Precis när jag hade hämtat mig från fallet Elsa i Uppsala, så träder nya offer fram, vars berättelser sopats under mattan av ansvariga chefer.
Uppsala Nya Tidning (UNT) har föredömligt fortsatt sin granskning av den mångkulturella inkluderingshysterin. Nej, så skriver inte tidningen, för då skulle journalisterna få sparken, men man får ändå vara glad för granskning i hela landet.
45 anmälningar har kommuner gjort till IVO om sexövergrepp i äldrevården sedan 2019. Här finns våldtäkter, blottning, tvång, tafsande, verbala kränkningar, med mera.
Detta är bara toppen av ett stort isberg, vars omfång ingen vet. Våra politiker gör precis som Titanic kaptenen herr Smith, som trots varningar om isberg inte minskade farten. Inkluderingen bara fortsätter, för kommunpolitiker vill hyfsa till arbetslöshets siffrorna för invandrare.
Nyheten i korthet från UNT:
https://www.unt.se/nyheter/uppsala/artikel/aldre-i-hela-sverige-utsatta-for-overgrepp-har-ar-anmalningarna/l7yq105l
- ”En granskning av UNT visar att äldre personer runt om i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp, inklusive våldtäkt, av vårdpersonal. Cirka 45 anmälningar har gjorts de senaste fem åren.
- Kommunernas agerande och rutiner har i flera fall visat brister. I vissa fall har offren inte tagits på allvar och övergreppen har inte rapporterats i tid.
- En utredning av Jämställdhetsmyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor hos personalen om hur man ska agera vid signaler om våld och övergrepp.”
Brister är konsekvenser av makthavares mångkulturella inkluderingen, som är den värsta epidemi som landet utsatts för.
”..I en del fall har övergreppen tagits upp av lokala medier, men aldrig blir det en nationell angelägenhet – före fallen i Uppsala med Elsa och ”Siv”, skriver tidningen..”
Nationell angelägenhet blir det endast om övergreppen hade begåtts av en svensk, gärna en så kallad nazist. Tänk om så hade varit fallet, att gamla muslimska kvinnor hade våldtagits, då hade media haft krigsrubriker och riksdagens politiker stått i sina bänkar och ropat på hårda straff, med omedelbar verkställighet.
Mera skrämmande händelser rapporterar Vårdfokus.se om, där sjukvårdspersonal kritiseras för att inte ha påbörjat hjärtlungräddning (HLR) vid hjärtstopp.
”Ivo kritiserar samma region två gånger för att livräddande vård inte gavs till patienter med hjärtstopp. Ulrika Karlgren på HLR-rådet tycker agerandet är märkligt, om ställningstagande inte finns ska hjärt-lungräddning alltid påbörjas…” https://www.vardfokus.se/utredda-fall/vardpersonal-kritiseras-for-att-inte-ha-paborjat-hlr-vid-hjartstopp/?
Jag undrar vilka faktorer som ligger bakom denna underlåtenhet, okunskap, slöhet eller otydliga regler som också kan ha en bakgrund?
När svårt sjuka vårdas på sjukhus kan ställningstagandet innebära att det står ”EJ HLR” i journalen, ofta utan patientens och anhörigas kännedom. Om detta meddelande har ökat finns inga fakta om, men med tanke på att frikostig dödshjälp erbjuds både gamla och yngre i olika länder, så finns befogad oro.
”COMPETENCE AND COMMUNICATION – Do Not Resuscitate Decisions in Cancer Care” var titeln på en doktorsavhandling som lades fram vid Uppsala universitet av sjuksköterskan Mona Pettersson. Avhandlingen från 2018 behandlar etiska konflikter kring beslut om svårt sjuka patienter ska ges hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Läkare och sjuksköterskor har olika perspektiv, visade avhandlingens studier.
Vilka perspektiv våra makthavare har låter jag vara osagt eftersom fakta göms i den proklamerade uppfattningen om den mångkulturella berikningen.
Bild från https://www.hlr.nu/sa-har-gor-du-vuxen-hlr/
Professor: Jag vill inte att folk skall vara rädda för palliativ vård.
Fan vet i dessa tider….