Det som slår mig, när jag tar del av nätets alla alster om samhällets ökade problem och även enstaka artiklar i MSM, är att det numera råder inflation i problembeskrivningar, men stor återhållsamhet råder beträffande djupare förklaringar. Ingen frågar varför alla problem har uppstått som kräver ständiga utmaningar?
Mikael Damberg om skjutningarna i Agenda den 3/2 ”Vi har för svag polis….” Aldrig, aldrig att landet har för stor invandring från dysfunktionella kulturer, där våld är en del av vardagen med respektkrav och förakt för den svage i högsätet.
Ett par andra exempel från kända skribenter.
Helena Edlund, präst, debattör har gedigen utlandserfarenhet och är en god röst från kyrkans värld, där vänstern ockuperat predikstolen, men att endast be till vår Herre om räddning från dagens politiker är ingen framkomlig väg.
http://fnordspotting.blogspot.com/2019/01/om-vanstern-som-kaosideologi.html
Innehåller en mycket bra text, men vänsterns aversion mot ordning räcker inte som förklaring till förfallet.
Nu börjar fler politiker och tom Säpo att säga att vi varit naiva, där vi bara är en kod för jag.
Varför har problem uppstått som kräver utmaningar i vartenda skrymsle av landet, verkar vara lika fult att fråga, som hur mycket pengar har du på banken?
”Follow the money” brukar rådet vara när fusk, korruption och andra oegentligheter skall avslöjas, men till Rotschilds bankimperium verkar få skribenter nå fram, där majoriteten av Europas politiker arbetar som villiga hjälpredor.
Deras lyhördhet till maktens herrar är stor, vilket kan belönas rikligt efter väl förättat värv, det vet både Reinfeldt, Borg, Persson, Åsbrink och Rosengren med sina systrar och bröder.
Lyhördheten till medborgarna är låg, men när de blivit ekonomiskt oberoende, då kan de kokett avslöja att deras politik hade brister och samtidigt se lika oförstående som Lyxfällans offer över sitt politiska leverne.
Det känns som att folket luras in i en labyrint, som konstruerats av den globala eliten där Rotschilds bankimperiums alla förgreningar ständigt bygger nya irrgångar med fina alibin.
(Wikipedia: Labyrint är ett system av gångar som ofta förgrenar sig och korsar varandra, avsett att förvirra och att vilseleda den som färdas i den. Begreppet har även fått betydelsen av ”irrgång’’ i allmänhet.)
På denna blogg har det tjatats till leda om naiva, kunskapslösa politiker med ringa arbetslivserfarenhet, som håller varandra om ryggen i sin priviligierade värld. De är formade i ungdomsförbundens rövslickeri för fortsatt karriär. De redan stora i partierna fortsätter och vidareutvecklar dessa folkförrädiska egenskaper i EU och FN och så rullar det på i allt högre fart, som gör att lögner och floskler tvingas följa med.
Just nu ljuger statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Morgan Johansson som aldrig förr. Statsskulden är rekordlåg förkunnar Löfven, antalet asylanter likaså och brottsligheten sjunker, förkunnar hans välavlönade sekundanter och 20.000 anhöriga till en början är bra för integrationen, så håller de på.
Indoktrinerade, mångfaldsindränkta väljare, som lämnat över sin plånbok till staten, vill inte se hur de blivit lurade med betalningen, när samhällskontraktet inte är pappret värt.
Jag kommer att tänka på Raskenstam som sol och vårade kärlekskranka kvinnor under 40-talet, han var trolovad med 130 stycken innan han hamnade bakom lås och bom.
Löfven ligger långt efter, beträffande charm och älskvärdhet, men att kvinnor ännu röstar vänster beror nog mer på deras känslohjärnors överaktivitet och när de avslöjas, ja, då åker offerkoftan på, som radikala feminister har ett stort lager av.
Kanske dagens sextrakasserade och våldtagna flickor och unga kvinnor är räddningen?
Dessa flickor kommer sannolikt, att genomskåda vad regeringens medmänsklighet innebär för deras trygghet i det offentliga rummet och rösta annorlunda. De har upptäckt att det har ”berikats” av utomeuropiska män som ljugit sig in och har i sitt bagage fullt av kvinnoförtryckande traditioner, som går på tvärs med skolans värdegrund, som de upptäcker inte stämmer.
Nu vill vänsterstyrda ekonomer höja skatten för att klara välfärden med minst 90 miljarder.
Tidigare var det ingen hejd på invandringens lönsamhet, Sandviken skulle ju hysta in miljoner från arbetsvilliga invandrare.
Varför ska vi klara välfärden för migranter som inte skall vara här, undrar jag?
Men en sådan fråga är lika ful att ställa som varför alla utmaningar behövs. Ökad välfärd för migranter innebär nu ökad ofärd för folket som betalar, men tyvärr irrar bara majoriteten av väljarna runt i labyrinten och hittar aldrig ut.
Stockholmssyndromet tycks ständigt återuppstå, nu är
> 80 % av väljarkåren smittade och botemedlet är nog överfall, rån, våldtäkt och att med operabel cancer sitta fast i köer, tills man dör och då finns ingen nyttoeffekt med att till slut kunna ge svar på frågan varför och hitta vägen ut.
Apropå Stockholmssyndromen verkar det inte som om Stoltenberg-syndromet har gjort sitt? Hans ”syndrom” var att en av de överlevande från Utøya var hans SON! Han skonades. Förmodligen måste pappan bytas ut och det är kanske dennes ”plats” som ”Secretary General of NATO”, en viss Löfven suktar efter. Då gäller det också att visa att man kan gå i ”koppel”.
”De flyr för att de vill ha ett bättre liv”! När de NU fått ett bättre liv på bekostnad av det ”svenska folket”. DÅ kanske ni politiker kan tala om VAR skall vi ”svenskar” ta vägen, som drabbas av de som söker sig hit, för att ”få ett bättre liv”?
Då måste jag ställa en kommentar till ditt kommentar, vi blir flera Svenska medborgare för varje dag och vad tror du dom kommer från ?
När runt 83 procent röstar på de sju partier som i stort sett är överens om den förda migrationspolitiken, så tolkar de sju partierna det som ett godkännande, och fortsätter på den linjen.