Frågan om Kvinnors och mäns lika rättigheter skall vara universell.

Frågan om Kvinnors och mäns lika rättigheter skall vara universell, skriver Olle Ljungbeck om i detta inlägg. Hans önskemål är att alla stater slår sig ihop för att verkställa FN:s mål om lika rättigheter för män och kvinnor, med råd till våra politiker att verkställa sina vackra ord i handling. Då skulle talibanernas kvinnoförnedrande makt krympa och vi som ser Löfvens hyckleri få känna mindre skam över vår tandlösa feministiska regering.

—————————————————————————————————–

 ” Detta borde vara den tandlösa tigerns – Förenta Nationernas – främsta mål. Alla andra frågor får komma därefter. 

Av erfarenhet vet vi att det finns ett hinder att hos USA, Ryssland, och bla Kina nå en absolut enighet i alla frågor. Detta hinder borde rimligtvis inte finnas vad gällerkvinnors och mäns lika rättigheter, när det gäller de tongivande staterna i världen.

Men för att nå dit får det inte endast pratas och daltas. Sverige är ett praktexempel på att man verbalt tydligt markerar sin anslutning till humanistiska värderingar. Men när det kommer till de konkreta fallen händer inte mycket.
I stället daltar man med förtryckarna.

Under Stefan Löfvens regeringstid har vi tagit in fler manliga individer – någonsin -från stater som förnekar kvinnor samma rättigheter som männen. Därför har vi under hans regering fått ett våld mot svenska kvinnor som aldrig tidigare förekommit i sådan  storlek, och som tar sig uttryck i såväl mord, våldtäkter, terror och allt slags förtryck av aldrig tidigare omfattning.
Detta skulle vi givetvis kunna minimera om orden följdes av handling. Innebärande hårda straff och därefter återförvisning av alla invandrade män som i sin dagliga gärning inte lever upp till att respekterar kvinnors likaberättigande.

Vi skall inte heller ta emot individer som bekänner sig till islam grundat på koranens barbari. I stället får vi dagligen läsa politikernas – inte minst de kvinnliga politikernas och kvinnoföreningarnas tjat om kvinnors rättigheter utan att de verkligen arbetar för detta i riksdag och regering.
I stället hittar de ständigt förmildrande omskrivningar om männens våld. Dessa män som från födseln indoktrinerats med kvinnohat från jordens värsta och mest barbariska religion.

Den återgång till barbarsamhället vi nu ser i Afghanistan borde inte vara möjlig om varje ”civiliserad” stat tar sitt ansvar genom att verka för att FN:s deklaration  om de mänskliga rättigheterna blir en realitet. Självklart kommer talibanerna inte att lyssna eller rätta sig efter FN.s deklarationer. Men lika självklart är att om de sju stormakterna och ytterligare merparten av världens övriga stater konsekvent och stenhårt går in för att krossa talibanstyret, men också kvinnoförtrycket i Iran etc så skulle dessa barbarer inte kunna fortsätta sin terror mot kvinnor.

Bildresultat för svartklädda kvinnor i burka

Det är självklart inte genom krig vi löser detta. Enas de stater som jag nämnt kan dessa genom en total blockad på alla områden inom ett års tid ha krossat de barbarer etc som nu tagit över Afghanistan. Med denna eniga front mot kvinnoförtrycket skulle inte minst de tre ledande staterna visa världen att de står på humanismens grund. Men därför krävs det att flertalet övriga stater – inte minst regeringen i Sverige – slutar med sitt daltade med dessa barbarer och behandlar dem därefter. De skall konsekvent oskadliggöras och efter avtjänat straff ovillkorligen utvisas. 
Den främsta uppgiften för svenska politiker skall därför bli att som enda punkt verka för vad jag föreslagit ovan. Når man det resultat jag kräver, kan vi visserligen inte visa överseende med den hittills förda politiken rörande kvinnor de senaste ca 7 åren, men en vi kan känna en större hoppfullhet om att svenska politiker framdeles kommer att arbeta mer seriöst med kvinnors rättigheter.
Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle”

—————————————————————————————————–

Nyligen beslutade JK Mari Heidenborg att en våldtäktsman fick ersättas med 840 000 kronor, för att han suttit ungefär 14 månader för länge i fängelse. Hon försvarar sig med näbbar och klor att hon bara följer lagen. Men enligt många sakkunniga så fanns goda möjligheter för henne att avslå denna orimlighet om hon hade ansträngt sig lite mer med lagboken.
Kanske är hon en feminist med klappande hjärta för de ensamkommande låtsasbarnen? Nu har hon slängt underlaget till det orimliga skadeståndet, så himla smart….

Bildresultat för våldtäktsmän

Att angripa budbärarna är mycket populärt hos Löfven och hans ministrar, men rasistskräcken börjar tappa sitt fäste, när tom Jan Guillou anser att kulturmarxisterna med sin identitetspolitik bör kastas ut ur vänstern och Kristoffersson börjar be oss ”rasister” om ursäkt.

Regeringen ägnar sig endast åt valfläsk och funderar på hur de skall lura av folket mer av deras pengar med finurliga och dolda skatter.

3 tankar kring ”Frågan om Kvinnors och mäns lika rättigheter skall vara universell.

  1. Det finns ingen möjlighet för USA, Ryssland, och Kina nå en absolut enighet i detaljer därför att samhällssystemen, människors tankeprocesser, vilar på helt olika grunder. USA är en diktatur där rättsväsendet är beväpningen för att påtvinga den politiska viljan. Sverige är en diktatur där ideologin påtvingas individen med propagandan och rättsliga åtgärder. Kina är ett folkstyre där varje folk och familj lämnas att ta egna beslut. I USA och Sverige bestäms relationerna kvinnor/män av eliten. I Kina får alla bestämma själva, men kultur och tradition i Kina påbjuder respekt och rollspel mellan könen. Våld och trakasserier är oacceptabelt. Hemmet är alltid kvinnans domän och ansvar, vilket inte betyder samma sak som att göra jobbet. Mannens roll är att representera familjen utåt. Sedan finns även i Kina så kallade ”skitstövlar” och dom är inte helt unika. Den man eller kvinna som inte tar och uppfyller sitt ansvar riskerar utstötning ur samhället och kanske även familjen. Begreppet ansvar är alltså grundläggande i Kina, medan det är bortglömt i Sverige.

    1. Anders Isaksson lär ha varit tidigt ute med den egenhändigt konstruerade nånnanismen. Det vill säga = det är alltid någon annans fel. En nykonstruktion i ideologiernas rike
      Anders Isaksson fick dessvärre en hjärtattack när han stod vid brevlådan och var i begrepp att sända in ett inlägg (vill jag minnas)

      1. Tack för påminnelsen om Anders Isakssons (1943-2009) gärningar.
        ”Isaksson arbetade som politisk, facklig och ekonomisk reporter, var utrikeskorrespondent för radio och TV, skrev politiska krönikor i Dagens Industri och var knuten till Dagens Nyheters ledarsida. Han var mångfaldigt prisbelönad, bland annat med Stora journalistpriset 1987. Isaksson skrev en biografi om Per Albin Hansson i fyra delar och publicerade två böcker om välfärdsstatens kostnader och organisation. Med insikt i den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen var Isaksson en kritiker av vad han såg som avarter i dess maktutövning.” Wikipedia.

Kommentarer är stängda.