En bloggläsare skickar detta upprop vidare för spridning.
Hej!
Äntligen har vi fått genomslag – vi har en artikel i Di debatt idag! ( den 30 september)
https://www.di.se/debatt/debatt-grav-ner-elen-for-att-ge-plats-at-skogen/
Artikeln är viktig för oss alla och vi kan nu alla hjälpa till att sprida den på så många sätt som möjligt. Det är även positivt om vi gör spridningen nu då nyhetsvärdet är stort. Den finns här som länk och den finns även på FB sidan Gräv Ner.
/Vänligen Alette Sederholm
Agronom och ordförande i föreningen Gräv ner – för markkabel genom Sörmland
——————————————————————————————–
Citat från artikeln;
”Som den svenska skogen tas för givet, är det lätt att tro det växer för mycket skog här. I Sverige tas över 200 000 hektar skogsmark – en yta större än Öland – i anspråk av våra kraftledningar. Där det skulle kunna växa hela skogar syns i dag som mest sly – och värre ser det ut att bli. I takt med samhällets pågående elektrifiering behöver svensk industri mer el än vad dagens elnät kan leverera. Det talas om en fördubbling av kapaciteten. Således är planen att röja ännu mer skog, och ersätta ännu fler trädstammar med elstolpar…..”
Artikeln avslöjar hur regeringen talar om effektivare tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad. Effektivare för Vattenfall, men inte för miljön, där skogen är vår viktigaste ”reningsverk” av koldioxid. Kortsiktig vinst för Vattenfall genom att välja luftburen el i stället för nedgrävt, som kostar mer att anlägga.
Då Vattenfall AB är ett energiföretag som är helägt av svenska staten, dvs. vi skattebetalare, då borde vi som ägare få gehör för hållbarhet på riktigt. Men statens behov av pengar är outsinligt och då får riktig hållbarhet stryka på foten.
”..Elbolagen ska slippa att ansöka om tillstånd hos Energimarknadsinspektionen när de anlägger ledningar. Det är praktiskt för dem – de kan runda granskning hos en myndighet som har tvingat dem till att gräva ned ledningar förut….” Exempel finns från Skåne.
Nedgrävd el kabel, mer skonsamt för människor och miljö.
”………Vi måste ställa om för att bevara vår miljö – men vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet. Är det rätt att orsaka oåterkallelig skada på våra landskap, när mer hållbara alternativ finns? Att gräva ned ledningen skulle ge SSAB den el de behöver för att producera fossilfritt stål och trygga omistliga naturvärden. Gör svensk industri verkligt hållbar genom att ta hänsyn till helhetsbilden. Samma höga målsättning som Hybritprojektet visar för att rädda klimatet måste vi också ha för andra miljövärden. Var är ambitionen?
Vi kan inte rädda klimatet genom att offra miljön.”
När jag läser jämförelsen mellan Danmark och Sverige när det gäller att gräva ner kablar tycker jag man skall fundera lite över vad Ernst-Hugo Järegård sa i TV-serien Riget.
”Danmark, utskitet av kalk och vatten. Och där: Sverige, hugget i granit. Danskjävlar. Danskjävlar!”
Om detta klientel som gör denna jämförelse aldrig hållit i en spade eller bara är dumma i huvudet kan jag inte svara på, men har själv grävt en del och kan berätta att det är jävligt jobbigt att gräva i granit.
Det finns ju naturligtvis diverse entreprenörer som gör sådana jobb och de har en lobbyorganisation som heter Svenskt Vatten.
Denna i mitt tycke maffiaorganisation lobbar för diverse onödiga åtgärder för enskilda avlopp samt diverse tvångsanslutningar till kommunalt vatten och avlopp som inte är samhällsekonomiskt försvarbara och ur miljösynpunkt ytterst tveksamma. Dessa företag kan ju naturligtvis även gräva, borra och spränga ner en kabel. Dyrt blir det för de som skall betala men mycket klirr i kassan för entreprenörerna. Sedan skall det väl till en högspänningslikströmskabel med tillhörande stationer, dyrt blir det men klirr i kassan för den som levererar. DI är en skittidning som sprider diverse aktiekursdrivande information och sprider propaganda åt diverse särintressen.
För övrigt är jag mycket skeptisk till fossilfritt stål.
Är det verkligen möjligt att den förening som Alette Sederholm leder skulle sakna kontakter med folk som har kunskap om kablars beteende?
Föreningen har tillkommit som en reaktion på planerna att dra en skrymmande luftledning med el till Oxelösunds järnverk.
Tack Nisse för ditt inlägg. Visst är det så. Vi har tagit fram en teknisk rapport om just denna sträcka och dess förutsättningar. Detta gjorde vi för att Vattenfall inte kunde svara på frågan vad det var som gjorde att det var tekniskt omöjligt. Vår rapport visar att det är möjligt tillika visar andra länder att det är möjligt då de allt större utsträckning väljer att gräva ner kablar i stället för luftledning. I Sverige saknas ambitionen än så länge. Jag har ingen möjlighet att igen gå in och kommentera i denna blogg men ni får gärna besöka gräver.se för mer information. – vänligen Alette
Visst är det tekniskt möjligt, men vad kostar det? Detta med ledningar, tekniken och ekonomin är ett specialområde och det finns väldigt få personer som har kunskaperna. Som sagt, i slutändan är det en fråga om vad vi vill betala. Kablar blir betydligt dyrare, både att installera och driva.
Tack Alette för klargörandet! Nu kanske det kan bli en seriös diskussion, även i andra medier, som bidrar till att luftledningsplanen avförs.
Tyvärr visar inlägget hur gravt och katastrofalt okunniga svenskarna är när det gäller teknologi. Tanken är god, men fysikens lagar sätter stopp tillsammans med ekonomin. Förlusterna i distributionen är omkring 20%. (Ohms lag för AC U=I*Z) Den kostnaden läggs på priset till konsumenten. Hög ström (I) ger mer förluster, därför distribuerar man el på långa avstånd genom att öka spänningen (U) till kanske 765,000 volt. Då minskar strömmen för samma effekt (W=U*I). Då behöver man ett utrymme på 2-3 meter runt ledningen, för annars hoppar elen över till jord som ett blixtnedslag. Vi använder trefas, vilket betyder tre ledningar, och skulle man vilja använda kabel skulle det betyda teoretisk tre kablar med en diameter på kanske 5 meter. Visst kan man använda lägre spänning och högre ström, men det betyder kopparledare med en diameter på kanske en halv meter. Annars blir förlusterna enorma, och så blir priset. Helt orealistiskt. På kortare avstånd med låg effekt fungerar kabel, även om förlusterna blir större. Det finns en rad andra fysikaliska fenomen som gör att kabel inte är ett alternativ på långa avstånd. Lösningen är lokal generering, som kärnkraftverk eller Torium reaktorer, men det vill MP inte veta av.
Kan Du med din tekniska kompetens förklara hur teorin om punkteringsfria däck kan explodera utan yttre åverkan? Var det bara otur att polis körde in i mitträcket med Lars Vilks i går ef.m?
Varför låg följebilen så långt bakom? Blir det en ny Estonia utredning? Alla misstankar om oegentligheter klassas säkert som konspiration med order från Morgan. En tyst minut i Malmö, sen är det klart, bortsett från muslimers jubelrop, som hörs över hela stán,
https://www.svd.se/tyst-minut-efter-dodsolyckan
https://samnytt.se/lars-vilks-dod-i-eldhav-efter-frontalkrock-med-lastbil/
Varför hade man inte en tyst minut när en säkerhetsvakt inne hos Reinfeldts hittades skjuten på toaletten! Förutom vakten fanns det en person till i palatset. Frågan som aldrig utreddes ”offentligt” var/är: Vem avlossade skottet i Sagerska palatset?
https://word.harrietsblogg.se/2019/08/19/vem-avlossade-skottet-i-sagerska-palatset/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/21qvGy/vakten-tog-sitt-liv-pa-toaletten
https://www.expressen.se/nyheter/reinfeldt-om-sorgen-efter-sjalvmordet/
Punkteringsfria däck är ingen enhetlig teknisk konstruktion utan en rad olika tekniska lösningar. Den enklaste formen är att man häller in en grön vätska i däcket, får däcket en stickskada läcker vätskan ut där, hårdnar, och man slipper ett platt däck. En annan lösning är mekaniska fjädrar istället för luft, en annan är att fylla däcket med små luftfyllda bollar, som små tennisbollar. Ett skott genom däcket punkterar inte alla bollar utan bara ett par och man kan köra vidare. En annan är a fylla däcket med en innerslang som ett skumgummi istället för luft. Denna bilen var en skottsäker bil och dom kan väga omkring 5 ton med last. Däck består av polymers, ett sorts plast. När det värms upp, vilket ett däck gör när det rullar, och temperaturen blir tillräckligt hög, då förstörs däcket. Plast förstörs som bekant om det blir för varmt. Förr använde man regummerade däck, man tar alltså ett gammalt däck och vulkaniserar på en ny slitbana, och det var inte ovanligt att man kunde se bitar av däck som fallit sönder på vägarna. Jag körde långtradare när jag studerade för att dryga ut studielånet, och det här var man mycket medveten om och gick då och då ut och lade handen på däcket så inget blev för hett. Med tung last fick man även dra ner hastigheten för att däcken inte skulle bli för varma. Vad som hänt här vet vi inte. Körde man för fort för länge var det fel däck på bilen, hade däcket ett tillverkningsproblem, panikbromsade föraren? Att följebilen ligger en bit bakom är för att inte identifiera att bilarna har någon som skall skyddas. Estonia, vi får väl vänt och se. Det är väldigt politiskt, men mycket stämmer inte, det vet vi.
Tack för informationen om punkteringsfria däckens konstruktion!
Karl W Jag läser att du har en del kunskap i ämnet. Egentligen är detta en ickefråga då det redan idag existerar nergrävda kablar i de här dimensionerna. De produceras dessutom i Sverige. Jag tänker inte svara mer i denna dialog men du får gärna besöka vår hemsida Grävner .se samt Hedox.se
På korta avstånd kan man acceptera stora förluster och höga kostnader, men på långa avstånd vill man inte göra det. Dessa kablar är heller inte billiga precis. I slutändan är det mest en ekonomisk fråga. Och kostnaderna blir väldigt stora.
Här är en länk till kabel för 400 kV:
Det går högspännngskablar till Gotland och mellan länder.
https://new.abb.com/news/sv/detail/38392/abb-tar-hem-stor-order-pa-400kv-kabel-fran-svenska-kraftnat
Ja – och då accepterar man stora förluster, som regel är avstånden relativt korta, och det går kanske inte att bygga luftledningar. Går man från 400KV till 765KV nära halverar man strömmen och därmed den delen av förlusterna. Sedan har kablar en hel del andra typer av förluster som luft ledningar inte har. I slutändan är det en fråga om pengar.
Jag vet inte mycket om detta men antar att ledare i kablar inte behöver vara grövre än i luften. Problemet ligger i så fall i att fixa isolering för hög spänning. Förmodligen innebär det i praktiken en kabel för varje fas och det har man även i luftledningar.
Det är precis vad som behövs, grövre ledningar och otroligt dyr isolering. I en kabel kan du inte öka spänningen på samma sätt och därmed få ner strömmen. I luftledningar använder man aluminium på grund av att det är billigt i jämförelse med koppar i kablar och lättare i vikt. I luftledningar behövs ingen isolering alls. Du har normalt en kabel med tre kopparledare. Kablar har dessutom helt andra förluster till del därför att de tre ledarna ligger så nära varandra. Därför har luftledarna så stor separation. Det här dokumentet ger en insikt i teknologin.
nepa-ru.com/brugg_files/02_hv_cable_xlpe/03_web_xlpe_guide_en.pdf