På frågan om framtidsplaner svarade min patient från Somalia ”Jag skall utbilda mig till doktor…” 
Att ha bestämda framtidsplaner kan vara bra, ett mål att kämpa mot kan ge kraft, men det förutsätter viss förankring till realistiska förutsättningar.
Kvinnan var i 40-årsåldern, hade två års skolgång, avbrutna SFI studier, behövde tolk, var utan arbetslivserfarenhet och hade därutöver en funktionsnedsättning. PUT hade beviljats för flera år sedan av humanitära skäl för hela familjen.

I många länder utanför EU är doktor det enda yrke som flertalet kan relatera till för att nå status, advokat brukar komma på andra plats.

För unga ambitiösa tjejer med invandrarbakgrund, är utbildning enda vägen till eget liv. Ofta till en framtid utan huvudduk, om de står emot våra radikala feminister.
De är mycket duktiga under sin skolgång, till skillnad från killarna, som i förorterna hellre ”tar upp en sten, än en bok” som Alice Teodorescu (redaktör för Gtp) så träffande uttryckte det i en intervju.
Kriminalitet verkar killarna ha betydligt större fallenhet för, medan mina multikulturella ovänner skyller på för få fritidsgårdar.

Ett ansenligt problem med utbildningar i länder utanför Europa är att stora skillnader finns i kvalitet, dessvärre finns också många falska legitimationer i omlopp. I dessa korrumperade länder smörjer mutor ekonomin.

Uppdrag Granskning behandlade i slutet på mars i år, problemet med falska läkare och hur handläggare på socialstyrelsen blir lurade av falska intyg.

Politikernas mångfalds- och berikningsteorier som ständigt har anbefallts, verkar ha fördunklat förmågan till kritisk granskning hos många professioner.

”Man undrar om det finns några med kunskaper allas?” sa professor Jan Östergren, som ansvarar för och rättar AT proven på KI från utländska läkare, i en intervju med Sveriges Radio (2016 -03-21), som återgavs i Fria Tider den 23 mars. Han syftar på de utomeuropeiska läkarna som endast klarar 3-4 poäng på provet för att få legitimation.

Knappt en av sex utlandsfödda läkare klarar proven inför svensk läkarexamen!

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson verkar dock inte bekymrad, hon fortsätter glatt att ösa pengar över de misslyckade och farliga snabbspåren.
Hon får vid behov, privat förstklassig vård på St Görans sjukhus, så hon klarar sig nog från undermåliga läkare.
Men för mig som pensionär och med grav hörselnedsättning är det ett stort problem att förstå om läkaren talar dålig svenska, nästa steg är om läkaren har tillräcklig kompetens, vilket en lekman ej kan bedöma. Tilliten brister även här, när socialstyrelsen inte sköter sitt uppdrag med att skilja agnarna från vetet bland vitrockarna.

De riktigt gamla är det synd om, de saknar ofta resurser för att kräva sin rätt.
De är uppfostrade till tacksamhet och doktor respekt, men står längst ner på regeringens prioriteringslista. Det är tacken för ett liv i sparsamhet och slit.

Jag har förstått att det är själva snabbspåret, som prioriteras, inte innehavarens kompetensnivå.

En artikel på Svd /debatt 2015-06-11 är värd att återge.
Hela 40 % av utomeuropeiska läkare underkänns vid proven för att få svensk läkarlegitimation! För svenska AT läkare som gör provet för att få ut sin legitimation är siffran endast 2-3 %.

”Utländska läkare blir oftare underkända”

”Läkare med utländsk utbildning har idag svårare att klara kraven för att kunna godkännas som läkare i Sverige. Vi är oroade över försämringen av den medicinska kompetensnivån och har förslag på åtgärder, skriver företrädare för AT-nämnden.
Under senare år har vi noterat att allt fler läkare underkänns vid upprepade tillfällen.
En myt som upprepas tillräckligt ofta kan lätt uppfattas som en sanning till sist. Ett sådant exempel är den nu av politiker allt oftare framförda uppfattningen att det finns ett stort antal läkare i Sverige med läkarutbildning utanför Sverige som hindras att arbeta i svensk sjukvård på grund av onödigt administrativt krångel.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill därför skapa ett ”snabbspår” för dem in på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av att bland annat radioprogrammet Kaliber nyligen uppmärksammat några tragiska exempel på vad bristande medicinsk kompetens och fortbildning kan leda till, behöver denna förenklade bild nyanseras.
Alla som söker sjukvården för ett läkarbesök förväntar sig att den läkare man möter har en rimlig kunskapsnivå och en god grundläggande utbildning. Därför är kraven också höga på våra läkare, som för att få arbeta självständigt som läkare och för att börja specialisttjänstgöring måste ha legitimation, utfärdad av Socialstyrelsen.
För detta krävs 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) efter läkarexamen, godkänt resultat i en skriftlig examination och fyra muntliga examinationer. Det skriftliga provet genomförs årligen av runt 1200 läkare vid fyra olika tillfällen. Frågorna på de skriftliga examinationerna baseras på realistiska kliniska problemställningar och testar läkarnas kunskaper, värderingsförmåga och förhållningssätt.
Efter tre underkända skrivningar erbjuds AT-läkaren särskild examination i muntlig form där läkarens kliniska handläggning av tre patienter bedöms.
Vid underkänt resultat kan läkaren därefter fortsättningsvis genomföra den skriftliga examinationen ett obegränsat antal tillfällen. Ansvaret för konstruktion, rättning och godkännande av examinationerna har AT-nämnden som organisatoriskt tillhör Karolinska Institutet.
AT-nämnden består av representanter från samtliga medicinska fakulteter i Sverige. Vanligtvis blir runt 10 procent underkända vid varje skrivningstillfälle.
De flesta av dessa godkänns vid förnyad examination men under senare år har vi noterat att allt fler läkare underkänns vid upprepade tillfällen och några har trots ett stort antal genomförda examinationer inte godkänts.
Det ska påpekas att dessa individer ändå kan arbeta som olegitimerade läkare inom den svenska sjukvården.
Det faktum att man kan genomgå AT-provet ett obegränsat antal tillfällen och att man kan arbeta som olegitimerad läkare trots att man underkänts vid upprepade tillfällen är inte tillfredsställande ur patientsäkerhetssynpunkt.
År 2009 presenterades resultaten av AT-provet under åren 1995-2008.
Det framkom då att antalet underkända i gruppen med utbildning utanför EU var 30 procent, att jämföra med 2-4 procent bland läkare med svensk utbildning.
Vi har nu låtit göra om denna undersökning för åren 2008-2014 baserat på cirka 8000 AT-prov och funnit att andelen underkända läkare med svensk utbildning är väsentligen oförändrad medan andelen underkända i gruppen av läkare med utbildning utanför EU nu är 40 procent.
För läkare utbildade inom EU (ej Sverige) har andelen underkända ökat från 6 till 20 procent.
Vi i AT-nämnden drar slutsatsen att det finns ett fortsatt behov av den kunskapskontroll av de blivande legitimerade läkarna som AT-provet utgör.
Vi är oroliga för den utvecklingen vi ser i försämring av den medicinska kompetensnivån hos läkare utbildade i utlandet.
Här måste sjukvårdshuvudmännen ta sitt ansvar och förbättra utbildning och kompetensutveckling för de läkare som har utländsk läkarexamen. Detta kan innefatta både extra utbildningsinsatser, handledning och träning i kliniska situationer. För att vända trenden och upprätthålla en hög kvalitet i svensk sjukvård behövs nu kraftfulla insatser.
Den resurs som dessa läkare utgör skall naturligtvis tas tillvara, men inte på bekostnad av sjukvårdens kvalitet, patientsäkerheten och allmänhetens förtroende för vår sjukvård och läkarkårens utbildning och kompetens.
Vi föreslår att regeringen tar initiativ till att sjukvårdshuvudmännen tillsammans med universiteten förbättrar utbildningen och den kliniska introduktionen av läkare med utländsk utbildning.

AT nämnden: Andreas Carlborg ordförande, Karolinska Institutet Erik Rydberg docent Åsa Westrin docent, Lunds Universitet Anna Engström-Laurent professor Göran Umefjord lektor, Umeå Universitet Stergios Kechagias professor Carl Johan Östgren professor, Linköpings Universitet Lars Börjesson docent Robert Eggertsen professor, Göteborgs Universitet Wilhelm Graf professor Per Kristiansson docent, Uppsala Universitet Lars-Gunnar Gunnarsson biträdande professor Mikael Hasselgren lektor, Örebro Universitet.”

Vem vet om inte denna skara också betraktas som främlingsfientliga långt inne i Rosenbad?

”Kraftfulla insatser” för Ylva Johansson är nog bara fler snabbspår, trots alla dikeskörningar.
Förmodligen är det smällar vi medborgare får ta om arbetslösheten hos invandrare skall minska.
Ett asylstopp finns inte på regeringens agenda, att glaset sedan länge är överfullt och redan har runnit över, torkas bara upp med nya pengar.

Höjda skatter, avgifter och nya lån, så kan vår feministiska regering fortsätta att imponera, nu hoppas utrikesministern på varma applåder i Columbia med våra pengar.