Del 3. Hinder för fred:

1. Arabisk oförsonlighet

Åren 1965/66 bildade Egypten och Syria s.k. Förenade Arab Republiken. Syftet var att med anfall från nord och syd betvinga Israel. Den 20 maj 1967 deklarerade Syriens försvarsminister” Hafez Assad:  “The time has come to enter into a battle of annihilation”  
En vecka senare  den 27 maj deklarerade Egyptens president Nasser:              ”Our basic objective vill be the destruction of Israel”.                                          

Jordaniens kung Husein besökte Kairo (30 maj) och förklarade sig vara med. Saken hade stor militär-strategisk betydelse då Israel har en midja ungefär i nivå med turiststaden Netanya mot Jordanien som på sitt smalaste ställe är endast 13 km bred. 

13 arabiska och muslimska länder tog sig an uppgiften att utplåna Israel:         Egypten med Syrien, Libanon, Jordan, Iraq, Saudi Arabien, Algeriet, Marocko, Tunisien, Kuwait, Libyen, Sudan och Pakistan. 
   
På 6 dagar (juni 1967) erövrade Israel, med sina 3 miljoner innevånare, hela Sinai halvön och ena stranden av Suez kanalen, hotade Damaskus, kastade Jordanierna öster om Jordan floden och uppropade överhöghet över Jerusalem.   
Efter kriget fick araberna Israels förslag om återgång till gamla stilleståndslinjen så att den nu skulle bli statsgräns mot fred.                                   Arabiska länderna sammanträde i Khartum i augusti 1967 och kom med de 3 nej:                                                                                                                                          

• nej till förhandlingar                                                                                                          

• nej  till erkännande                                                                                                           

• nej till fred med Israel.                                                                                                           

I oktober 1973, anfölls Israel av 7 arabiska länder: Egypten, Syrien, Libanon, Jordanien Libyen, Iraq och Saudi Arabien. Israel hotade på nytt Damaskus, korsade Suezkanalen och kom 101 km från Kairo.                                                         Nassers efterträdare Anwar Sadat insåg hopplöshetens i situationen och slött 1982 fred med israel. För det mördades han av Muslimska broderskapet.                                                                                                 

Jordanien avsatte sig alla anspråk på land väster om Jordan floden år 1984 och tecknade fredsfördrag med israel.                                                                          Landremsan Gaza, under Egyptisk välde, var hård kontrollerat och invånarna behövde tillstånd för att resa till själva Egypten. Efter 6 dagarskriget fick invånarna fritt resa och arbeta i Israel. 
Notera att Israel inte erövrade palestinska territorier på Västbanken eller Gazaremsan- israel erövrade jordanska och egyptiska områden med palestinsk befolkning, en del förvarat decennier i flyktings läger.                          

Israeliska statsminister Ariel Sharon (2005) beslöt om villkorslös tillbakadragande från Gaza. 10,000 bosättare tvångsevakuerades.                        Deras växthus för odling av grönsaker och blommor samt bostäder lämnades orörda för vidare bruk. Det första som nya Gaza styret gjorde var att bränna ner allt.

Efter Hamas maktövertagande 2007 är Gaza marionett för mollorna i Teheran och bas för terror aktioner mot Israel. 

De kämpar mot ockupation trots att alla israeler även begravda utrymdes 2005 till Israel. Sharon tanke var troligen vidare tillbakadragande from Judea/Samarien. Med Hamas agerande blev detta omöjligt och staten Israel och israelerna förstod att konceptet ”land för fred” är dröm.                                  Hamas tjänar inte palestinska folkets intressen utan är en ok och fördärv för sitt folk.

Förutom gränsövergång mot Israel har Gaza gränsövergång mot Egypten. Om gränsen mot Israel, som straff för terror handlingar, är ibland stängd den mot Egypten är nästan konstant tillbommad. Det faktum har aldrig noterats i svenska massmedier liksom att det är Israel som förser remsan med el och vatten. 

2. Hatuppfostran och lögner   

 Att palestinierna har det eländigt och inte har egen stat beror uteslutande på deras korrupta politiska och religiöst fanatiska ledare som hetsar mot Israel och judar. I åratal lärde en lärobok för sjunde klassare som heter ”Vårt vackra språk” palestinska barn att:                                    ”Vi kommer att så Palestinas land med skelett och skallar av shahids (martyr) och måla dem i blod … De vill förbjuda mig, men jag säger till dem, shahid, shahid …”                                                                                                                         

För palestinska medier och allmänhet är Abd al-Baset Odeh en av många hjältar. Han mördade 31 personer som hade samlats kring det judiska Påsk firande, i bombningen på Park Hotel i Netanya( 2002-03-27). En annan hjälte och förebild för palestinier är Dalal Mughrabi, som ledde attacken mot passagerare i kollektivtrafikens bussar år 1978 som dödade 38 varav 13 barn och skadade 71 andra. Det är otaliga skolor, gator, torg och institutioner som bär deras namn och som hyllas vid många tillfällen.     

Glädjeparader hålls och godis delas ut efter terror aktioner och folkmassorna vrålar: en miljon shahider marscherar till Jerusalem”.                     Beteendet såg vi nyligen. Fenomenet visar att det är inte enbart den politiska/religiösa eliten, utan även folket på gatan som är offer för hat uppfostran. Så föds oförsonlighet som begraver möjligheten för en egen stat. Att förhandla med en part som inte ger dig existensberättigande är omöjligt.                                                                                                                                           Konflikten mellan universella liberala principer och den mångkulturella, klan och fanatisk religiös ideologi är på många sätt vår tids stora ödesfråga, som ökar i omfattning i takt med invandringen från muslimska länder till Europa.

PM ger ut undervisnings materiel för sina skolor. Israel är inte ritat på geografi kartorna och ”landet Palestina” stärker sig från floden Jordan till Medelhavet. Dessutom hetsas barnen att hata och mörda judar.

 

I åratal har PA-muftis uppfunnit lögner om brott mot Al-Aqsa.                               ”Al Aksa moskén är i fara” en lögn som upprepas ofta, berör muslimer och är gångbar i hela världen. Moskén finns där den finns, men skamlösa lögnen år ett effektivt budskap. Så fort som Jerusalem blev israelisk 1967 hissade israeliska soldater Israels flaga över moskén.

Moshe Dayan, dåvarande israelisk försvars minister gav personligen order att flagan ska tas ner, all i syfte att inte kränka muslimer. Inte bara det. Israel gav överhögheten över Tempel berget till en muslimsk nämnd/kommitté s.k. vakif som missbrukar generositeten och förtroendet. Judar är dessutom förbjudna att be på området trots att moskén är byggd över resterna av Salomons tempel. Statistiken talar sitt tydliga språk. Året 2022 besökte ungefärligen 1 250 000 muslimer Tempelberget för att be under den månadslånga Ramadan. I kontrast häremot står det faktum att antalet judar som besökte Tempelberget under hela 2022 var lägre än antalet muslimska besökare under en enda fredag i Ramadan. 

3. Finansiering av terror och korruption.    

 De senaste 25 åren har Sverige förbrukat de ofattbara 36 miljarder kronor på bistånd till Palestina. EU, USA med fler är andra stora bidragsgivare.  

Nepotism och korruption inom PA är monumental, alla vet om det, men ingen tycks kunna stoppa det. Allra minst Yasser Arafat och han efterträdare Mahmud Abbas, nu 89 år som blivit stormrika, de har gynnat sina familjer och lojala undersåtar.

I år har Bidens administration trots tal om begränsningar donerat 1 miljards US till Palestina. Till det tillkommer löftet av utrikesminister Blinken i Doha, Quatar från 24 okt. 2024 om ytterligare 153 million dollar.                            

En stor del av dessa pengar går till terroristlöner, negativ demokratisk utveckling eller hamnar i privata fickor. Alla i ledningen för Palestinska Myndigheten (PM) och likaså Hamas ledningen i Gaza är miljardärer eller miljonärer i dollar. Hamasledare Abu Marzuk, Khaled Mashal och Ismail Haniyeh, har betydande nettoförmögenheter, från 3 miljarder till 4 miljarder dollar vardera.                                                                                                            Palestinska myndigheten betalar månadsvis ersättning till alla fängslade för terrorhandlingar. En gift terrorist med 3 barm och blod på händerna får det som motsvarar 30,500 Skr per månad. Om terroristen blir dödad får hans familj ersättningen. Under året 2017 betalade PA 1,5 milliarder skr kronor till fängslade eller frigivna terrorister och 1.9 miljarder till familjerna av dödade eller skadade. Det är 7 % av PA budget spenderat för det som Israel kallar ”pay for slay”.                                                                                                                                    PM har 65 000 ”soldater” – det vill säga poliser och olika säkerhetsenheter som fungerar som en de facto armé som skyddar presidenten och hans närmaste. PA spenderade under 2018 mer än 1 miljard dollar på dessa styrkor. Jakten på terrorister ombesörj av israeliska polis och arme.  Pengarna för M. Abbas personliga styrka, som i realiteten är en pretorians garde borde bekosta del av palestinska befolkningens välfärd.                              Att president Mahmud Abbas har (enligt inofficiella uppgifter) en månads lön på 1 million US dollar är skandal och förolämpning mot världens skattebetalare.  

4. Politik och ideologi  

Islamiska nationella motståndsrörelsen Hamas och PLO har politiska plattformar som omöjliggör alla försök till fred:   

Hamas stadga från 1988:                                                                                                       §11 ”Israel kommer att resa sig och kommer att förbli upprätt tills islam eliminerar det som det hade eliminerat sina föregångare” och vidare:                  ”Den islamiska motståndsrörelsen anser att landet Palestina är en islamisk waqf (helig Mohameds land) som är helgad för framtida muslimska generationer fram till domedagen”.                                                                                         § 13: är kompromisslös ”Det finns ingen lösning på den palestinska frågan än genom jihad.  Initiativ, förslag och internationella konferenser är slöseri med tid och fåfänga ansträngningar”. Hamas tydligt uttalade mål: att ”höja Allahs fana över varje tum av Palestina”

PLO:s stadga från 1968 är också tydlig i sina avsikter.                                                  § 9  förklarar: ”Väpnad kamp är det enda sättet att befria Palestina. Detta är den övergripande strategin, inte bara en taktisk fas.”        

En annan orsak är den religiösa aspekten. Varje centimeter av Israels yta betraktas vara waqf – heligt (Mohamed) land. Land som måste återerövras.     På SVT år 2007 såg jag Hamas ledare i guldbroderad mantel förkunna:            ”vi skall ta tillbaka varenda sand korn av helig Mohamed land”.                               Det är dock så att inget land i världen, har, sedan tusentals år, samma geografiska läge, samma språk, samma religion, kultur och ursprung som Israel.                                                                                                                                  

PA erkänner inte Israels rätt att existera och ifrågasätter Israelernas band till landet även om de bor i städer med förvridna hebreiska namn: Bethlehem  (Beit Lechem), Hebron (Chevron), Beitin (Beit El), Jenin (Ein Ganim), Tequa (Tekoa) mm.  Det är kontraproduktivt och det är araberna som blir förlorarna.                                                                                                                    

De så kallade palestinierna är araber. Namnet palestinier fick de officiellt i juni 1964 efter ett möte av Arabiska Ligan. Det sovjetiska säkerhetstjänst KGB som hade omfattande erfarenhet på att skapa befrielserörelsen världen över kom på idén. Arafat var född i Kairo men KGB fabricerade ett intyg som angav Ramallah som födelseort. PM yrkar att de är det äldsta folkslaget på området. De blygs inte från att ihärdig påstå att Jesus var palestinier och palestinsk martyr. En tidigare USA presidentkandidat och ordförande i Representant Huset kallade palestinierna för inventet peaple.                                 Oslo avtalet 1993-95 med konceptet:                                                                             Fatah committed to lay down its weapons, combat terrorists and live in peace with Israel var dimridå!

I den godkände Fatah staten Israel som självständig stat, åtog sig att lägga ner vapnen, bekämpa terrorism och leva i fred med Israel, men lever inte upp till avtalet som inte heller blev ratificerat parlamentariskt. Avtalet promotade PLO och Fatah till legitima representanter för palestinska folket i form av Palestinska Administrationen (PA) som partner för freds förhandlingar och ämnade underlätta flyktingarnas situation och staka vägen för fred.                                                                                                                        

Avtalet delade Västbanken i 3 st. delar-områden:                                                          A. under total palestinsk kontroll                                                                                           B. under palestinsk administrativ och israelisk säkerhets kontroll                       C. under total israelisk kontroll.                                                                                         

Alla bosättningar finns inom område C. I kraft av Oslo avtalet är bosättningar på område C inte illegala. Judiska bosättningar utanför område C rivs ner av staten israel liksom arabiska bosättningar och byggen på samma område.

Fredsförsök med palestinierna har varit många och resultatlösa. De har vägrat acceptera alla fredsförslag. Från överenskommelsen mellan Feisal, Emiren av Hejaz och Weizmann (senare Israels första president) år 1919, till Israels statsminister Ehud Olmert erbjudande 2008, om återgång till 1967 gränser, delad Jerusalem, tillåtelse för 150,000 palestinska flyktingar under 10 år bosätta sig i Israel (15.000 per år) och penning kompensation för de andra.                   

Då palestinierna förkastade israeliska regeringschefens Menachem Begin´s förslag om autonomi 1979 bodde mindre än 10,000 judar i Judea och Samarien. Istället att sätta stopp för bosättningarna och börja resan till fred och stats bildning valde palestinierna våldets väg.   

Då Arafat förkastade fredsförslaget 2000 bodde 200,000 israeler på området. Idag är dess antal 700,000.  Det finns ingen israelisk regering som vill eller kan göra dessa människor flytningar i eget land.

                                       

Oslo avtalet var ett enormt politisk misstag som en vänster lutande israelisk regering, under tryck av ”progressiva ”medier och sammanslutningar fatade. Yitzhak Rabin beskrev saken som:                                                                          ”stort misstag som promotade en terror organisation som legitimerad representant för folkslag upptäckt 3 decennier tidigare och att nyupptäckta folket har rättigheter och förtjänar territorier och självstyre.”                                      Vänster aktivister kommer alltid med goda föresatser vars konsekvenser ofta är förödande. Det gäller även för oss i Sverige 

Som grädde på moset vill jag citera Palestinas president M. Abbas kärnfulla offentliga deklaration om det han aldrig kommer att avstå från:

• rätten att återvända till Israel för palestinska flyktingar; 

• aldrig acceptera israelisk säkerhetskontroll över Jordandalen; 

• aldrig tillåta judar att bo i Judéen; 

• aldrig acceptera israelisk suveränitet i någon del av Gamla stan i Jerusalem,  aldrig erkänna Israel som det judiska folkets nationalstat. 

Mer oöverstigliga hinder för 2 stats lösning och fred är svårt att formulera.      

Julius Soreff, docent, universitetslektor.”         

————————————————————————–  

Omvärldens politiker med FN predikar ständigt att en tvåstatslösning är ett måste. Problemet som blir allt större ju längre kriget fortsätter är att ingen av de inblandade partnerna vill ha det.    

Upptrappning sker mellan USA och Iran som ligger bakom Israel och Hamas/Hizhbollah

”För att försvara Israel och skydda USA:s trupper i regionen kommer ytterligare amerikanska krigsfartyg, stridsflyg och bombplan att skickas till Mellanöstern, meddelar det amerikanska försvarsdepartementet……Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei har i sin tur hotat med ”ett förkrossande svar” på fortsatta attacker mot Iran eller dess allierade.”https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-skickar-bombplan-till-mellanostern-ska-forsvara-israel/     

 Hindren för fred tycks oändliga.