En uppfriskande artikel skrev författaren och debattören Lena Andersson den 1 juni i SvD.
https://www.svd.se/a/zAKEE4/bokslut-over-de-galna-woke-aren

Vi minns alla knäböjande fotbollsspelare och den kvinnliga polisen, som tyngda av ärvd skuld över förtrycket av alla minoriteters, demonstrerade sin fina medkänsla.

En liten ursäkt för elitidrottsmän kan vara att tiden inte räcker till för kunskapsinhämtning.
Jag minns Björn Borgs käcka svar till en journalist som frågade om han läste böcker under konvalescens för en lindrig åkomma och han svarade Nej så sjuk har jag aldrig varit.
Tyvärr tycks tiden inte heller räcka till för kunskapsinhämtning hos karriärlystna politiker, som hoppar på varje ny trend för att vinna poäng.

Lena Andersson förklarar elegant woke ideologins framfart, men som nu glädjande tycks sakta ner.

”Det finns skäl att erinra sig hur det var när ett någorlunda liberalt och tolerant samhälle på några få år övergick i fullkomnat stamtänkande…”

Och vi som inte deltog i grupptrycket om denna förvirrade ideologi med mångfald, rättvisa och inkludering, blev misstänkliggjorda oavsett vad som diskuterades om vi nu överhuvudtaget fick öppna munnen i det offentliga rummet.

Nu var det kön (kvinna, transa, icke binär) hudfärg (mörk, svart) och etnicitet (Mellanöstern, Somalia med Koranen) som slog ut kunskap och erfarenhet. Vänstern var överlycklig, nu fick dagens utsatta grupper sällskap av gårdagens från Hedenhös ättlingar och statsmedia som alltid säljer på offers lidande hjälpte idogt till.

Och visades minsta tillstymmelse till att inte delta i Pride och beundra statsministerns regnbågsflaggor på Sagerska palatsets balkong då var det bäst att vända hem.

Lena Andersson beskriver denna utstötning så här:

”…Men i stället för att diskutera sådana ting satte woke-samhället diagnoser, brännmärkte, fördömde, bojkottade var och en som inte fogade sig och bojkottade dem som inte bojkottade. Att frysa ut var tecken på medvetenhet, att cancellera visade att man var observant på orättvisor. Ingenting var för litet för att föranleda en tillrättavisning eller tolkas som en signal om tillhörighet eller avståndstagande…”

När jag dagen efter läste Patrik Engellaus artikel i DGS blev jag på riktigt gott humör. Han drar en skiljelinje mellan politiskt korrekt och woke. https://detgodasamhallet.com/2025/06/02/patrik-engellau-det-politiskt-korrektas-metamorfoser/

”…Den politiska korrektheten är inte, som woke, en tivolifestival där gycklare och taskspelare får visa upp sina konster, utan solitt grundad i den moderna välfärdsstaten som ett uttryck för välfärdsstatens grundläggande affärsidé….”

Välfärdsstatens expansion kan vi tacka vänstern för, att för skattebetalarnas pengar hjälpa alla utsatta offer, där även terrororganisationer finns med.

Den svenska biståndsmyndigheten Sida har skänkt sammanlagt 1,4 miljarder kronor till den muslimska biståndsorganisationen Islamic relief sedan 2016. Det framgår av en sammanställning som Samnytt gjort. Organisationen har av flera länder anklagats för islamistisk fundamentalism och terrorfinansiering. https://samnytt.se/avslojar-sida-har-skankt-14-miljarder-till-islamic-relief

Sjukvården är inte dålig heller, vården uppfinner nya diagnoser allt för egen expansion, vilket resulterar i att vårdens kärnuppgift att hjälpa riktigt sjuka och skadade får stryka på foten.

Problemet är att fakta, från forskare och respekterade debattörer inte når igenom den politiska Törnrosa häcken. Trumps försök att vara prins är inte framgångsrikt hos varken woke akademi eller PK-eliten.

Men litet hopp finns från Ungdomsbarometern om önskat bokslut.