Coronakrisen ett perfekt alibi för skenande skattehöjningar

Coronakrisen är ett perfekt alibi för skenande skattehöjningar, hack i häl på klimatet. Men nu finns risk att landets ”öppna hjärtan” börjar svalna.

Sänkta pensioner, fortsatt erodering av välfärden och höjda skatter är nu att förvänta. Införandet av höjd fastighetsskatt ligger i startgropen.

”DEBATT Skattebetalarnas chefekonom varnar i Nya Wermlands-Tidningen för att den statliga fastighetsskatten kan vara på väg tillbaka och även kan komma att inkludera bostadsrätter. Detta då flera tunga aktörer presenterat förslag på en återinförd fastighetsskatt. 
Boendebeskattningen ska vara transparent, förutsägbar och legitim för den enskilda skattebetalaren. Därför bör den dörr som nu håller på att öppnas till en återinförd fastighetsskatt stängas för gott. Läs artikeln här.”

I en annan artikel skriver föreningen Skattebetalarna:

”…….Coronakrisen kommer att påverka stora delar av samhället under lång tid framöver. Flera debattörer var tidigt ute och skyllde problem och kriser på de vanliga käpphästarna; marknadsekonomi, för låga skatter, för liten offentlig sektor, etc. Inte sällan har det varit genant att betrakta. Nya problem, samma gamla felaktiga recept föreslagna vid helt fel tidpunkt. Sveriges bristande krisberedskap beror knappast på för låga skatter och för liten stat, utan en ofokuserad och allomfattande offentlig sektor, och inte minst på felaktiga beslut…..…Jag är övertygad om att det offentligas möjlighet att bedriva kärnverksamhet, såsom polis- och domstolsväsende, försvar och krisberedskap, är större om man inte samtidigt ska arrangera schlagerfestivaler och ägna sig åt att leka riskkapitalist….” 

Men mitt i denna kris så har miljöpartiet mage att kräva mångmiljardsatsning på snabbtåg och inte nog med det, även amnesti åt alla som omgående borde skickas ut ur bidragsparadiset.

Invandringsrelaterad arbetslöshet, låg självförsörjningsgrad, kriminalitet med skjutningar, sprängningar, mord, förnedringsrån, våldtäkter, hedersvåld och bidragsfusk finns det ingen plats för i deras självgoda godhetshjärtan.

Detta är vår låtsasdemokratis baksida, där partierna kohandlar och efter val gör upp om nya konstellationer utan att skämmas inför väljarna. De skickligaste av alla sedan årtionden är socialdemokraterna, där alla medel är tillåtna för att behålla makten.

Men ledarskribent Malcom Kyeyne i GP ger ändå lite hopp. Den överbelånade medelklassens korrekthet kan i en ekonomisk kris göra att de hamnar utanför åsiktskorridoren. https://www.gp.se/ledare/det-%C3%A4r-medelklassen-du-ska-vara-r%C3%A4dd-f%C3%B6r-1.27449441

”……… Vi gillade länge att låtsas i Sverige som om medelklassens vurm för invandrare (så länge deras barn inte behövde gå i samma skolor) och utsatta områden (så länge de inte behövde besöka dem själva) enbart hade att göra med att medelklassen var så mycket godare än den SD-röstande pöbeln ute på landet.
I realiteten var situationen mer materiell än så: invandrare var i själva verket mycket användbara, dels för att de kunde pressa ner kostnaderna för olika tjänster (städning, matleverans, biltvättning), dels därför att de skapade en industri där olika eldsjälar, administratörer, frihetskämpar, estradpoeter och kommunikatörer kunde tälja guld med smörkniv, så länge de var villiga att mjölka staten på pengar.
I en allvarlig ekonomisk kris kommer Sveriges invandrare att sluta vara ”användbara” på endera sättet. När staten får mindre pengar blir den stora konflikten vilka grupper som ska fortsätta subventioneras, när man inte har råd att betala för alla. Medelklassen är stor, dyr, och överbelånad; vad händer om denna klass plötsligt behöver de pengar som idag går till Vivalla, Brandkärr, och Husby?…….”

Nu har den humanitära stormakten vidgat sin generositet , denna gång till Somalia. https://samnytt.se/riksdagsbeslut-sverige-ska-betala-somalias-miljonskuld-till-imf/

Lärdom är att ”änglakörens volym” varierar med, i vilken mån allehanda kriser drabbar sångarna själva.

En tanke kring ”Coronakrisen ett perfekt alibi för skenande skattehöjningar

  1. Problemet är vad vi kallar ”den svenska modellen”. Den fungerar så att en liten härskande elit i ett hårt toppstyrt sovjetsystem tvingas att ständigt behöva betala sin valboskap lite mer varje år i förmåner eller bidrag. Upphör eller ökar inte betalningarna tycker valboskapen att man inte fått betalt för sin tjänst för att rösta ”rätt” och röstar ”fel”. Över tid blir alltså modellen självförstörande när ”de rika” som betalar antingen har plundrats eller flytt. ”Fastighetsskatten” är inget annat än en metod att konfiskera personens tillgångar, precis som i forna komministraturer, bara under annat namn.

Kommentarer är stängda.