Efter att tioårsdagen av investmentbanken Lehman Brothers fall har ”firats” av dess efterträdare, så drar det ihop sig igen. Denna gång i Europa.

Nu är det Danske Bank som susat förbi alla varningssignaler, skriver näringslivs kommentator Birgitta Forsberg i SvD den 20/9.

”Ser inget. Hör inget. Vet inget. Det är så Danske Banks styrelse och ledning verkar ha agerat i frågan om penningtvätten i bankens estniska del. Som ett skenande tåg har Danske Bank susat förbi den ena varningssignalen efter den andra.”

Nu väntar kraftiga böter, men jag tror att med skickliga advokater, blir det bara ett slag i luften och bankers vidlyftigheter brukar fortsätta som förut.

Lemon Brothers bluffpoker
För 10 år sedan började dominobrickorna att falla efter att varningssignaler nonchalerats av Lemon Brothers ledning. Med lockräntor hade dåligt bemedlade hushåll i USA lurats att ta höga bostadslån, som sedan bakades ihop till paket och som ingen riktigt visste vad de innehöll.

Bluffpoker, är det närmaste jag kan komma på.

När hushållen inte klarade av sina räntor, så började korthuset rasa. In i det sista hoppades ledningen att deras affärsidé om att ”vi tar vinsterna och folket får skulderna” skulle fungera, men denna gång hade Washington fått nog och lät banken falla, men i praktiken blev det folket som fick ta smällen.

Girighetens herrar, som hade tjänat gigantiska belopp på bostadsbubblan klarade sig lindrigt undan och gick vidare i finansvärlden, till skillnad från de 9 miljoner amerikaner som förlorade jobbet, 10 miljoner förlorade sina hem och deras pensionsbesparingar raderades över en natt.

Glada dagar i Baltikum
Swedbank och SEB var inte dåliga här hemma heller. De hade glada dagar i Baltikum, där bankerna delade ut bonus till sina anställda efter antal lån som de lurade på folk. Men här fungerade affärsidén bättre med att folket direkt fick ta skulderna utan att bankerna gick omkull, för ledarna vägrade att devalvera, när EU medlemskap stod i dörren. Lettland gick igenom ett stålbad, skolor, sjukhus stängdes, löner sänktes, arbetslösheten skenade och 10 % av folket tvingades lämna landet.

Anders Borg som då var finansminister fixade så att skattebetalarna sedan garanterade lånen och för det har han blivit riklig belönad.
Statlig insättningsgaranti låter tryggt och bra, men det är ju jag själv och andra småsparare som utgör garantin. Att bankerna nu skulle ha bättre buffert med eget kapital, får tas med en stor nypa salt, den ligger fortfarande lika lågt på mellan 4-5 %, som före krisen, den borde ligga på runt 20 % för att klara av nästa kris, säger Sweedbanks tidigare VD som nu lämnat banken (Svd 15/9).

Larry McDonald tidigare chef på Lemon Brothers verkar också har nyktrat till och säger i dag att centralbankerna kommer att få skulden, eftersom de gör alla fulla på gratispengar (SvD 15/9).

Konstigt att tillnyktring alltid sker retroaktivt för politiker och finansvärldens  toppar, när de har sitt på det torra.

Utan personligt ansvar
Sällan utdelas några kännbara straff för dessa brottslingar, för då skulle deras symbios falla. Olof Palme inte bara hyllade världens kommunistiska sk. befrielserörelser, som snabbt förvandlades till diktaturer. Han kanske såg vart det skulle braka för sina framtida bröder, när han avskaffade både tjänstemannaansvaret och riksrätten. Ett tafatt konstitutionsutskott finns för syns skull, men inget händer. När Maud Olofsson svindlade bort > 50 miljarder av våra pengar i Vattenfalls Nuon affär och vägrade inställa sig, så  blev straffet bara en gäspning från detta tandlösa utskott. Hon fick visst susa till Hillary Clintons globala feministgrupp i stället.

Minusränta och matchningsproblem
Minusräntan är ett resultat från den senaste finanssmällen 2008 och riskerar nu mer att elda på det privata skuldberget, än att rädda investeringar och produktiviteten i näringslivet, som var dess preliminära syfte, när recession rådde, som kan jämnföras med 30-talets.

Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är stor, när företagare inte hittar kompetent arbetskraft. Analfabeter, lågutbildade migranter från dysfunktionella länder utgör gruppen icke anställningsbara och har blivit ett enormt tärande berg, trots att inflationen skenar med hitte-på-jobb från Ylva Johanssons departement. Om man jobbar bara en timma i veckan för skattepengar, så räknas man bort från arbetslöshetsstatistiken. Om regeringskrisen skulle sluta i nyval så lär det säkert bli ännu högre bidrag från Rosenbad till de icke anställningsbara.

Samma slapphänthet råder i dag från politiker, finanssektorn och centralbankerna som igår, där alla skyller på alla och ingen vill ta ansvar, för synder som de begått eller åtgärder de avstått från. Ränteavdragen är en helig ko, som bidragit till en bostadsmarknad i obalans och hushåll lånar för glatta livet till lyxkonsumtion. Trögheten på bostadsmarknaden får inte lättas för då blir HSB och hyresgästföreningen sura.

Vi kör så det ryker, skiter i vägmärken efter vägen, för när vi hamnat i diket, så får skattebetalarna dra upp oss är devisen från politiker och finanseliten oavsett, när i tiden kraschen sker. Deras eufori tar aldrig slut, inte lättlurade väljares heller.

Källor:
-https://www.svd.se/varnar-om-svenskarnas-skulder-som-ett-korthus

-https://www.svd.se/har-ar-14-storsta-riskerna-for-sverige#sida-5