Tänk att jag ofta får hjärtklappning med adrenalin påslag, när jag tar del Wolodarskis twitter meddelande och hans söndagskrönikor i  DN, som jag får låna av grannen.

Förra helgen, den 18/2,   utmålade  han sig själv som en försvarare av rätten att tycka och säga vad man vill i Sverige. Skämtade karln?

Läs själva vad denne hycklare har mage att påstå ”Alla har blivit räddare. Och tystare. Och mer samstämmiga. I dagens debattklimat törs ingen sticka ut av skräck för att bli lynchad.”

Denna tidning som gjort sig ökänd för att filtrera fakta i sann vänsterliberal anda. Rekord i snyftartiklar om ensamma barn/unga män/gubbar, välfärdsmigranter, fördömning av ålderbedömningar, blundat för migrationens orättvisor och konsekvenser, förföljt och beskyllt oliktänkande, som öppnat munnen, för att fiska i grumliga vatten etc.

Samtidigt stänger denne  ambassadör av både Katarina Janouch, Ann Heberlein och fler meningsmotståndare från sitt twitterkonto. När moderaten Hanif Bali frågade om detta var ”avancerad ironi”, blockerades han också av DN-redaktören och  för att ingen skall hinna sticka ut, så lynchar han på stört.

Wolodarski, en sorglig Don Quiote
Jag tänker på riddaren Don Quijote i den sorgliga skepnaden, som slogs mot väderkvarnar tillsammans med sin vapenbroder Sancho Panza, som i dag heter Niklas Orrenius. Olika tolkningar finns, men författaren Cervantes, syfte var nog att brännmärka riddarnas förljugenhet, precis som de 12 författarna gjort, med fega/farliga politiker och systemedia, i boken ”Priset” (Debattförlaget).

En lika korkad söndagskrönika i papperstidningen, som på twitter, fick han också till när redaktören hyllade New York Times uppgång på börsen och klämmer ur sig att detta beror på”……ett kraftigt stigande intresse för kvalitetsjournalistik…..” Man kan bli schizofren för mindre.

I kulturdelen gav kulturchef Björn Wiman rådet ”Det handlar om att reagera- behåll din förmåga att bli ursinnig” i slutet på artikeln drog han till med ”….Är du trött på att följa hur hatet och lögnerna förgiftar samhället? Försvara sanningen!”

Hans egen givetvis!

Sedan fick Bengt Ohlsson vara alibi för DN:s öppenhet med artikeln ”Vad får man egentligen säga nu förtiden?

Jag förvånas över hur dessa herrar utan insikt och moral orkar se sig i spegeln, varje morgon. Kanske de frågar spegeln vem som godast i landet är, precis som Snövits elaka styvmoder? Medborgarna får gå ut och leta efter hjälpsamma dvärgar, när samhällskontraket har spruckit. Men de finns gömda i skogen, precis som i verkligheten. Hoppas de vågar sig fram till röstbåset under hösten.

Tack och lov väckte detta hejdlösa lurendrejeri av DN stor kritik på nätet!

Alexander Bard, en av jurymedlemmarna i Talang i TV4, gick till angrepp mot Peter Wolodarski genom hans vapendragare Niklas Orrenius, som tog sin uppdragsgivare i försvar. Han var en framträdande gestalt i drevet mot modiga ”Julia Caesar,” som med sina avslöjande texter under ”Snapphanen” utgjorde en fara och skulle tystas av både DN och Expressens torpeder.

Läs gärna hennes kapitel ”Vi gjorde bara vårt jobb” i nämnda boken ”Priset!” Där DN står för en aktivdel av förföljelsen.

Några citat från Alexander Bard
”Vi känner honom bättre än dig (= Niklas Orrenius). För vi känner honom på avstånd, genom hans handlingar. Och han är ingenting annat än en lögnare som hugger folk i ryggen och Sveriges farligaste fiende för yttrandefriheten. Blockeringen av motståndare visar detta på ett alarmerande sätt”, skriver han i ett svar till DN-journalisten Niklas Orrenius efter att denna försvarat sin egen chef och tidning….”

Bard fortsätter i flera inlägg, där han bland annat kräver att Wolodarski avgår, och liknar DN-chefen vid ett litet barn som behöver byta blöja. Han kallar också Peter Wolodarski för ett skithuvud som han föraktar.

”Man kan kanske förvänta sig att en åttaårig liten mammaspojke blockerar tweets som han ogillar. Men vi diskuterar alltså chefen för Sveriges största tidning här. Kan någon snälla byta Peter Wolodarskis blöjor nu? De stinker så illa av narcissistiskt bebisbajs…”

”Peter Wolodarski personifierar det falska i falska nyheter, den ruttna lilla lögnaren!”, fortsätter han.

Bard kallar även Niklas Orrenius, känd för så kallade antirasistiska artiklar i Dagens Nyheter, för en ”patetisk skithög” som prostituerat sig åt den Bonnierägda tidningen.

När Orrenius påstår att Peter Wolodarski under fem års tid ”verkligen visat i handling och ord att han brinner för ett pluralistiskt debattklimat med en rik kör av röster”, brister det för Bard.
”Duschade du dig själv i horpengar efter att du publicerat detta nonsens? Försvara Sveriges största fiende av yttrandefrihet. Hur ruttet är inte det?”
http://www.friatider.se/alexander-bard-wolodarski-r-yttrandefrihetens-v-rsta-fiende

Så här skrev en vän. ”Den före detta radiojournalisten Jörgen Huitfeldt, tidigare välkänd journalist på Sveriges Radio, hoppade av i somras och började istället jobba med webb-tidskriften Kvartal. Idag berättar han om bakgrunden. Jag tolkar budskapet som att han var hindrad arbeta fritt i migrationsrapporteringen under sin tid på Sveriges Radio. Om det stämmer, så är nog hans berättelse idag en riktig skräll inom mediavärlden”.   https://kvartal.se/essaer/drfr-frgar-jag-om-migrationen

Jag tror knappast att Jörgen Huitfeldt är polare med Wolodarski. I dag struntar jag i DN, vill inte riskera blodtrycket och spara på adrenalinet.

Lästips! Katarina Janouch: Hotet mot yttrandefriheten – Så riskerar det fria ordet att dö. Informationskriget har börjat!