”Den 13 december år 304 blev enligt legenden en ung flicka som hette Lucia avrättad i Syracusa på Sicilien. Hon var kristen, vilket var straffbart i den romerska staten, där de gamla Gudarna ännu dyrkades. Hon hade blivit angiven av fästmannen, som var vred på henne eftersom han ansåg sig djupt bedragen. Lucia hade nämligen skänkt den stora hemgift, som hon hade fått av mor till de fattiga i staden i stället för att överlämna den till fästmannen. Det var en form av kristen fromhet, som han inte kunde acceptera.. Lucia blev dömd för att tjänstgöra på en bordell – ett nesligt straff för en sån from flicka.
Men när hon skulle föras till bordellen gick det inte att flytta henne. Inte ens av tusen man och åtskilliga dragoxar, och trots att hedniska trollkarlar använde all sin magiska kunskap. Då försökte man bränna henne på bål. Men elden bet inte på hennes kropp, den var insmord med olja, harts och bleck. Till slut dödade bödeln henne med ett svärd, vilket var ett mer hedersamt straff…..”

Källa: ”Svenska Traditioner – Årets fester och högtider” av folklivsforskaren Ebbe Schön.

Byt ut Romarriket till riken där islam är religion och fritt får breda ut sig och ersätt Lucia med Fadime och Pela. Deras liv försvann tack vare eftergivenheten hos korrekta politiker, som med sitt hyllande av mångkultur har många förstörda och avslutade liv på sitt samvete.

• 

Natten går tunga fjät runt gård och stuva

kring jord som sol’n förgät skuggorna ruva

Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus

Sankta Lucia, Sankta Lucia.

• Natten var stor och stum, nu hör det svingar

i alla tysta rum, sus som av vingar

Se på vår tröskel står vitklädd med ljus i hår

Sankta Lucia, Sankta Lucia.

• Mörkret skall flykta snart ur jordens dalar

så hon ett underbart ord till oss talar

Dagen skall åter ny stiga ur rosig sky

Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Text: Sigrid Elmblad
Musik: Teodoro Cottrau