Flumskolans elever som studerar på universiteten är kända för att undvika ansträngning så mycket det går av bekymrade lärare.

Vilket vänstern är skyldiga till, när de ansåg att alla skulle få behörighet till högre studier, som medförde att kraven efter hand tvingades sänkas, redan innan invasionen av analfabeter och lågutbildade kom med sin respektkultur till det snälla och förstående landet i norr.

När det handlar om våld mot lärare då är det inget fel på ansträngningen. Allt mer våld anmäls på Sveriges låg- och mellanstadieskolor, visar SVT:s granskning, våldet har ökat med 60 % under de senaste 5 åren. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolpersonal-blev-sparkad-i-magen-av-lagstadieelev-fick-missfall

Visst att en förändring av pedagogiken att söka kunskap själv kan bidra, med DO bakom dörren, men den riktiga förklaringen att det är elever med utomeuropisk respekt- och våldskultur från modersmjölken som är klassrummens marodörer, undviker experter som pesten. Att bevara det lika värdet står högst i kurs bland myndigheter med deras experter.

Läraren blev kamrat pedagog och sattes i skamvrån av rektor och föräldrar om betygen inte uppnåddes eller sänktes med en löneutveckling som gick i stå. Nu finns tom föräldrars advokat i skolsalen och DO utanför om en lärare bara råkade nudda en marodör i klassrummet. Nu skall jag inte tjata mer om skolans förfall för det har jag redan gjort i otaliga inlägg under kategori : Skola.

Utan mer lyssna på vad hjärnforskare konstaterar, dvs. långt ifrån skolverkets karriärsugna unga experter.

Jämmer hörs dagligdags från studenter i västländer över för omfattande kurslitteratur och för svåra tentor, där AI fusk nu kan avslöjas av AI. Studenterna nöjer sig med att läsa sammanfattningar och kollar TED-talks, vilket jag (dum, lat eller en kvarleva från 50-talets skola då ansträngning primerades) åter var tvungen att googla på.

”TED, som står för Technology, Education and Design, är ett forum för talare som har nya idéer eller som vill dela med sig av sin kunskap till en publik som är öppen för vad de har att säga. Allt möjligt har tagits upp i dessa typer av korta föreläsningar, som oftast är på under 20 minuter.”

Kunskap sprutas enkelt ut, kvickt och lätt, utan mognad och tid för reflektion från studenter som nöjer sig med detta.

Gör nätets alla snabba upplevelser oss både latare och dummare?

Hjärnan skäms bort av alla snabba sensibla stimuli, som alla bildeffekter med färg och ljud bjuder på. Att läsa en text utan stimuli kräver mer av hjärnans kognitiva förmåga. Det handlar om att uthärda, anstränga sig i stället för att ersätta boken med Youtube.

Svaren är många, liksom olika teorier, men slutsatsen om framtidens fara kommer från den respekterade forskaren Michael Inzlicht:

”…När kraven vid universiteten sänks, förstärker det studenternas ovilja att anstränga sig. Och någon gång kommer vi att få betala.
– Arbetsmoral och värdet av hårt arbete har inte bara varit ett västerländskt fenomen, det finns många platser där hårt arbete fortfarande värderas högt. Jag tror att människor från sådana kulturer kommer att ersätta oss om vi inte är villiga att arbeta hårt.” https://www.svd.se/a/qPeXxo/fenomenet-tldr-oroar-aven-pa-varldens-prestigeuniversitet

Denna slutsats finns i boken Ansträngningsparadoxen: Inzlicht M, Shenhav A, Olivola CY. (2018) The Effort Paradox: Effort Is Both Costly and Valued. Trends in cognitive sciences.

Därför är min övertygelse att BRIC ländernas unga har vind i seglen, där utbildningssystemen betonar och värdesätter hårt arbete och respekt för lärare. Japan och Sydkorea som ännu är USA lojala får väl räknas som undantag i västs sjunkande resultat på universiteten.

Lathet, enligt psykologer, handlar i själva verket om dålig självkänsla och bristande motivation, vilket jag starkt tvivlar på. Jag tror att det bara är ett sätt för att utvidga deras profession. Där allt skall sjudomsförklaras och skyllas på andra, när resursstarka grupper som föräldrar är igång och skyller sin lata unges dåliga betyg på en inte tillräckligt motiverande lärare. Därför var protester från denna yrkesgrupp starka mot den framgångsrika ”New Excuse pedagogiken.”

Fortsätter denna utveckling, avveckling av ansträngning så kan även lathet få en diagnoskod som kräver behandling.

Bild från dalsign.se

Detta leder mig till Patrik Engellaus tes i DGS om det välfärdsindustriella komplexets inneboende expansionslusta som skattefrälsta politiker gillar. Där röda partier ligger långt framme för det kostar pengar (andras) att vara god.

Andra källor från SvD om ansträngningens dilemma.

Vi är mer uttråkade: Tam, K.Y.Y., Inzlicht, M. (2024) People are increasingly bored in our digital age. Communications Psychology.

Sämre impulskontroll: Mugon J, Boylan J, Danckert J. (2020) Boredom Proneness and Self-Control as Unique Risk Factors in Achievement Settings. International Journal of Environmental Research and Public Health.