kulturprofilen, ni vet Svenska Akademi-metoo-favoriten. För övrigt även den utdömd av s a m m a hovrätt. Kulturprofilen dömdes mot sitt nekande, utan teknisk bevisning och på kvinnans ord om upplevt tvång, trots att samma kvinna efter fullbordad ’våldtäkt’ sedan väljer att ta kontakt och inleda/utveckla ett förhållande med sin våldtäktsman, och bl a reser till Paris med sitt barn, enkom för att träffa honom. Händelsen låg vid domen sju år bakåt i tiden, men kvinnan hade inte ansett den värd att anmäla förrän i samband med metoo-drevet. Svea Hovrätt fann det ändå rimligt att döma till 2,5 års fängelse. 

För all del. Visst kan hon ha känt tvång. Men hur kan domstolen veta det? Vad har man använt till stöd för en fällande dom? Hennes sju år gamla minnesbilder. Endast verifierade av hennes egna ord. Som för en rationellt fungerande individ ter sig helt osannolika givet hennes senare handlande – man lägger sig väl inte med en sådan man igen? Ja, men så var det förstås hundratusen feminister som skrek sig blå. Och som hade vält domstolen om man inte fällt ’kulturprofilen’. Men sånt ska ju inte påverka. 

Så till gårdagens dom. Här är nästan exakt samma typ av scenario, men relationen var redan inledd över nätet, online-spel, och detta var andra träffen IRL. De muntliga berättelserna skiljer sig åt från att våldtäkten/händelsen börjar. Kvinnan anser att mannen hållit i henne mot hennes vilja, att hon har ropat åt honom att låta bli. Hon klöser och river honom. Hon ringer omedelbart efteråt till en väninna som larmar polisen. Teknisk bevisning och vittnen stöder hennes version.

Mannen har å sin sida hävdat att allt skett med samtycke, men att han ’försökt’ avbryta samlaget efter att klösning och rivning startat. Att han varit oförmögen att avbryta trots sin överlägsna kroppsstyrka och sitt ovanpåläge uppfattade tingsrätten som osannolikt. Men inte Svea Hovrätt. Nej, hovrätten finner inte våldtäkt styrkt. Och därmed faller både fängelsestraff och – utvisning. Oj, glömde jag nämna det? Det var alltså en icke svensk medborgare som utförde det som hovrätten inte tyckte var bevisad våldtäkt.

Har hovrätten nu alltså återvänt till ’normal’ bevisprövning? I så fall är kraven för att fälla milt sagt rätt tuffa, även för en våldtäkt. Eller har det börjat bli som i ukrainska domstolar? Jag jobbade där med att återvinna dåliga lån och inte sällan berättade man helt öppet hur mycket betalt som krävdes för att få det utslag man ville ha. (Erbjudanden som jag för min klients räkning, en svensk bank, givetvis inte kunde acceptera.) Den praxis Svea hovrätt här ger prov på är ukrainskt konsekvent. Det vill säga inte konsekvent alls.

I mitt stilla sinne kan jag nog bara hitta en enda anledning till varför den första domen blev fällande medan den andra inte. Kan du? En ledtråd: olika färg. Nej, det är inte färgen på tapeterna jag tänker på. Och vit är definitivt inte bäst.

Magnus Stenlund 
Sunt Förnuft

      Bevisningen ”inte tillräckligt robust” – hovrätten river upp den fällande våldtäktsdomen | Dagens Juridik

      http://www.dagensjuridik.se/2019/02/bevisningen-inte-tillrackligt-robust-hovratten-river-upp-den-fallande-valdtaktsdomen?utm_campaign=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis”

      ……………………………………………………………………………………………

      Mitt eget svar på rubrikens fråga är ett JA!

      Bevisningen ”inte tillräckligt robust” – hovrätten river upp den fällande våldtäktsdomen skriver ”Dagens Juridik” i länken ovan.

      Förortens hedersförtryck har nu fått acceptans ända in i rättssalen.

      Jag tänker här på striderna i Göteborg mellan S-politikerna Ann-Sofie Hermansson och Anna Johansson.
      Hermansson har varit alltför robust i sin kamp mot hedersförtryck med stöd av Nalin Pekul. Vilket kan resultera i besvikelse och ilska hos förortens ”skäggiga skuggor.”

      Hermansson fick avgå den 14/2 som gruppledare för kommunfullmäktigegruppen. Svepskälet som sparkade fd. infrastrukturminister Anna Johansson, med ett gott öga till extremister inom islam, förde fram var arbetsmiljöproblem. Nu har hon också avgått som distriktsstyrelsens ordförande. Kanske målet är att bli kommunfullmäktiges ordförande och då är det strid man får ta, tänker dottern, som lärt sig av sin far Göran Johansson, Göteborgs starke man.

      Lokaltidningar har ofta bättre pejl på läget än drakarna från Sthl.

      Här är ett exempel i detta ärende:

      ”S måste sluta tassa på tå runt extremismen – Blekinge Läns Tidning”

      Citat: ”Hedersvåld och religiös extremism har länge varit ett stigmatiserat ämne inom vänsterrörelsen. Den som inte rättar sig i ledet får möta kritik, utfrysning och (i vissa fall) avgångskrav. Socialdemokraterna tycks inte tycka om att folk påpekar att verkligheten inte stämmer överens med deras bild av verkligheten.”

      Detta är socialdemokraternas största problem, därför projicerar man frustrationen och hatet på SD för att borsta bort smutsen på sig själva och vad som är värre, är att det har smugit sig in också i rättsväsendet

      Källa: http://www.blt.se/ledare/s-maste-sluta-tassa-pa-ta-runt-extremismen/

      Vänsterns dödande mörker

      Hederskultur

      Vänsterns väljare vill inte veta, inte se, inte förstå, när islams kvinnoförtryck synliggörs.

       Journalisten Magda Gad gör det på plats, men radikala feminister stampar på plågade, torterade, våldtagna och brännskadade kvinnor i hela världen, som förtrycks av korantrogna män. Här hemma krystar dessa förrädiska feminister fram ökad anmälningsbenägenhet och smetar ut kvinnoförtrycket med förkärlek på vita medelålders män, eftersom våldtäkternas förövare främst är afghanska män, som inte tar sedan dit man kommer, utan från hemlandets kvinnoförtryck. Dessa gossar får ett ansikte av Annie Lööfs medmänsklighet och hela vänstermaffian lallar med.
      Glöm inte att Jan Eliasson, rörelsens beundrade FN man, först allierade sig med generalsekreteraren, när Anders Kompass fick sparken, efter att han berättat om våldtäkter på barn av FN soldager i Kongo.
      Nu sitter Margot Wallström och kråmar sig i säkerhetsrådet, tack vare miljonmutor från bistånd och stiftelser till regimer, där kvinnan betraktas som mannens ägodel. För mig är utrikesministernden främsta ambassadören för den feministiska regeringens hyckleri.

      Journalisten Magda Gad skriver på Facebook:

      ”Många har frågat mig varför jag inte rensar mer i kommentarsfälten. 
      Det kommer jag inte att göra. 
      Min journalistik bygger på öppen kommunikation, det har den alltid gjort och det kommer den alltid att göra. 
      Däremot har jag några saker att säga om detta. Och det är med tyngd i hjärtat som jag nu kommer konstatera
       några saker om Sverige. 
      Men låt oss börja i Irak. När jag bodde där och rapporterade om kriget förekom ett extremt hat i kommentarsfälten. 
      Hat mellan shia och sunni, araber och kurder med flera etniciteter, religiösa sekter och politiska inriktningar. 
      Jag raderade när det gick till konkreta hot mot andra eller mot mig. 
      Svenskar som inte hade erfarenhet av Irak tyckte att det var jobbigt att ta sig igenom allt detta. 
      Men efter ett tag hände något. 
      Många började skriva att detta gjorde att de faktiskt lärde sig mycket om den pågående konflikten. 
      De fick nämligen bevittna den live – direkt i kommentarerna. 
      Diskussionen mellan grupperna blev som ett komplement till min rapportering – där klyftorna mellan
       människorna i Irak framgick i hela sitt kompakta och sorgliga mörker. 

      Nu är det med mörker och sorg som jag konstaterar att en liknande diskussion denna gång sker
      mellan olika grupper i Sverige. 

      Den här gången är det svenskarna som är polariserade och skriver hatiska kommentarer till varandra
      ofta utan att ens ha läst reportagen som kommenteras.
      Man har bestämt sig på förhand vad både man själv tycker och vad andra tycker och tar inte in något annat. 
      Jag ser det som ett tidsdokument över dagens Sverige – och därav ska det finnas kvar. 

      Det som jag ser hända i dag är att allt ska tryckas in i höger och vänster – i svensk inrikespolitik.
      Även när det som i det här fallet handlar om flickor och kvinnor – i utrikesreportage från Afghanistan.

      I mina sämsta stunder önskar jag att jag slutade skriva för svensk media och istället riktade mig till ett land som bara tog in det jag berättade om, utan att dra in det i sin egen bubbla. 
      Sverige klarade av att göra det, när jag skrev om våldtagna i Kongo och om kvinnor som sålts som slavar under IS. 
      Men den här gången står den egna bakgården och den egna inrikespolitiska diskussionen i fokus. 

      I mina bästa stunder förstår jag att det kanske tvärtom är mer viktigt än någonsin att skriva just för svensk media – och på något sätt försöka trycka hål på dessa åsiktsbubblor, som bara studsar mot varandra utan att mötas. 
      Helst av allt önskar jag förstås att man kunde se ut från sina bubblor – att de kunna mötas och sprickas upp
       och att man orkade se in i det jag faktiskt skriver om.

      Om kvinnor som fått bensin hällda över sig och som tänts på. 
      Om Nasrin som kände lukten men som var fastbunden och inte kunde göra något. 
      Om Zohra som fick syra kastat i ansiktet när hon protesterade mot att hennes man våldtog hennes lillebröder. 
      Om Sohaila som är tolv år och gift med en 60-åring och gråter för att hon inte får gå i skola. 
      Om alla flickor som vill dö fast de knappt börjat leva. 
      Om kvinnorna som har levt hela liv utan att en enda dag känt lycka. 

      Om det systematiska förtryck i landet som drabbar alla men som gör kvinnor till andra klassens medborgare, närmast en slavklass. För många av dessa flickor och kvinnor är den enda utvägen döden. Att ung eller gammal grävas ner i jord och få sluta lida. 
      Men innan de dör ville de göra en sak – de ville vittna. De ville att världen skulle lyssna. Och jag lovade dem att jag skulle berätta åt dem. 
      Nakna både i sin smärta, sin sorg och sin ärrade hud. 
      Att som kvinna visa sig naken i Afghanistan är värre än något annat. Här ses det av många till och med som värre än att begå detta våld mot kvinnor. 
      Men dessa kvinnor vågade göra det. 
      Inte för att de skulle bli föremål för en inrikespolitisk diskussion i ett land långt bort. 
      Utan för att någon skulle se. 
      Och lyssna. 
      På dem. 

      ***
      Här kan du läsa reportagen:

      *Kvinnorna som tändes på med bensin:

      https://www.expressen.se/premium/nyheter/afghanska-kvinnor-visar-vad-man-gor-med-deras-kroppar/

      *Fick syra i ansiktet när hon protesterade mot att maken våldtog hennes lillebröder:

      https://www.expressen.se/premium/nyheter/-han-kastade-syra-pa-mig-nar-jag-ville-flytta-hem-till-mamma/

      *12-åring gift med 60-åring:

      https://www.expressen.se/premium/nyheter/12-ar-och-gift-med-en-60-aring/

      *Flickorna som vill dö:

      https://www.expressen.se/premium/nyheter/for-flickorna-har-helvetet-bara-borjat/

      *Kvinnorna som aldrig känt lycka och nu är det för sent:

      https://www.expressen.se/premium/nyheter/deras-liv-ar-en-vantan-pa-att-fa-do/”

      Mer att läsa: http://www.ronie.se/islam/2019/01/01/usa-magda-gad-och-kampen-mot-fortrycket-av-afghanistans-kvinnor/