Det sicilianska helgonet Lucia blir inte i sitt hemland föremål för samma uppmärksamhet, som i Sverige. Det enda hon har gemensamt med vår Lucia är just namnet.

Detta december mörker lyses upp av Lucia med sina tärnor, en tradition som de mångkulturella helst vill ta bort. När de inte lyckas, så hojtar de att all kultur och våra traditioner kommer utifrån.

SO-rummet ger en kort bakgrund om den historiska personen Lucia.

”Lucia är en historisk person. En ung kvinna som levde i staden Syracusa på Sicilien. Hennes familj var förmögen och redan som barn blev hon mycket påverkad av kristendomen.
Eftersom Lucia föddes på 280-talet var det inte enkelt att vara kristen, det var straffbart. Hon bestämde sig tidigt för att aldrig gifta sig och att ge bort allt hon ägde till de fattiga. Hon ville gå i kloster. Problemet var att hon var bortlovad till en man som inte var kristen. När hon gav bort sin stora hemgift angav han henne varefter hon blev avrättad med svärd, förmodligen år 304 då Diocletianus var kejsare i Rom.
Hon är bland annat skyddshelgon för blinda och synskadade.”

Luciasångens melodi är skriven av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau och har tre olika texter. ”Natten går tunga fjät”, skriven av Arvid Rosén, 1928, ”Sankta Lucia, ljusklara hägring” skriven av Sigrid Elmblad 1924 och ”Ute är mörkt och kallt” skriven av Halldis Ljungqvist, 1958.

Det kanske är tur med olika texter för traditionsförstörare finns det gott om. En ung blond flicka med ljuskrona skall ständigt bytas ut till något mer trendigt, kanske en mörk transa, men tack och lov blir det folkstorm när detta sker.

Bild från activerain.com

Jenny Nyström vår älskade illustratör har mycket mer på sin konstnärliga lyra.

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät, skuggorna ruva. Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia.