Soros är upprörd i Davos

På lyxhotellet Seehof i Davos skräder inte Soros orden om USA:s president. 

Inför sina bröder och ett gäng journalister eldade Soros upp sig till bristningsgränsen.

Ingen har väl glömt hur denne miljardär, filantrop och aggressiv valutaspekulant gjorde så att miljoner medborgare fick gå från sina hem under och efter finanskrisen 2008 i USA och Europa.

Men Soros går hem hos globaliseringens vänner, dvs. vänsterliberala vinnare.

Trump en opålitlig demon

”Trump står för ett regerande som är motsatsen till ett öppet samhälle. Det kan bäst beskrivas som en diktatur eller maffiastat. Trump kommer att splittra och dela Amerika” fortsätter han (Svd 21/1). 

Ingen insikt finns att det är just han, Soros själv, med världens finansiella elit som gjort att Trump kom till makten, när de stoppat globaliseringens vinster i egna fickor.

Det är Soros som hejat på massinvandringen till Europa, förmodligen tyckte han att fackföreningarna borde täppas till.

Arbetarpartier och fackföreningar sviker

Ökad arbetslöshet brukar minska kraven, bortsett från att arbetarnas representanter snabbt glömmer hur det är att inte ha mat i magen.

En anledning till den ökade ojämlikheten i plånboken är också att skattebetalarnas pengar användes till att sopa upp efter bankernas kriser, att betala tillbaka fanns inte på kartan hos deras bundsförvanter; våra politiker.

Kanske Annika Falkengrens nya lön i Schweiz blir två miljoner i månaden?

Folk blir rädda, skäms och vågar inte protestera när jobbet försvunnit och soppkön väntar om hörnet. 

Deras gamla arbetarpartier har övergivet dem och fått nya berikande vänner.

Europas länder måste låna för att finansiera mångfaldskalaset, återbetalningen vältras över på nästa generation.

Att opponera, när nyanlända glider förbi i samhället köer, är inget som lockar, när brunfärg tas fram och skällsorden haglar från självgoda vinnare, som har en stor låda med represalier.

Därför knyter arbetare som knuffats ner på den socio/ekonomiska stegen handen i fickan, men röstsedeln finns ännu kvar till elitens förtret.

Samma förvåning och upprördhet återkommer.

Allt fler ser globaliseringens destruktivitet

Tyvärr tror vår stasminister att globalisering är den enda rätta vägen, han umgås med dess representanter och har tappat sin ringa svetsarförmåga för länge sedan.

Det som händer nu är att han blir allt mer pressad från insiktsfulla skribenter,  oroande är när protester kommer från de med annan etnicitet. När svenskfödda inte håller med blir de bara bestrukna med främlingsfientlighet.

Frågan är om han tar del av avikande åsikter,  för i Rosenbad sjunger ja-sägarkören med allt högre röster, trots att Peter Wolodarski har sänkt DN:s trovärdighet i invandringsfrågor till bottennivå.

Han verkar inte vara medveten om att hans eldunderstöd till globaliseringens vinnare, saknar trovärdighet och numera bara får ett löjets skimmer.

Det räcker att bara titta på kroppsspråket hos SVT:s nyhetsuppläsare, så förstår man när Trump är på tapeten, medlidsam blick med sorgsna ögon möter oss i rutan, som vid en begravning eller stor katastrof.

Alice Teodorescu, är alltid på bettet med sina ledare i Göteborgsposten och retar dessutom gallfeber på Wolodarski, skriver i dag om att ”Det är dags att se allvaret Löfven” i sin ledare och redovisar många  källor till konsekvenserna från den generösa flyktingpolitiken.

Muhamed Omar skriver i ”Det goda samhället” att ”Moderaterna Hjärta SD= Sant!” Länken kom från signaturen ”Peter” i kommentatorsfälten.

Vi får hoppas att insikt om allvar statsministern kunde nå och att flirten från Batra till Åkesson kan bestå, trots att både Björklund och Lööf tjurar och vill nu visa sitt ansvar för landet, som deras politik förstört.

Kanske har Annie Lööf glömt sitt lockrop ”Kom till oss” på centerns stämma hösten 2013?

Tyvärr hörsammades ropet med råge.