Kritiska artiklar i MSM

En viss förändring kan skönjas i MSM, dock ej DN.

Kritiska artiklar om invandringens följder för landet publiceras regelbundet i Svd och GP. Jag väljer här en artikel från SVD 2017-05-07 av Tove Lifvendahl med Charlie Winge (medförfattare/praoelev). Därför att den speglar hur en frivillig volontär, kvinna och pensionär börjar svikta i tron. Om fler upptäcker att de är grundlurade av förföriska ord och tomma löften kanske en liten förändring kan ske.

Om ”Ett gigantiskt experiment” 

Ett gigantiskt experiment

Utgångspunkten: En volontär som är pensionär tränar språk med invandrare. 

Åtta vuxna invandrare sitter runt ett bord och försöker konversera på svenska utifrån någon enkel notis i en tidning. Det går mycket knackigt. Nej, de är inte nyanlända utan har varit i Sverige flera år och deltagit i SFI utbildning.

Det sistnämnda är ändå en framgång, jämfört med mina yrkesår, då allt för många invandrare var av den bestämda uppfattningen att ”Jag inte behöva svenska, har rätt till tolk” för ”I Sverige man inte behöva jobba, får bidrag.”  Andra som ville arbeta, upptäckte att det i Sverige fanns få jobb för dem med låga kunskaper.

Sjukbidrag för diffusa krämpor, blev en lösning (vilket också svenskfödda fick under 80-talet) och/eller socialbidrag. På en flyktingförläggning kunde en familj få 50.000 kr extra för möbelinköp! Staten var mycket generös till 80-90 talets nystartade flyktingförläggningar, precis som personalen. För nu gällde det att visa vilket humant land Sverige var. Vi var några, som kände att detta inte var rätt väg att gå, att dalta och skämma bort utan krav och tanke på konsekvenser.

En gemensam nämnare, det måste erkännas, var egen fattigdom. Lågavlönad, ensamstående kvinna med barn, med studielån kvar. När valfriheten i slutet av månaden kunde vara toapapper eller margarin, var det svårt att känna tillräcklig empati, för patienter som översköljdes med bidrag/gåvor utan minsta krav.

Likadant är det i dag, om inte värre. Skillnaden är bara att ansvariga ministrar nu sliter sitt hår och funderar på hur de skall krångla sig ur detta dilemma med skenande    bidragskostnader utan att stöta sig med viktiga väljargrupper. 

Åter till artikeln.

…”Men jag håller nästan på att gå under av frustration”, säger hon (volontären). ”Jag måste tro att det gör någon nytta, att de lär sig svenska. Jag måste tro att det leder till att de kan få ett jobb, men jag vet inte vad jag ska säga till dem. Jag vill ju inte lura dem.”

Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är inte frustrerad över invandrarnas låga utbildningsnivå, (deras medeltida religion får inte nämnas) som gör vägen mycket svår till egen försörjning.

Nej, i vanlig ordning skyller hon ifrån sig och skäller på arbetsförmedlingen för att de inte lyckas få dem i jobb inom två år, enligt regeringens målsättning, som lever i det blå.

I dag tar det åtta år innan hälften har kommit i någon form av arbete, färska siffror från SCB är nio! Men paradoxalt nog har hon förtroende för verksamhetens chef, skriver Svd.

”Att bröder ilar till bröders hjälp” är ett vanligt fenomen hos miljonärer inklusive champagnevänstern, är bara att konstatera (egen kommentar).

”……… hon (pensionären) sammanfattar den stora knäckfråga vars svar kommer att prägla vårt land under överskådlig tid: får vi in dem som har kommit på arbetsmarknaden?

Vi öppnade dörren, nu står de i farstun. Men trösklarna vidare in till arbetsmarknad och bostadsmarknad är mycket höga. Kvar i hallen växer frustrationen, utanförskapet, problemen, kostnaderna och konflikterna……”

Nej, jag vill inte bli inkluderad i något vi av författarna.

Våra varningar från 80-talet förvandlades till brist i kulturkompetens. Då blev vi utstötta, men nu skall vi plötsligt dela synderna från de som såg ner på oss.

Artikeln avslutas med …” Och på konversationsträffarna kämpar de som omfattas av experimentet på. Jag måste tro att det leder till att de kan få ett jobb, säger volontären. Vad blir svaret från dem som äger makten över systemen?”

Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan MSM skriver om

–  Islam, en förtryckande religion vars mål är sharialag

–  Ingiftens följder med överrepresentation av motoriska och kognitiva begränsningar

–  Den globala finanselitens mål med NEW, som presenteras årligen av Bilderbergarna.

Men något svar från ansvariga politiker lär vi aldrig få.

Gemensamt för dem i dag är att ge förslag på förstärkningar av sviktande samhällsfunktioner, som t.ex. vård, skola, omsorg och polis utan att klart redovisa grundorsaken till dess desarmering. Massinvandringen!

 När t.o.m. Jan  Björklund (L) i gårdagens partiledardebatt slog fast att statsministern inte  är Jesus, som kan mätta 5.000 personer med två bröd och fem fiskar, kanske det finns en gnutta hopp, trots att moder Svea redan gått på grund.

Anna Dahlberg i Expressen anser inte att regeringens ”Bamseplåster” räcker för att räta upp Sverige.

Förslag till ”upprätning”  mottages tacksamt!

http://www.expressen.se/nyheter/partiledardebatten–i-fyra-ronder

/http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/bamseplaster-loser-inte-sveriges-problem/