”Södra skolan ändrade i jultexterna
Psalmer: Vi ska värna om traditionerna
Nu närmar vi oss julen med våra gamla svenska jultraditioner där våra julsånger bidrar till att föra våra jultraditioner vidare och förhöja julstämningen. Detta är en tradition vi skall värna om.
Men vad händer? När jag tillsammans med mitt barnbarn, ( som går på Södra Skolan ) lyssnade på några julsånger och kom till sången ”Nu tändas tusen juleljus” så berättade mitt barnbarn att man inte fick sjunga vers 2 med texten ”född av Herren Jesu Krist vår frälsare och gud”, samt vers 4 med texten ”en stråle av Guds kärleks ljus, samt att texten i vers 3 ”en stjärna över Betlehem” ändrades till ”en stjärna över alla oss ”.
Men vad håller ni på med på Södra Skolan?
Jag ställer därför frågan till skolans rektor: Vem har tagit beslutet att ändra i julsången? Och har man enligt upphovsmannarätten rätt att ändra texten?
Nu får det vara slut med särbehandlingen av de nyanlända eleverna, tanken var väl att dom skulle integreras i det svenska samhället och inte tvärt om. Vi skall vara rädda om de svenska traditionerna. Snart har vi inga kvar.”
Skriver en, med all rätt upprörd, farmor eller mormor i en insändare som publicerades i PD, en provins del till Nya Värmlandstidningen den 16 dec 2016.
Den mångfaldsförstörda rektorn Marie Fredriksson på Södra skolan i Åmål ville sedan inte ge tidningen några kommentarer efter flera protester och det kanske var lika bra.
Med risk för att vara en upprepande papegoja, så hävdar jag med en dåres envishet att förutsättningen för att öppna sig för andra med deras traditioner är att först ge fri lejd åt sig själv, landets egen kultur och dess traditioner.
Inför våra högtider är det som de mångkulturella fanbärarna laddar om lite extra.
Vi få veta att våra traditioner minsann kommer utifrån, jag tror det bara är julmusten som dessa självgoda inte hittar i sina utlandsgömmor. Lutfisk, lucia skinka, jultomte, julgran osv är seder utifrån, så vi skall bara hålla tyst och ödmjukt beundra andras traditioner.
Hur länge skall dessa fanatiker få hålla på?
Varför kan de inte använda sitt utrensningsengagemang till strykningar i den svavelosande Koranen?
Islam är en hierarkisk, dominant religion som inte erkänner några andra, enligt verser i Koranen är det fritt fram att ljuga, tortera och mörda otrogna och dessa råd tillämpas sannerligen med besked. Både i landet de flytt till och ifrån.
Kristendom är en mer undfallande religion som uppmanar till att tycka om andra lika mycket som en själv. Kärlek till sin nästa är budskapet och då förstår vi direkt vem som förloraren är.
Att en troende sunnimuslim skulle vända andra kinden till är lika otroligt som om jag skulle fira jul på månen.
Lika upprörd blir jag av ett porträtt av deras skyddshelgon, kulturminister Alice Bah Kuhnke i Östgöta Correspondenten den 19 dec med anledning av hennes 43 års dag.
Hon säger bl.a….”Världen brinner så jag har inte tid med tjafs som står i vägen för det jag vill åstadkomma…” sedan säger hon ”att jag är snabb med att inse mina misstag och be om förlåtelse…”
Det är så jag smäller av, men som förut står hon väl med fingrarna i kors bakom ryggen.
Nu måste jag lugna ner mig med Blossa starkvinsglögg oavsett var den kommer ifrån och lyssna extra noga på vers 2, 3 och 4 i ”Nu tändas tusen juleljus….”
Hej! Är det du som gick på Brogårn och tog studenten för 50 år sedan? Har du Facebook? Ann Laurentz, storfors
Javisst, tror det var 1966, minns väl gamla lärare i Kristinehamn.
Jag var inte speciellt bra under Märtas ledning i gymnastiken. Kunde inte hjula eller ens stå på händer, utan att ramla ner.
Minns att en kompis mötte henne efter några år, när Märta kom i full fart på sin gamla cykel nedför Gamla Kyrkogårdsgatan, skolkamraten berättade lite om vad det hade blivet av oss i klassen. När hon hörde att jag blev sjukgymnast, så höll hon på att ramla av cykeln och utbrast ”Kors vad en kan ta miste….”
Latin gick de som var språkbegåvade, natur valde de som kunde räkna. Jag var inte bra på nått, så det blev den allmänna grenen, med lite av varje, men vi har ändå klarat av det mesta i livet under snart 70 år.
Mvh! Harriet.
Försökte bara ironisera över lättkränktheten, och vår regims villighet att tillåta minimering av det som är kristet. Med regim avses här både det världsliga och det kyrkliga styret.
Det är så fel så fel det du beskriver här – Vi ska aldrig i något läge ge efter för denna så oönskade till religion förtäckta våldsideologi – aldrig acceptera den som en del av vårt samhälle.
Våra multikulti -kramare åberopar gärna FN:s mänskliga rättigheter , men nu är det så att (rätta mig om jag har fel) de muslimska länderna genom OIC (57 st) inte har
”skrivit på” /ratificierat) utan istället åberopar Kairodeklarationen (1992?) där sharialagar är styrande – vilket etablissemanget inte verkar ha några problem med.
OIC = Organisation Islamic Conference, har i dagsläget ett tungt röstövertag i FN vilket är djupt oroande. OIC har under senaste decenniet arbetat för att kriminalisera
hädandet av islam o profeten .s.k. blasefemi-lagar även till västerlandet, lika som i ex.
Pakistan, och detta genom implementering via FN:s mänskliga rättigheter.
Finns det något motstånd att tala om ? knappast – processen verkar ha kommit en bit på väg tack vare bl.a. H.Clinton o B.Obama och även EU-företrädare.
Det borde inte vara möjligt ! Alla företrädare för den västerländska civilisationen
borde tydligt framföra: ” glöm det, kommer aldrig på fråga”.
Tack för ditt kunskapsfyllda inlägg!
Det som är djupt oroande är hur eliten numera vill strypa nyheter som inte kommer från dem själva. Makthavare mumlar nu om repressalier och ev. straffbarhet för ”att manipulera det politiska samtalet” och sprida ”falska nyheter”. Men det har de ju gjort själva under lång tid och risken är stor att det är den politiska eliten som skall bestämma vad som är sant eller falskt genom alla sina ombud.
Harriet.
Harriet. Det går inte att fortsätta med en religion som får en del ”svenskar” att känna sig kränkta.
Vidare vill en del statliga verk att de ända upp i ledningen ska få personal som avspeglar befolkningens sammansättning.