Vindkraft i blåsväder eller gränslös dårskap

Årets första inlägg av Jan Ivarson, politisk obunden, som konstaterar att dårskap har inga gränser

Vindkraft fungerar bara då det blåser. Däremellan täcker i första hand vattenkraft upp. Vattenkraftens effekt är reglerbar och kan anpassas till hur det blåser. Kärnkraft är bra basenergi men gillar inte stora variationer i leveranserna, men vi närmar oss gränsen då vindkraften blir större än vad vattenkraften kan justera för. Kol- och oljeeldade kraftverk får träda in med import från Europa.

Bildresultat för vindkraft

Det är inte bara så att vindkraften är subventionerad. Den gör basproduktion som vattenkraft mindre lönsam genom att vattenkraften får sälja mindre eller inget alls då det blåser. Det ger mindre pengar till laxtrappor och EU tycker inte att vattenkraft är hållbar. Vi skall kanske bara ha el när det blåser.

Som lök på laxen har regeringen bestämt att globala elkonsumenter som Googels serverhallar med få anställda i Sverige bara behöver betala 0,5 öre /kWh el.

Bildresultat för  mutor
Effektiva mutor med billig el, kan ge Löfven lönsam censur…..

De flesta små kunder som hushåll beläggs med 44,13 öre/kWh (35,3 öre/kWh exklusive moms), mer än själva produktionspriset, liksom för bensin och diesel. Nu hotas landets södra delar av elbrist både på grund av bristande produktion och otillräcklig lednings kapacitet.

Våra regeringar har fått till vana att försämra för sitt folk och subventionera andra. Vi känner igen mönstret. Svenskar beskattas hårt medan utlänningar får stora fördelar.

Varför röstar svenskar på sådana politiker?

Troligen för att de lockas av några hundra kronor i sänkt skatt eller högre bidrag, samtidigt som de inte tänker på att avgifter för el och annat höjs mer. I miljöns namn är det lockande för politiker att införa köttskatt flera gånger högre än produktionspriset och ge bidrag till köttproducenter i utlandet. Dårskap har inga gränser.

https://bulletin.nu/…/fasta-priskontrakt-for-vindkraft…

4 tankar kring ”Vindkraft i blåsväder eller gränslös dårskap

  1. Inför folkomröstningen om kärnkraften 1980 var ett av den gröna rörelsens argument, att vi skulle skapa ett småskaligt lågenergisamhälle. Det skulle vara det mest robusta, ty där lär vi oss hushålla och rätta munnen efter matsäcken.

    Egentligen var det inte kärnkraften som sådan man tvistade om. Utan det var dess följder. Att lagra avfallet i hundratusen år innan det har strålat färdigt, det vara bara så svindlande, att många antagligen inte orkade tänka tanken.

    Ja-sidan hävdade att frågan om slutförvar var löst. Det menar de fortfarande. De nationella partierna är normalt noga med konsekvensanalyser, exempelvis i migrationsfrågan. Men knappast i kärnkraftsfrågan.

    Vad gäller den gröna politiska rörelsen, så har den ändrat profil sedan den gick i kompani med sossarna. Något tal om lågenergisamhälle hörs inte längre.

    Nu ska elen, med stöd av MP, in i alla sammanhang, och då lär inte vind- och vattenkraft förslå. Det ger kärnkraftsanhängarna vatten på sin kvarn.

  2. Rätta mun efter matsäcken, gäller inte för politiker, inte heller ett lågenergisamhälle. Minns en studie att det var miljöpartisterna som flög mest av alla politiker, lådcykel och apostlahästar gäller bara för oss andra.
    Tyvärr råder politisk överskattning av elens tillgänglighet. Entreprenörer tvingas utomlands från södra Sverige, eftersom el ej kan garanteras.
    Isabella Lövin avråder nu från weekend resor, men blundar för hur mycket el och miljöbelastning 2 miljoner invandrare åstadkommer. Redan under min yrkestid var flygresor till hemlandet legio varje år, ofta betalade socialen. Vänsterns änglakör har en mycket hög volym, som dränker varje uns till konsekvensanalys.

    1. Det är mycket som inte håller måttet med våra politiker med MP:s maktkoppel på Löfven.

Kommentarer inaktiverade.